En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar. Inspirerande diskussioner. Ett hem. Ett kollektivhus.   Examensarbetet innebar för mig en återblick till varför jag en gång valde att bli arkitekt och funderingar kring vilken roll jag vill spela inom yrket fram över. Jag vill som arkitekt vara socialt engagerad och se mig själv som en aktiv del av samhällsutvecklingen. Jag vill låta arkitekturen inspireras av personligheter. Jag vill även finna ett sätt att arbeta på som inspirerar mig till att känna kreativ lust.   Jag ser en värld med resurser som sinar och klasskillnader som ökar. Jag anser att vi behöver hjälpas åt mer och minska konsumtionen.  Jag tror att ett sätt är att påverka detta som arkitekt är att stötta utvecklingen och byggandet av kollektiva boenden.   Genom facebooksidan “Reclaim the home”, som jag öppnade inför examensarbetet, fick jag tag på 7 st människor som var intresserade av att delta i utvecklandet av det kollektiva boendet. Den gruppen har jag träffat och fört en dialog med om deras boendevision. Detta arbete har sammanfattats och presenterats som en analyserad metodprocess och ett arkitektoniskt förslag som är genomritat till skedet för ansökan om bygglov. / A search for future practices. A forest plot in Åkersberga. Seven personalities.  Three meetings. Creative exercises. Inspiring discussions. A home.  A collective house.   This work meant for me a flashback as to why I once chose to become an architect and reflections on the role I want to play. I want to be a socially engaged architect. I want to let the architecture be inspired by personalities. I want to find a way to work that inspires me to feel creative desire.   I see a world where resources go dry and class differences that increase. I believe we need to to help one another more and reduce consumption. I believe that one way to influence this as an architect is to support the development and construction of collective housing.   Through the Facebook page "Reclaim the home" I got hold of 7 people who were interested in participating in the development of the collective housing. That group I have held discussions with about their housingvision. This work has been summarized and presented as an analyzed method process and an architectural proposal that is drawn to the stage of application for a building permit.

Den audiovisuella kreatören arbetar inom ett brett område som utvecklas snabbt medgoda utsikter för framtiden. På grund av den snabba förändringen inom media harhögskolor, arbetsmarknaden och kreatörerna själva svårt att hänga med och förklara vaddet är den audiovisuella kreatören sysslar med. Bortsett från de estetiska uttryck dejobbar med har de den kreativa processen som gemensam nämnare. För att försöka tareda på och beskriva vad de sysslar med kommer uppsatsen att undersöka hur denaudiovisuella kreatören förhåller sig till sin egen kreativa process och lärande.Undersökningen sker genom att ge en ingående bild av en audiovisuell kreatörsskapande genom en autoetnografi. Den kompletteras med intervjuer via webben för attge en bredare bild av den audiovisuella kreatörens kreativa process som också kanjämföras med etnografens berättelse. Resultatet av undersökningen tyder på att denaudiovisuella kreatören besitter en stor kunskap och en bred uppfattning kring denkreativa processen utspridd på drygt tio informanter med olika erfarenhet ochsysselsättning inom området. Kompetensen de besitter är det som får derasyrkesutövande att fungera och det som får dom att utnyttja och njuta av sin kreativitet.Att detta inte tas på allvar av skolan gör att den odefinierbara processen behöverlegitimeras som det den är; något som kreatören själv måste utveckla i förhållande tillsin miljö och område.

Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde. Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

Syftet med studien var att undersöka hur elevexempel som används i bildämnet påverkar elevers kreativitet. Studien fokuserade på betydelsen av motivation för elevers lärande. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio elever från årskurs nio fördelade på tre grupper. Intervjumaterialet analyserades utifrån innehållsanalys och Illeris lärmodell. Enligt resultaten upplevde de intervjuade eleverna att elevexempel bidrog med inspiration i form av fler idéer och hjälpte dem att komma i gång med den egna bilduppgiften. Några elever uppgav dock att de samtidigt kunde känna press vid åsynen av alltför avancerade elevexempel. Sammanfattningsvis visade studien att samtliga elever upplevde att elevexempel ökade deras motivation och därmed hade positiva effekter för deras lärande. / <p>Bild</p>

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.

The development of idea and concept is the creative process before a product or service is being developed in production. In media production methods can be used to generate ideas and help the creative process along. This study aims to understand this creative process within media production companies. Through semi structured interviews with employees from five different companies I have gathered information about recurrent methods, value- setting factors and general costumer relation. By analysing the responses with support from qualitative processing and analytical induction a hypothesis was compiled about three areas in the creative process within the media production companies. The final hypothesis is that one recurrent, informal, method can be found for generating ideas. The method is informal in the aspect that it lacks structure and is not a referred to method. Four value-setting factors could be found and involvement from the client are in different ways contributing to the creative process. To work with the client rather than for the client is preferable and can save the production companies time and money.

Inledning I detta examensarbete vill vi undersöka betydelsen av undervisning inom kunskapsområdet bildskapande i förskolan. På vilket sätt pedagogerna resonerar om dess betydelse och förhållningssätt utifrån deras kompetenser. Samt om och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande i verksamheterna.   Syfte Studiens syfte är att belysa den dagliga verksamheten när barn skapar i bild i förskolan. På vilket sätt pedagoger undervisar, utvecklar och inkluderar barnen i bildskapande utifrån pedagogers förhållningssätt och kunskaper Därav har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar.   Metod Vi utgick utifrån studiens syfte och frågeställning där vi valde att intervjua fem pedagoger med varierande utbildningar som arbetar på olika förskolor. För att få ta del av respondenternas tankar och syn på arbetet med bildskapande som undervisning använde vi oss utav öppna intervjufrågor och får då en kvalitativ ansats.   Resultat Pedagogerna beskriver bild som en varierande undervisning i förskolan där behovet av pedagogers samsyn och kunskap gynnar barns delaktighet och lärande processer. Även miljöns påverkan lyfts i studien.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen. Det är svårt för dem att motivera den tid de lagt ned på en illustration med planering, research och idéer. Kunder kan ha dålig insikt i vad en kreativ process innebär och därför försvåra prissättningen.Studien tar upp problematiseringen genom att undersöka företag i Syskonen Brogrens bransch. Företagen har handplockats för att få ett så brett spektrum av utbildningsbakgrund, erfarenhet, omsättning och storlek som möjligt. Intervjuerna har tillsammans med befintlig litteratur utgjort grunden för en modell om vad kreatören bör räkna med i sin prissättning. Modellen innefattar: Material- och produktionskostnad, Idéarbete och analys, service och kundbemötande, användningsrättigheter, ”det lilla extra” samt kundnytta. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Denna undersöknings syfte var att undersöka användning av strukturer och strategiers påverkan på en musikproducents kreativa arbetsprocess. Subjektet för undersökningen var i detta fall uppsatsförfattaren själv och forskningsfrågorna löd: På vilka sätt påverkas min produktivitet som låtskrivare och producent av att arbeta enligt en förbestämd struktur? Vilka fördelar och nackdelar kan jag uppleva bland olika arbetssätt för att ta sig ur och undvika skrivkramp? På vilka sätt påverkas jag av att försöka framhäva tillståndet flow? Dessa besvarades genom forskningsmetoden forskning genom design som gick ut på att producera låtar för att nå uppställda produktmål och effektmål. Datan bestod av skriftlig loggbok som redogjorde för upplevelser, tankar och känslor. För att analysera den användes i huvudsak Csíkszentmihályi Mihálys teori om flow – den optimala upplevelsen. Detta knöts till huruvida strategierna som användes kunde generera flow och produktiva resultat. Resultatet visade att flertalet positiva effekter kunde upplevas och att det för producenten upplevdes ge produktiva resultat. Det visade även på nackdelar med olika strategier och att de passade bättre i vissa fall än andra men att medvetenheten om dem och konceptet flow upplevdes som positivt. Studiens utformning ger upphov till olika svagheter såsom att undersöka både den psykologiska aspekten tillsammans med praktiska strategier kunde fokuserats mot en av dem. Samt att uppsatsförfattaren och undersökningssubjektet är densamma. Styrkor finns i att förstahandsinformation är det som presenteras och att det gick att knyta samband mellan aktiviteter och deras förmåga att generera flow. Förslag för kommande forskning är att undersöka påverkan på flertalet andra musikproducenter på olika nivåer.

Studien ämnar undersöka vad kreativt skapande med generativa metoder innebär för denaudiovisuella kreatören i form av beslutsfattande och process. Studien genomförs i syfteatt få en ökad förståelse inom detta område av kreativt skapande för att belysa vad dettakan ha för potential för framtida audiovisuella kreatörer inom livescenen. Studientillämpar en autoetnografisk enfallstuide som metod för att generera empiri. Underfallstudien producerade informanten generativ grafik i progammet Unity med mål attkunna användas inom den audiovisuella livescenen. Empirin samlades in i form avanteckningar, videomaterial och skärmavbilder från arbetsprocessen. Analysen av deempiriska materialet genom flowteori, komplexitetsteori och andra cybernetiska teorieroch tankar tyder på att skapande med generativa metoder kan ha en potential förminskad prestationsångest. Vidare kan det bidra med faktorer som möjliggör flow underarbetsprocessen. Skapande med generativ grafik verkar skilja sig från en mer traditionellkreativ process genom att vara reflexivt där de genererade verket nästintill blir sin egenentitet som kreatören kommunicerar med genom programmering. Studien visar på attarbetsprocessen med generativ grafik kan upplevas ha en hög inlärningströskel.Utmaningen som detta innebär kan å andra sidan generera en stärkt känsla av ens självt.Författaren föreslår vidare forskning inom detta område då arbetsprocessen medgenerativ grafik är relativt outforskat samt ligger i framkant av den teknologiskautvecklingen. Förslagsvis skulle en flerfallsstudie kunna stärka studiens resultat.