I detta självständiga arbete studerar jag hur min kreativa process i komposition påverkas och förändras av olika faktorer. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar inspiration från tidigare forskning och litteratur inom ämnena komposition och kreativitet. Arbetet har genomförts genom att använda loggboksanteckningar som tagits före och efter varje kompositionspass under höstterminen 2020. Anteckningarna har därefter analyserats med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i två teman: yttre faktorer och inre faktorer, med tillhörande underrubriker som beskriver de olika faktorernas påverkan i större utsträckning. I dessa två teman beskrivs svaren på mina forskningsfrågor: Vad uppfattar jag som kreativitet? Vilken inverkan har olika metoder och rutiner på mitt kreativa skapande? Arbetet avslutas med en diskussion där resultaten ställs i relation till vald forskning, litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study I explore how my creative process in composition is affected and changed by different factors. The study is based on a phenomenological perspective and takes inspiration from previous studies and literature within the subjects of composing and creativity. The study has been accomplished using log notes which were taken before and after every composing session during the autumn semester of 2020. The log notes were analysed using a thematic analysing method. The results are presented in two themes: external factors and internal factors, with associated subheadings that describe each of the different factors’ influence in a bigger picture. In these two themes the answers are described to my two research questions: What do I perceive as creativity? What influence do different methods and routines have on my creative making? The work is finished with a discussion where the results are set in a relation to the selected research, literature, and the phenomenological perspective.

I detta arbete har jag skrivit musik utifrån referenslåtar med syftet att undersöka hur referenslåtarna påverkar min kreativa arbetsprocess samt det klingande resultatet. Jag har gjort detta inom en stil som jag kallar för cinematisk musik och jag har använt filmmusik som referenser. Min metod har gått ut på att först lyssna in mig på referenslåtarna samt analysera dem, för att sedan plocka ut olika element som jag använt som byggklossar för att skriva nytt och eget material. Arbetet resulterade i fyra låtar, samtliga med en demoproduktion.  Av denna undersökning så har jag kommit fram till att referenslåtar kommer med både för- och nackdelar. Den främsta fördelen har för mig varit att jag har kommit in i skapandeprocessen med många idéer och mycket motivation. Det gjorde det enkelt att komma igång med processen av min egna låtar samt att jag har kunnat undvika den överväldigande känslan av att öppna ett tomt projekt. Nackdelarna visade sig senare i processen då jag ofta har jämfört mina egna låtar med referenslåtarna vilket har lett till en del negativa tankegångar. Dessutom har mina egna låtar många likheter med referenslåtarna och jag upplever själv att jag inte alltid lyckat nå fram med mitt egna musikaliska uttryck. Bortsett från detta så har arbetet varit både roligt och lärorikt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur människor där den kreativa processen är central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det går att hitta ett mönster. Vi bestämde oss för att ta reda på vad som händer inuti människan runt det kreativa ögonblicket. Vår huvudfrågeställning är: Vad är den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjälp av DV-kamera. Vårt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen. Vi fann tre teman: Flöde, Hinder och Strategier som beskrev olika faser av processen. Vi har även tittat på hur resultatet förhåller sig till formuleringarna om kunskap och lärande i Lpf 94. Detta har väckt frågor hos oss om de olika stadierna i den kreativa processen som motiverar vidare forskning inom området. Vår undersökning har på så sätt lett till nya frågeställningar. / The aim was to research how the Creative process are percieved in the creative professional and to find out if a pattern can be seen. We aimed to find out what is happening inside the person in the moment of creativity. Our main-question was: What is the Creative process? The 5 professionals was interviewed with the help of camcorders.Our result shows that a pattern can be found in the creative process. We found tree themes: Flow,Obstruction, Strategies that describe different stages in the process.We discuss our result in relation to views on knowledge and learning as expressed in LPf 94.This has created an interest in the stages of the Creative process and motivate new research. Our research has led to new inqueries.

No description available.

Syftet med den här självstudien är att undersöka hur min kreativa process formas vid användandet av olika kompositionstekniker. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur erfar jag att min skapandeprocess formas när jag komponerar med hjälp av två separata kompositionstekniker? Vilka likheter och skillnader erfar jag att det finns mellan de olika skapandeprocesserna? För att genomföra detta har två kompositionsmetoder använts för att komponera två stycken för solopiano, ett stycke och kompositionstillfälle per metod. Studien har sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och genomfördes med hjälp av videoobservation och de skisser som producerades under observationstillfällena. Resultatet presenteras uppstrukturerat i sex teman efter linjär tid och består av de två metodernas skapandeprocesser och hur det upplevdes att komponera efter dem. Dessa teman har jag titulerat Den ursprungliga idén (när den första kreativa gnistan slår och exempelvis den initierande cellen skapas), Strukturskiss (när styckets form väljs), Första utkastet (där en helhetsbild ges av stycket och hur dess olika delar relaterar till varandra), Utvecklande (hur det unga stycket utvecklas och fylls ut med exempelvis ackord och andrastämmor), Andra utkastet (när de sista bitarna sätts på plats och styckets sektioner binds ihop), och Sista ändringarna (när kompositionsprocessen gås igenom och tidiga beslut revideras om de inte längre passar in i styckets slutgiltiga form). Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Under rubriken Processen behandlas studiens resultat på ett mer allmänt plan, och under rubriken Kreativitet eller kunskap poneras det kring hur mycket av kompositionsprocessen som faktiskt grundar sig i kreativt skapande av nytt stoff. / The purpose of this self-study is to investigate how my creative process is shaped by the use of different composition techniques. The research questions that the study has sought to find answers to are: How do I experience that my creation process is formed when I compose using two separate composition techniques? What similarities and differences do I experience the different creation processes? To accomplish this, two methods of composition have been used to compose two pieces of music for solo piano, one piece and composition session per method. The study is based on the phenomenological perspective and was conducted using video observation and the sketches produced during the observation periods. The result is presented structured into six themes after linear time and consists of the two methods creation processes and how it was perceived to compose after them. I have named these themes The original idea (when the first creative spark hits and, for example, the initiating cell is created), Structure sketch (when the shape of the piece is chosen), The first draft (where a more complete picture is given of the piece and how its different parts relate to each other) Developing (how the young piece is developed and filled out with, for example, chords and secondary voices), Second draft (when the last bits are put in place and the sections of the piece are connected), and Final changes (when the composition process is reviewed and early decisions are revised if they no longer fits into the final form of the piece). In conclusion, the results are discussed in relation to previous research. Under the heading The process, the results of the study are examined on a more general level, and under the heading Creativity or knowledge, it is pondered on how much of the composition process is actually based on the creative origination of new material.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Artificiell intelligens blir allt mer vanligt inom fler och fler områden. Ett område där tekniken är relativt ny är inom kreativa processer och kreativa områden. Detta arbete är en kvalitativ studie av explorativ karaktär, som undersöker hur AI kan användas inom dessa kreativa processer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppkommer av det. Tre intervjuer har genomförts med personer som har god och aktuell kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan analyserats med den kreativa processen som ramverk. Resultatet visar att AI i vissa steg av processen kan användas, dels för att underlätta men också för att effektivisera densamma. I andra steg har utvecklingen av AI inte kommit tillräckligt långt för att bidra med något värde eller erbjuda någonting som utvecklar eller gör processen lättare. Vidare har resultatet visat att inställningen till användandet kan bli en avgörande faktor för fortsatt utveckling och användning, men även att möjligheterna är fler än utmaningarna.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla – att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors. Genom att undersöka områdena kreativitet, design och konst har vi distingerat ett antal olika steg som är teoretiskt möjliga att applicera på både design och konst. Genom att ställa samma frågor till samtliga informanter och genom att kategorisera de händelser som dokumenteras vid observationerna hoppas vi på att kunna dra slutsatser om likheter och olikheter inom de kreativa processerna i konst och designarbete. Vi hoppas även att våra resultat kan tillämpas på senare studier samt av designers och konstnärer som vill lära sig av varandras arbete. / Art directing in a digital communication agency and working as a full or part-time artist is two occupations that have one thing in common. Both professional roles has one key assignment that they need to fulfill – to be creative. In this paper we will focus on the creative process when generating ideas in the areas of digital media and arts to see if there are any significant differences or similarities between how the creative work is done in both areas. To compare the creative process between the two parts we have done several interviews and observations with working creators within the areas. By exploring the concepts of creativity, design and art we have distinguished several steps which theoretically could be applied to both design work and arts. By asking the same questions to all informants and by categorizing the events documented in the observations we hopeto be able to come up with conclusions about what differences there are between the processes in artand design work. We also hope that our results can be adapted in later studies and by designers andartists who want to learn something from each other's work.

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don’t seem to agree about what the effect of stress actually does. The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress. They all experienced greater amounts of stress in the puzzles that took them longer times to figure out. Along with the experimental sessions, I also interviewed the respondents about their personal relationship with problem solving in their daily and professional life. I found that problem solving is intertwined and compounded with creativity through both problem solving being a part of the creative process, and problem solving needing the creative elements to generate ideas for solutions. But more than anything the study showed that problem solving in fact could be a stress trigger.

För att lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle behövs en kombination av kompetenser och förmågor hos framtidens civilingenjörer. Världsledare och forskare har pekat ut kreativitet som avgörande för att kunna hantera och lösa de komplexa problem mänskligheten står inför. Civilingenjörsutbildningar har som mål att utbilda studenterna till att bli kreativa problemlösare, men flera forskare inom kreativitet hävdar att kopplingen mellan kreativitet och ingenjörsutbildningar är bristfällig. En del av kritiken handlar om att studenter i för stor utsträckning inte tränas i att lösa vagt definierade problem som kräver kreativt tänkande. Oavsett vilket fokus som läggs på att främja kreativitet under utbildningen, kommer det finnas yttre hämmande faktorer som inte går att undkomma inom utbildningsmiljön. Det finns därför unika förutsättningar att främja kreativitet utanför utbildningsmiljön och fylla en kompletterande funktion genom ett kreativt utbyte mellan studenter och näringsliv. I en kreativitetstävling initierad av Skogsindustrierna fick studentgrupper i uppgift att komma på vad morgondagens innovation från skogsindustrin är. Med utgångspunkt i kreativitetsteori genomfördes en tematisk analys av insamlade enkätdata från nio kreativitetstävlingar. Resultaten visade att en kreativitetstävling kan bidra till att främja kreativitet hos civilingenjörsstudenter, men enbart under rätt förutsättningar. En grundförutsättning är att en kognitiv brygga skapas mellan studentens kunskaper och området för skogsindustrin. Ett annat exempel är att studenten själv ska identifiera problemet för att få en hög nivå av inre motivation. / To succeed in the transition towards a more sustainable society, a combination of skills and abilities is needed among the engineers of the future. World leaders and researchers have identified creativity as crucial skill to solve the complex issues facing humanity. Engineering education aims to educate students to become creative problem solvers, but several creativity researchers argue that the link between creativity and engineering education is flawed. Part of the criticism is that students are often not trained to solve vaguely defined problems that require creative thinking. No matter the focus on promoting creativity in education, there will be external inhibiting factors that cannot be completely removed within the educational environment. There are therefore unique opportunities for parties outside the educational environment to play a role in promoting creativity in other contexts, such as student-industry collaborations. In a creativity contest initiated by the Swedish Forest Industries Federation, groups of students were asked to identify tomorrow's innovation from the forest industry. Based on creativity theory, a thematic analysis was carried out on the survey data collected from nine creativity contests. The results showed that a creativity contest can help promoting creativity among engineering students, but only under certain conditions. One essential condition is that a cognitive bridge is created between the student's knowledge and the field of forestry. Another example is that the students must identify the problem themselves to achieve a high level of internal motivation.