No description available.

Syfte Syftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen: Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande? Metod Studien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat. Resultat Resultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande. För det första att det kan bero på svårigheter i att hantera mängden arbete, för det andra att det kan bero på svårigheter i att hantera yrkets krav på kompetens inom flera områden, för det tredje att det kan bero på svårigheter i att hantera undervisningen i de heterogena elevgrupperingarna och slutligen att det kan bero på svårigheten i att hantera den händelsestyrda aspekten av yrket där man som lärare kan behöva avbryta sitt pågående arbete för att lösa något i stunden. Slutsats De slutsatser som kan dras är möjligen att läraryrkets komplexitet leder till att det uppstår problem i delar av yrket vilket i en förlängning kan påverka lärarkårens upplevelser av att arbetet är psykiskt påfrestande.

Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Informations och kommunikationsteknologi (IKT) har blivit en del av allas vardag och har ockuperat individers privat- och arbetsliv. IKT-relaterad stress, också känt som teknikstress, är ett fenomen som påverkas av IKT-användning och i en organisatorisk kontext kan denna typ av stress få stora konsekvenser. Detta då teknikstress påverkar de anställda negativt genom bland annat minskad arbetsnöjdhet och hämmad produktivitet samt en ökad frånvaro och utbrändhet. Konsekvenserna av teknikstress har alltså en direkt effekt på organisationen och dess arbetskraft. Det finns även fördomar om att yngre, som är uppvuxna med IKT, skulle vara bättre på att hantera IKT då de exponeras för det i en tidig ålder. Syftet med undersökningen är att reda ut om och varför de yngre anställda upplever teknikstress och hur det hanteras av organisationen i form av hur cheferna bemöter de anställdas upplevda teknikstress. För att undersöka det användes teorier kring teknikstress och ledarskap samt en analysmodell bestående av krav-kontroll och stödmodellen. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade på att unga upplever teknikstress, dels på grund av en hög arbetsbörda med mycket multitasking men också på grund av den IKT de använder. Det framgick också att cheferna inte, i tillräckligt hög utsträckning, bemöter denna teknikstress. Detta beror bland annat på att de anställda inte informerar sin chef när de känner teknikstress.

Medarbetarsamtal har en viktig funktion i organisationer och det är oftast chefer som ansvarar för att genomföra dessa samtal. Dock är det brist på studier som berör chefers perspektiv på medarbetarsamtal och hur chefer upplever dessa. Vidare har chefer oftast en hög arbetsbelastning och medarbetarsamtal kan vara en faktor som påverkar chefers psykosociala arbetsbelastning. Studiens syfte var att undersöka hur enhetschefer upplever att det är att genomföra medarbetarsamtal och hur det påverkar enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. I studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio enhetschefer. Resultaten visade att medarbetarsamtal har en påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. Vidare lyfter studien enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtalet där tre olika upplevelser uppmärksammades lite extra. Det finns förbättringsområden kring enhetschefernas arbete av medarbetarsamtal, exempelvis enhetschefernas brist på tid. Vidare lyfter resultatet även många gynnsamma delar av samtalet som är både viktigt för medarbetarna, enhetscheferna och organisationen.

Kvinnors upplevelser av vården efter att ha drabbats av förlossningsskador har fått stor uppmärksamhet i media det senaste året. Den nationella forskningen kring drabbade kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande är dock knapphändig. Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården efter att ha drabbats av en förlossningsskada och eventuella psykologiska konsekvenser till följd av bemötandet. Data inhämtades genom individuella semi-strukturerade intervjuer med 14 kvinnor som drabbats av en förlossningsskada. De transkriberade intervjuerna bearbetades därefter med tematisk analys. Vi identifierade fem teman; Vården är inte anpassad för oss, Jättebra att de fokuserar på barnet - men jag då?, Det gör ont att föda barn, Jag antar att det var mitt fel då och slutligen Jag utsätter mig inte för detta igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bemötandet är en viktig faktor för dessa kvinnors välmående och syn på en eventuell nästa förlossning. / Women’s experiences of health care after sustaining an injury during labour have been covered frequently by the media during the last year, however, Swedish research on the topic is sparse. The purpose of this study was to explore how these women have experienced interactions with care staff and how they feel that these interactions have affected them psychologically. Data was collected through individual semi-structured interviews with 14 women who have sustained an injury during labour. The transcribed interviews were processed using thematic analysis and five themes were identified; There’s no place for us, Great that they focus on the baby - but what about me?, It is painful to give birth, I guess it was my fault then and finally I won’t put myself through this again. Care staff interactions showed to have a large impact on the women’s psychological well-being and also the women’s thought processes in regards to their potential future deliveries.