Denna studie syftar till att undersöka hur motivation och kreativitet tar sig uttryck i matematikundervisningen i lågstadiet. Produkten är en kokbok med recept som formulerats matematiskt. För att få en uppfattning av hur behovet av vår produkt kan se ut i verksamheten har vi intervjuat tre lärare. Utifrån detta, samt våra utgångspunkter imitativt- och kreativt resonerande och praktisk matematik har vi utformat vår produkt i form av ett läromedel med fokus på att engagera elever praktiskt.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den.

I detta arbete undersöker jag hur samtida manusförfattares arbetsförutsättningar ser ut i Sverige, vad gäller deras arbetsförhållanden, utbildning, men framförallt hur de uppfattar sin roll som manusförfattare (enskilt och i relation till andra). Genom att inkludera yrkets historiska förutsättningar, så betonas negligeringen av manusförfattares anseende (i Sverige) som en viktig aktör inom filmskapande och att arbetsförutsättningarna har gått i vågor efter branschens behov. Analysen utgår från Bridget Conors tes om att manusförfattares arbetsförutsättningar kan utrönas genom en blandning av en  kritisk sociologisk analys av kreativ produktion och en Foucauldiansk förståelse av "technologies of the self" – skapandet och reglerande av självet i relation till det egna arbetet.         Resultatet visade att manusförfattare i Sverige länge varit en bortglömd aktör inom filmskapande, vilket bland annat uttryckts i att en formell yrkesutbildning först blev aktuell på 1990-talet. Betydelsen av den formella manusutbildningen vid Stockholms dramatiska högskola visade sig inte vara centralt för yrkets identitetsskapande, utan det är något som kan utvecklas i yrkeslivet och utbildningen riktar helst sig till dem som anses behöva den. Däremot så kan utbildningen ge möjlighet att lära sig yrket i en mer skyddad miljö. Yrkesverksamheten präglas av en ständig osäkerhet, vilket tar sig uttryck både ekonomiskt och praktiskt. Därmed så måste manusförfattare göra sig själva tillgängliga för arbete och skaffa sig ett brett kontaktnät, vilket ställer krav på en social kompetens. Det är vitalt för manusförfattare i Sverige att vara verksamma inom andra områden än film som behöver deras tjänster, exempelvis TV, radio och teater. Yrkesrollen kräver ett pragmatiskt tänkande och att välkomna det kreativa samarbetet med regissörer och producenter. Uppfattningen att yrkesrollen idag skulle vara marginaliserad visade sig vara ambivalent. Respondenterna betraktade sin underställda roll inom filmskapande som naturlig, men däremot att deras insatser ofta försummades i relation till regissörer och producenter.

Majoriteten av Sveriges arbetskraft befinner sig i yrken med hög risk att automatiseras inom kommande ett eller två decennier. Det är därför av största vikt att skolan förbereder den framtida arbetskraften för den omställning som sannolikt väntar arbetsmarknaden och förser eleverna med den kunskap och förmågor som de behöver. Kreativitet spås bli en av de stora tillgångarna på arbetsmarknaden. Därför är lärarnas egna implicita teorier om kreativitet intressant att studera eftersom de teorierna kommer att influera elevernas kreativa utveckling i klassrummet. Den här studien undersöks 65 svenska lärares attityder och underliggande föreställningar om kreativitet och kreativt beteende. Resultaten av enkätundersökningen jämförs sedan med en liknande amerikansk studie och fann både signifikanta skillnader mellan hur de svarat och att svenska lärare visade på en bred förståelse för kreativitet men att de missat den kanske viktigaste komponenten i kreativitet, nämligen originalitet.

Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

Abstrakt Min text är tänkt att ingå som en del av en roman som jag påbörjade förra läsåret. Detta är en fortsättning på det jag påbörjade då. Texten handlar om Celia som växer upp som enda barnet i ett hem med alkoholmissbruk och ovanpå det, sexuella övergrepp. Hennes mamma vet inte vad hennes dotter utsätts för och har så fullt upp med sitt eget, att frågan är om hon hade märkt det även om Celia hade sagt något. Celia har också en vän sedan småskolan, Sanna. Hon har en helt annorlunda familjesituation än Celia och hon försöker att övertala Celia att berätta för någon vuxen. Celia vägrar och får Sanna att lova att ingenting säga. Ett löfte som Sanna håller. I början av högstadiet har Celia lärt känna Kina som också bor i huset där Celia och hennes familj bor. Kina har ungefär samma situation hemma, med en styvpappa som dricker. Celia låter sig övertalas av Kina att följa med på en fest. Där blir hon bjuden på sprit och i fyllan hamnar hon i säng med en kille. Mot sin vilja ställer Celia upp och har sex med Uffe, som han heter. Efteråt pratar inte Kina med henne och i hemkunskapen börjar Uffes kompisar att trakassera Celia, genom att kalla henne lättfotad och annat. Till slut brister det för Celia och all ilska, maktlöshet och frustration tar sig uttryck i ett anfall mot Uffes kompisar. Som tillhygge har hon en kökskniv. Ingen kommer dock till skada och förtvivlad över vad hon varit på väg att göra flyr Celia hem till sitt rum och till maten som hon upptäckt har en lugnande effekt. När Celia inte kommer tillbaka till skolan blir Sanna ledsen och förtvivlad. Det dåliga samvetet som hon känner för att hon inte berättat, gör att hon har svårt att släppa Celias öde och detta följer henne även upp i vuxen ålder. Som vuxen är Sanna gift med Stefan, som hon även har en dotter, Emelie, med. De åker med jämna mellanrum hem till Sannas barndomshem och Celia dyker upp som ett spöke mellan Sanna och Stefan. Något som Stefan tröttnar på. När de ett jullov är hemma hos Sannas föräldrar, stöter de av en händelse på Celia på en buss och Celia bjuder hem Sanna på fika. Sanna märker att Celia har problem bland annat för att hon verkar gömma mat. Hon är gravt överviktig och hennes man, Uffe, verkar vara allt annat än trevlig. Min text startar när Sanna, efter fikan, sitter i sin bil för att åter köra hem till sina föräldrars hus, Uffe och Emilia.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka det kreativa skrivandets användningsområden i klassrummet. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställningar:  ●  I vilket eller vilka syften kan kreativt skrivande vara ett verktyg i klassrummet?  ●  Vilka exempel finns på hur kreativt skrivande används som verktyg?  Metoden som använts är informationssökning, både i internationella såväl som nationella databaser. Tio forskningsartiklar och andra typer av granskat material valdes ut och har sedan legat till grund för att besvara frågeställningarna. Resultatet är indelat tematiskt efter vilka syften eller fördelar som det kreativa skrivandet visade sig kunna användas för: kognitiva fördelar, fördelar kopplade till läs - och skrivande samt fördelar kopplade till förmedlandet av fakta eller stoff. Fördelar kopplade till läs - och skrivande beskrevs i en majoritet av texterna. Ytterligare ett syfte som upptäcktes är det kopplat till synen på utbildning samt rådande kunskapssyn. Även exempel på hur kreativt skrivande kan användas som verktyg redovisas baserat på de metoder som beskrivs i det valda materialet. Forskningsläget kring kreativt skrivande kan sägas vara bristfälligt, och vi efterlyser vidare forskning framför allt på svenska skolformer.

This project investigates how the use of creative writing, time restriction and movement could benefit the flow of first impulses to gain a greater freedom in composing and performing. The essay describes two different methods and its impact on a creative process resulting in four new compositions. Towards the end, this bachelor thesis depicts how the playful framework provided by the methods have helped connecting the creative process with a more playful, allowing attitude, which provides the foundation for a more authentic artistry. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang (av Vendela Tegerstrand &amp; Filip Eriksson):</strong></p><p>One Word</p><p>Resting In My Arms</p><p>Figuring Out</p><p>Weary Head</p><p>Changing/No Speed Limit</p><p>Feels Like Water</p><p>Keepin' You Closer</p><p>Walk On Water</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Vendela Tegerstrand - sång</p><p>Filip Eriksson – el-, akustisk gitarr</p><p>Manfred Hulebo – piano</p><p>Oliver Löwenham – elbas</p><p>Jonatan Lindh – trumset</p><p>Johanna Moraeus – violin 1</p><p>Sara-Felicia Nyman Stjärnskog – violin 2</p><p>Ellen Alveteg – viola</p><p>Erik Elvkull – cello</p><p></p><p><em>I uppsatsen förekommer ljudexempel som även finns bifogade som bilagor.</em></p>

När jag började skriva de här texterna hade jag endast en premiss och en något diffus bild av hur storyn skulle vara. Det skulle handla om åtta personer och en hund som blev instängda i ett skyddsrum långt ner under marken och de skulle bli kvar där. Länge. Skyddsrummet skulle vara konstruerat så att människor kan leva där under lång tid, ett sorts experiment för att se om människan kan leva under jord om ytan skulle bli obeboelig på grund av klimatförändringar. Jag ville att texten skulle växa fram medan jag skrev. Jag ville inte tänka ut för mycket på förhand med min logiska hjärna, tvärtom ville jag att det som fanns i mitt hjärta och i magen skulle tillåtas komma fram medan jag skrev. Jag ville att texten skulle växa fram intuitivt, inom en ram som var satt. Jag har skrivit och testat och misslyckats, skrivit och testat och inte riktigt kommit hela vägen. Resultatet är en lång text, men den är långt ifrån färdig. Vissa små delar är mer bearbetade, annat kommer med största säkerhet att strykas. Jag har många omskrivningar kvar att göra och jag har ändrat uppfattning om att slutresultatet nödvändigtvis måste bli en lång roman.  Min berättelse har två berättare. För tillfället berättar de både i första person, men jag har haft funderingar på om jag ska låta en eller båda istället få framträda i tredje person. Hade jag haft en mindre omständlig skapandeprocess, kanske jag redan hade kommit fram till hur det ska vara, men nu är det en gång så att jag måste pröva för att se hur det blir, innan jag kan bestämma mig. Jag tror dock att det kan bli bra att Almas och Olivias berättelser berättas växelvis och att de delvis överlappar varandra. Den sista delen av texten beskriver världen utanför skyddsrummet och hör alltså inte direkt till mitt projekt. Den har ändå kommit till under det här året och därför har den fått komma med här.