Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor F-3-lärare, vid två grundskolor i Mellansverige, värderar som viktiga i elevers skrivutveckling i årskurserna F-3, till elevernas fortsatta utveckling och till samhället. Två fokusgruppsintervjuer om fem, respektive fyra F-3-lärare har genomförts för datainsamling. Resultatet visar att F-3-lärarna i studien värderar både fantasi, mod, idérikedom och skrivglädje som viktiga för elevernas skrivutveckling, men även förmågor som bokstavskännedom. Resultatet visar även på att lärarna ser på skrivutvecklingen som en progression, där vissa förmågor krävs för att uppnå andra, för elevernas fortsatta utveckling. Lärarna upplever även att samhällets digitalisering påverkar elevernas skrivutveckling både positivt och negativt. Studiens slutsats blir således att förmågor kopplade till lust, fantasi och skrivglädje värderas högt av lärarna, men används ofta i syfte att uppnå strukturella och tekniska färdigheter. Detta utifrån en syn på skrivutveckling som en progression. Det moderna samhället påverkar även elevernas skrivutveckling och lärarnas syn på densamme, där lärarnas syn ligger i linje med gällande styrdokument, men frångår mer progressiva förhållningssätt till språkskapande.

The aim of this Master thesis is to analyse the interaction in between reading and writing based on young writers experience. My approach was to investigate how writersread literature and how they look upon their reading in relation to their own writing.Seven young people has been interviewed in this qualitative study, based a theory about their reading and reading habits. They were asked questions about reading habits and theirview upon the connection between reading and their own writing.Previous studies of Swedes´ reading habits prove that relaxation and pleasure are the most common reasons for literary reading. This differs from the present study, where my findings shows that writing people, more than other, read literature, in the way people in general read non-fiction. That is with a purpose beyond the actual ”situation of reading”. These persons often describe even their fiction reading in terms of knowledge, orientationand information, which usually are purposes connected to reading non-fiction. / Program: Bibliotekarie

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen. Jag argumenterar för att diskursen om kreativt entreprenörskap fungerar som självförstärkande cirklar för att reproducera ojämna könsroller. Visionen av den kreativa entreprenören är genomsyrad av maskulina konnotationer som förstärks genom homosociala processer. Resultatet av studien påvisar att synen på finkrogen som en del av det kreativa entreprenörskapet, bidrar till att finkrogen får en homosocial struktur. / <p>Nuvarande namn är Gabriela Hinchcliffe Voglio.</p>

No description available.

No description available.

Our world is filled with creativity; it is a part of everyday life for all humans. All products and artefacts in the public realm and in our private space come from creativity. Some are created to satisfy a certain need in the society and others are created to please the artist creating it. There are thousands of other reasons why we have a need to create. Creativity would not exist without the imagination and both are crucial to humans and the development of society. The imagination is endless; it can take you back and forth in time letting you travel to inexistent places,so that you can create an utopia for yourself. Imagination is crucial in a creative process: without it, the creatvive process would be somehow crippled. Through imagination we are able to see the goal ahead. On one hand working with creativity is frustrating, since it is a constant search for solutions and new ideas. On the other hand it is very rewarding: the moment one finds answers, starts the work and finally comes into a state of flow, creative work suddenly is worth the frustration. The search for flow through challenging tasks is a way to improve the quality of both your artistic life and your life in general, and it is open to anyone who sees the point of the struggle. In this essay I want to research the world of imagination and creativity: what do we use it for and why do we need it, how come it is so necessary? A creative process can be everything from frustration to complete satisfaction, such as a state of ecstatic flow.

No description available.

Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

No description available.

SYFTE Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut. METOD Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part. TEORI Delarna i teorin har delats upp på ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi. Designstrategin tar i sin tur upp hur ett företag hittar sin inre röst som går att koppla till identitet och profil. Slutligen kommer vi in på företagsamhet, där företag och design framställs i en mer allmän bemärkelse. EMPIRI Intervjuerna genomfördes på plats på företagen och baserades på en öppen intervjuguide där respondenternas personliga åsikter eftersträvats. Respondenterna som valts ut har en ledande funktion inom de tre armaturföretag som undersökts med undantag för en person som istället haft en koppling till en större organisation med design som fokus (Svensk form). Denna intervju genomfördes via mejl och återfinns tillsammans med det andra empiriska materialet under bilagor. ANALYS OCH SLUTSATSER I detta avsnitt presenteras våra kopplingar mellan teori och empiri samt våra egna tankar. Avsnittet har här delats in med samma rubriker som i teoridelen, där vi under ledarskapet behandlar bland annat hur ledarna väljer kompetens, deras öppna ledarskapstil och intuitiva ledande. Vidare behandlas i designstrategin hur kompetens struktureras och hur framtida planer byggs upp efterhand i strategin samt företagsamhet där vi ser på design som både ska vara funktionell och lönsam.