Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.

Syftet med vår studie är att analysera hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön upplevs av de anställda på ett värmländskt järnverk och hur arbetsmiljön påverkar arbetstillfredsställelsen. Vi vill också undersöka om det är några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till den upplevda arbetsmiljön. Genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning har vi genomfört en totalundersökning på fallföretaget. Företaget har 166 anställda och vi erhöll 103 besvarade enkäter. Utifrån litteratur och tidigare forskning redogörs i den teoretiska referensramen för hur arbetsmiljöfrågor växt fram i Sverige, från att mestadels handlat om den fysiska arbetsmiljön till att även innefatta psykosociala faktorer. Därefter redogörs för teorier kring krav, kontroll och socialt stöd följt av en beskrivning av arbetstillfredsställelse och olika faktorer som kan påverka den upplevda arbetstillfredsställelsen. Sedan ges en beskrivning av arbetare och tjänstemän och de skillnader som de olika positionerna kan innebära. Resultatet med efterföljande analys visar att  majoriteten av de anställda upplever att de har höga krav i sitt arbete, men en stor andel upplever också att de själva kan kontrollera sin arbetsbörda och sin arbetstakt. Majoriteten anser sig uppleva ett högt socialt stöd från sina kollegor medan det sociala stödet från chefer upplevs vara mer spritt. Resultatet tyder på att högre nivåer av kontroll, möjlighet att använda sina kunskaper och utvecklas samt ett högt socialt stöd från chefer påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Däremot syns inte lika stor påverkan på den upplevda arbetstillfredsställelsen när det kommer till krav och socialt stöd från kollegor. Det finns skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till vissa aspekter av arbetsmiljön. De kollektivanställda upplever mer fysiskt krävande arbete medan tjänstemännen upplever högre nivåer av kontroll i sitt arbete. Tjänstemännen har också större möjlighet till tillräckligt med resurser, omväxlande arbetsuppgifter och kompetensutveckling.

Coronapandemins (covid-19) framfart har tvingat många organisationer att med kort tidsintervall strukturera samt ställa om deras arbetsform som en del för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Arbetsformen distansarbete har blivit allt vanligare och en hög andel individer behöver som ett resultat av pandemin använda hemmet som sin arbetsplats, istället för exempelvis organisationens kontor som tidigare använts. Studiens syfte har varit att undersöka hur arbetstagare upplever att deras krav, kontroll och stöd har påverkats när de tvingats ställa om från att tidigare ha en fast arbetsplats, till att delvis arbeta på distans hemifrån. Vi har även studerat hur föräldrar med hemmavarande barn upplever balansen mellan arbetslivet och det övriga livet påverkats under denna pågående pandemi. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer inom två olika organisationer, från två olika städer. Gemensamt för dessa organisationer är att de både har en produktion- och en administrativ avdelning. Samtliga åtta intervjuer har skett med individer som arbetar på en administrativ avdelning och hälften av de intervjuade i studien har varit män och hälften kvinnor. I resultatet lyfter vi fram både för- och nackdelar med arbetsformen distansarbete samt en generell upplevd upplevelse av hur det är för dem att arbeta på distans. Vår studie har visat på att respondenterna upplevt att kraven, kontrollen samt det sociala stödet i arbetet har påverkats sedan de började arbeta på distans samt att upplevelsen av en förändrad balans mellan arbetslivet och övrigt liv skiljer sig åt.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning. Vi vill belysa hur begreppet undervisning tolkas av förskollärare i verksamheten och om begreppet har fått en annan innebörd efter implementering av den nya läroplanen 2018 infördes.Genom en kvalitativ intervjustudie har tolv förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Förskolorna ligger i två olika kommuner. Den ena kommunen har arbetat aktivt med implementering av undervisningsbegreppet i ett FoU-program vid namn Undif medan den andra mer har skapat sig egna förväntningar och tolkningar av begreppet.Som teoretiska utgångspunkter använder vi didaktisk kompetens, didaktisk modellering och didaktisk flerstämmighet. För att förstå förskollärarnas svar används det fenomenografiska perspektivet som ger en variation mellan människors olika erfarenheter och uppfattningar. Resultatet av studien är att undervisningsbegrepp fortfarande förknippas med skolan, ordet undervisning är “skolifierat”. Dock syns många positiva tankar kring att begreppet undervisning blivit en central del i läroplanen för förskolan. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring vad begreppet undervisning innebär, det är en stor skillnad mellan synen kring kravställningar i olika förskolor samt en stor skillnad i vilka förutsättningar som finns. Likheter syntes kring status i förskolan, lekens betydelse, lärande samt att i förskolan undervisas det utifrån förskolans grund där omsorg, lek och utveckling bildar en helhet. / The purpose of our study is to investigate how preschool teachers perceive the concept of teaching. We want to illustrate how the concept of teaching is interpreted by preschool teachers in the business and whether the concept has been given a different meaning after the implementation of the new curriculum in 2018 was introduced.Through a qualitative interview study, twelve preschool teachers from two different preschools were interviewed. The preschools are located in two different municipalities. One municipality has been actively working on the implementation of the teaching concept in a FoU-program called Undif, while the other has created its own expectations and interpretations of the concept. As theoretical starting points, we use didactic competence, didactic modeling and didactic multilingualism. To understand the preschool teachers' answers, the phenomenographic perspective is used, which provides a variation between people's different experiences and perceptions. The result of the study is that the concept of teaching is still associated with the school, the word teaching is "schooled". However, many positive thoughts about the concept of teaching become a central part of the preschool curriculum. The results of the study show that there is uncertainty about what the concept of teaching means, there is a big difference between the view on the requirements in different preschools and a big difference in the conditions that exist. Similarities were found regarding status in preschool, the importance of play, learning and that in preschool it is taught on the basis of preschool where care, play and development form a whole.

Personuppgiftshantering inom EU regleras av General Protection Data Regulation, GDPR, den är till för att skydda en persons integritet samtidigt som det fria flödet av data mellan medlemsländerna ska upprätthållas. Företag och organisationer idag lägger mycket resurser på en manuell hantering av personuppgifter, som skulle kunna läggas på andra värdeskapande aktiviteter om denna process var mer automatiserad. Därför har vi utfört en studie hos Meriworks, där deras system, Imagevault, hanterar bilder och samtycken i ett manuellt flöde. Genom intervjuer av organisationer som använder detta system samt en litteraturstudie på GDPR, sammanställdes krav för vad som ställs av en applikation som hanterar samtycken och personuppgifter, både ur ett tekniskt och användarperspektiv. Utifrån dessa krav tog vi fram ett tekniskt lösningsförslag som skulle kunna ersätta den manuella processen i vår fallstudie. Vår lista över de tekniska krav som GDPR ställer, är generell och kommer kunna användas som riktlinjer för fall även utanför denna studie. / Privacy Policies within EU is regulated by General Protection Data Regulation, GDPR, it exists to protect a person's integrity while maintaining the free flow of data between its members. Companies and organizations today put a lot of resources on manual handling of personal data, that could be used for more value-adding activities if this process had a more automated flow. Hence we are going to do a case study at Meriworks, they have a system, Imagevault, that handles images and consents in a manual process. By interviewing some of the organizations that uses this system and a literature study of GDPR, we compiled the requirements for an application that handles consents and personal data, from both a technical and user perspective. Using these requirements, we created a technical solution proposal, that is meant to replace the current manual process in our case study. Our list of technical requirements from GDPR is generic and can be used as guidelines for cases beyond this paper.

Mellanchefsrollen är en viktig roll ju mer en organisation växer, vilket i sin tur bidrar till att fler chefer behövs, och däribland mellanchefer. Mellanchefen befinner sig mittemellan överordnade och underordnade och det gör att mellanchefen kan uppleva sig klämd mellan olika krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefsrollen inom privata sektorn och hur den befinner sig mittemellan överordnade och underordnade. Studien fokuserar på den privata sektorn eftersom större delen av den tidigare forskningen har studerat den offentliga sektorn och det uppmärksammas att det finnas skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. En fenomenologisk ansats i kombination med kvalitativ innehållsanalys används och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med nio mellanchefer från olika branscher. Mellanchefsrollen undersöks genom att använda Agentteorin, Rollteorin samt Gjerde och Alvessons tre rollidentiteter för att förstå potentiella motstridiga krav mellanchefen upplever, rollkonflikter samt hur mellanchefen förhåller sig till överordnade och underordnade. Studien visar att flera informanter har erfarenhet av motstridiga krav men att de beskriver och hanterar dem på olika sätt beroende på arbetslivserfarenhet och relationer till de överordnade och underordnade. Vidare visar studien att rollkonflikter kan uppstå i mellanchefsrollen när förväntningar från en själv, överordnade och underordnade krockar. Studien visar även att mellanchefen förhåller sig på olika sätt till överordnade och underordnade genom att inta olika roller, och därmed hantera de motstridiga krav som uppstår. / The middle manager is an important role in growing organizations. As a result, more managers are needed in the organization, including the middle manager. The middle manager exists between top managers above and subordinates below, which might make them feel like they are wedged between different demands. The purpose of the study is to examine the role of the middle manager in the private sector and how it exists between top managers above and subordinates below. The study focuses on the private sector since most of the previous research has studied the public sector and it is noted that there are differences between the sectors. Furthermore, the study uses a phenomenological approach in combination with qualitative content analysis. Nine middle managers are interviewed. The theoretical perspectives used to examine the middle manager role are the Agency-Principal theory, Role theory and, Gjerde and Alvesson's three role identities. The theories are used to understand potential conflicting demands, conflicts in the role, and how the middle manager relates to top managers above and subordinates below. The result indicates that several informants experience conflicting demands and handle them in different ways, depending on the length of their work experience and relationships to top managers above and subordinates below. Furthermore, the study indicates that conflicts in the role can arise when the middle manager experiences conflicting expectations from themselves, from managers above and subordinates below. The study indicates that middle managers can relate differently to managers above and subordinates below by taking on different roles, thereby managing the conflicting demands.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

No description available.