I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence & Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

Forskning inom matematikdidaktik betonar vikten av kreativt tänkande och förståelse gentemotprocedurer och algoritmer. Trots att modern undervisning prioriterar kreativitet ochelevintresse, problematiserar detta arbete visualiseringens roll i matematikundervisningen.Studien fokuserar på bråktal och bygger på tidigare forskning som visar att visualiseringen ärkontextberoende: man ser vad det är meningen att man ska se för att man redan är förtrogenmed den matematiska kontexten och de begrepp som åskådliggörs. Begreppsbilder, somdefinieras av individers kopplingar till matematiska begrepp, har visat sig vara avgörande förförståelsen. Visualiseringar inom matematiken har fått ökad uppmärksamhet med teknikensframsteg, men studier indikerar att de behöver kontext för att vara meningsfulla. Studiens syfteär att undersöka om det finns mer grundläggande exempel på kontextberoende visualiseringarinom skolmatematiken än de som tidigare studerats. Detta görs genom att fokusera påbråkräkning på högstadiet och elevers förmåga att hantera bråk med olika stora tal i täljare ochnämnare, samt deras förmåga att visualisera och identifiera bråk i cirkeldiagram.

No description available.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vikten av kreativt tänkande, dess relation till problemlösningsförmågan och den relationella förståelsen. Problemlösningsförmågan är en förmåga som understryks i läroplanen för matematik årskurs 4-6, därmed undersöker vi relationen mellan det kreativa tänkandet och problemlösningsförmågan. Undersökningen har gjorts genom att initialt skapa tre frågeställningar och därefter söka data från olika peer-reviewed forskningsartiklar på engelska mellan årtalen 2019–2023 från databaser som ERC, JSTOR, ERIC från olika delar av världen. Forskningen har granskats och sammanställts för att ge svar på frågeställningarna. Under den systematiska sökningsprocessen har vi stött på nya begrepp som open ended och heuristik som visat sig ha en nära relation till problemlösningsförmågan samt det kreativa tänkandet. Utöver det har Skemps lärandeteorier om instrumentell och relationell förståelse satt grunden för vår systematiska sökprocess. Resultatet påvisar att det kreativa tänkandet utvecklas efter arbete med problemlösningsförmågan samt öppna frågor. Det kreativa tänkandet kan i sin tur relateras till en relationell förståelse. De empiriska studierna påvisar att lärare brister i sin kunskap om hur man kan utforma matematiska problem som utvecklar ett kreativt tänkande hos eleverna. De valda empiriska studierna är genomförda i utlandet och Sverige skulle dra nytta av liknande forskning för att stötta pedagogerna i elevernas utveckling mot ett kreativt tänkande som står emot den snabbt utvecklande värld som väntar efter avslutad skolgång.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Den här berättelsen handlar om relationen mellan mor/dotter och far/son, som alltid där i bakgrunden som en bärande, fuktskadad balk i morfars ensamma, fallfärdiga, råttinvaderade hus som jagar mig som ett dåligt samvete. Men det är en annan historia. Den här ska handla om Eva. Eva som i mitten av 1990-talet får återvända hem till sin lilla norrländska by när modern avlider. Efter ett visst glädjerus inför insikten om att kärringen äntligen är borta infinner sig känslan av en lerig stövel storlek 45 hårt tryckt mot bröstkorgen. Huset, sakerna, minnena, papperen, den framgångsrika och lyckade systern på i England och Eva tillbaka på den plats hon alltid velat lämna men aldrig kunnat lämna helt och hållet. Eva med tre fingrar på vänster hand, ring- och lillfingret som krossades och höggs av i en bildörr igenslängd av modern. Grannarna smyger bland granarna, ljud hörs i natten och det enda starkspriten bidrar till är att skjuta sönder mormoderns finservis med faderns gamla hagelbössa. Polisen kommer, det är Peter. Peter som blev kvar i byn efter skolan och som ska rädda Eva från isolering och de söderländska influenserna som hon verkar dras med. Enligt skvallret på byn. Närmaste grannen dör. Fult och brutalt. Varför?  Skogen tätnar, mörkret äger allt mer av dagen och Eva gömmer sig i husets hörn och städar, ordnar, men tar inga beslut. Det finns en hemlighet i skogen, glömd sedan länge men girighet kan komma att gräva fram något som är värt att slå ihjäl människor för. De tankar som skaver sönder Eva i magen riskerar att bli lika verkligt farliga som det som finns utanför moderns utslitna träväggar. / This story is about the relationship between mother and daughter. It´s a story about Eve returning to the small village she used to call home when her mother dies. The neighbor’s sneaking around the pine trees, sounds are heard in the night and Eve shoots mother's fine dinnerware to pieces with father's old shotgun. The police are coming, it's Peter. Peter who stayed in the village after school and who is now determent to save Eve from isolation and herself. There is a long forgotten secret in the forest, a secret worth killing for for if excavated by greed. The choices made by people are about to unfold, like cracks on mother's worn-out wooden walls.

Syftet för denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder som kan framkomma i kommunikationen lärare-elev, elever emellan under arbetsgången med en rik matematisk problemuppgift. Data samlades in genom en observation, en intervju och elevproducerade uppgifter genom de sex teoretiskt anknutna begreppen. Detta för att få en tydligare bild på vilket sätt lärarnas val av undervisningsstrategier stödjer elevernas möjligheter att resonera samt på vilket sätt lärare använder frågor som hjälper eleven vidare utan att avslöja lösningsstrategier när den löser en rik matematiskt problemlösningsuppgift. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt till alternativa lösningar i problemlösningsuppgiften kan hindra elevernas kreativa lösningar och kreativa resonemang. Lärarens vägledande frågor ledde till att eleverna väljer imitativa resonemang eftersom lärarens visar att rätt svar är det som är viktigt. Något som framkommer är att lärarens val av undervisningsstrategier och frågor utgår från kännedom om elevernas tidigare matematiska kunskaper. Detta kan ses som en möjlighet i kommunikationen lärare-elev emellan eftersom läraren har i åtanke elevens matematiska kunskaper.

The aim of this master thesis’s is to examine what functions writing activities can have in the public library. Some public libraries offer their visitors writing activities, for example courses and camps. The public library is an institution with a particular identity, with special norms and properties which participants within the institution construct and reproduce. The main question of this thesis is to investigate how writing activities can be a part of the public library’s institutional identity and what functions writing activities in the public library can have. The sub-questions are: How do individuals, like librarians, writing-leaders and participants, describe the writing activity? In which way do the individuals justify writing activities in the public library? In what way does the writing activity reproduce the public library’s institutional identity? To answer these questions a qualitative perspective has been added which mean that the primary information consist of interviews with individuals that have diverse experiences of writing activities in the public library. The theoretical basis of this study is a cultural policy model designed by Dorte Skot-Hansen, consisting of three rationalities: humanistic, sociological and instrumental. The rationalities explain what functions culture can have within the society. In the study the instrumental rationality has been modified into a market-orientated one, because the other two rationalities also can have instrumental properties. The findings of the study show that writing activities within the library can have different kinds of functions. Writing activities can have a self-developing popular-adult-education function, it can function as a cultural-agent, as a social-agent, it works like recognition for amateur-culture, it can be a meeting-place and a cultural experience. These functions show also how the writing activities reproduce the public library’s institutional identity. / Uppsatsnivå: D

Detta arbete handlar om att skriva text- och melodi till redan satta ackordbakgrunder. Jag undersöker hur min process av att skriva text- och melodi påverkas av att använda färdiga ackordvändor som skickats till mig istället för att utgå från egenskapade sådana. I bakgrunden till mitt arbete skriver jag om de faktorer som lett mig till att arbeta med denna undersökningen. Jag berättar om min relation till låtskrivande och hur jag tidigare arbetat med det. Här ryms också min inledning där jag skriver om anledningarna till mitt val av undersökning. Syftet med arbetet och mina frågeställningar handlar om vilka processer som uppstår när skriver låtar på det sätt jag dikterat i undersökningen. Under tidigare forskning tar jag upp tre andra konstnärliga examensarbeten som är tematisk lika mitt eget. Jag hämtar inspiration från deras slutsatser och förklarar vad deras arbeten gick ut på. Under metod staplar jag upp ramarna för mitt arbete och den metod jag valt att använda i min undersökning. I genomförandet berättar jag hur processen sett ut för varje ackordvända som jag utgått från i mitt melodi- och textskapande. Jag berättar också om hur jag dokumenterat mitt arbete; genom loggbok och inspelningar (loggboken är integrerad i arbetet och inte bifogad som en separat bilaga). I resultatet svarar jag på mina frågeställningar och hur mitt skapande påverkats av min undersökning, jag konstaterar att både för- och nackdelar med min arbetsmetod uppstått under arbetet. Vidare diskuterar jag resultatet och skriver mycket om de sociala faktorernas inverkan på att skapa musik ensam jämfört med att vara med andra musiker i samma rum och skapa tillsammans. Jag skriver om hur skapande-energi blev ett ämne att reflektera över i min undersökning och tar också upp kritik mot min metod. I min slutsats konstaterar jag att arbetet lärt mig mycket om min arbetsprocess och gett mig tankar och verktyg att ta med mig inför framtida skapande, ensam eller gemensamt.Under fortsatt undersökning kommer jag med tankar och idéer om hur arbetet kan inspirera till framtida forskning och vilka ämnen de kan tangera.

<p>Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer.</p> / <p>To study how the management in Scandinavian theme parks takes benefit from the creativity of employees, by stimulating to a creative working climate and making use of employee ideas.</p>