Koldioxidhalterna stiger i världen, vilket bidrar till global uppvärmning. Skogen har en viktig roll i klimatarbetet då stora mängder kol finns lagrad i skog och mark. Speciellt mycket kol finns i boreal skog, som bland annat finns i norra Sverige. Idag pågår en debatt huruvida det är mer fördelaktigt att behålla gammal skog som kolsänka, eller avverka den för att ge plats åt yngre träd. Syftet med litteraturstudien var att ge en klargörande bild över hur åldern på boreal skog påverkar ekosystemets kolbalans, genom att undersöka skogens kolupptagningshastighet samt möjlighet till kollagring. Studien visade att äldre skog har ett större totalt kollager, att medelåldrig skog har högst tillväxthastighet (nettoekosystemproduktion, NEP och nettoprimärproduktion, NPP) samt att NEP är negativ de första 10 åren. Studien visade på osäkerhet kring kolupptag i gamla skogar. Flera variabler, såsom substitution, störningar och biologisk mångfald är inte undersökta i studien och behövs tas i beaktning vid beslutsfattande. Trots detta, antyder litteraturstudien att det är fördelaktigt att låta gammal skog stå kvar som kolsänka, eftersom koldioxidutsläppen behöver minska snarast. Ytterligare ett syfte med studien var att kartlägga de missuppfattningar elever, i senare delen av skolan, har gällande kolets kretslopp. Studien visade på missuppfattningar gällande fotosyntes och respiration hos växter, nedbrytarnas roll samt sammanblandning av begrepp. För att åtgärda problemet kan uppgifter göras där atomer följs över olika nivåer, för att sätta processerna i sitt sammanhang. Stort fokus gällande missuppfattningarna ligger på fotosyntes och respiration och inga artiklar hittades gällande exempelvis det snabba, respektive långsamma, kretsloppet. Få studier är gjorda på svenska elever och då svensk kursplan lägger fokus på samband mellan olika nivåer kan missuppfattningarna vara i annorlunda i Sverige. Hur missuppfattningarna ser ut i svensk skola är föremål för vidare forskning. / The amount of carbon dioxide is rising in the atmosphere, which contributes, to global warming. Since large amounts of carbon are stored in forests, forests play an important part the efforts to improve the environment. Boreal forests, found in e.g. the northern part of Sweden, store especially large amounts of carbon. Today it is being debated whether it is more beneficial for the environment to keep old forests as a carbon sink, or to cut them down in order to make room for younger trees. The purpose of this literature study was to clarify how the age of the forest affects the carbon balance of the ecosystem, by examining the forest’s rate of carbon sequestration and capability of carbon storage. The literature study concluded that older forests, in total, store larger amounts of carbon, while middle-aged forests have he highest growth rate (net ecosystem production, NEP, and gross primary production, GPP) and that NEP is negative in the first ten years. The study showed some uncertainty concerning carbon uptake in old forests. Several variables, such as the effects of substitution, disturbances and biodiversity were not examined in this study and need to be further considered before making decisions. However, the literature study suggests that it is more beneficial to leave old forests as a carbon sink, since emissions of carbon dioxide urgently need to be reduced. Another purpose of the study was to examine the misconceptions that students, in the later school years, have regarding the carbon cycle. This study found misconceptions concerning photosynthesis and respiration in plants, the role of decomposers, as well as getting concepts mixed up with one another. To solve this problem, assignments could be designed where atoms are traced between different levels, in order to put the processes in context. A large part of the focus regarding these misconceptions has been on photosynthesis and respiration and no articles were found regarding e.g. the fast; and the slow; carbon cycle. Few studies of Swedish students have been made and since the Swedish curriculum focuses on the relationship between different levels, the misconceptions might be different in Sweden; what these misconceptions could be in Swedish schools is yet to be investigated.

Allt mer naturvetenskapsdidaktisk forskning intresserar sig för systemtänkande och elevers utvecklande av förmågor som att förstå, förklara och tolka komplexa och dynamiska system. I detta ingår identifikation av fenomen på olika biologiska organisationsnivåer och relationerna dem emellan. Kolets kretslopp är exempel på ett komplext system som innefattar komponenter och processer på flera olika mikro- och makronivåer. Denna studie undersöker elevers uppfattning och användning av olika biologiska organisationsnivåer vid förklaring av kolets kretslopp med hjälp av en interaktiv visualisering. För datainsamlingen användes think aloud-intervjuer med gymnasieelever som, indelade i par, genomförde en övning i visualiseringen och med hjälp av den förklarade kolets kretslopp. I analysen kategoriserades elevernas uttalanden till olika organisationsnivåer (molekyl, cell, organism, ekosystem och global) och beskrivningar av nivåerna upprättades utifrån kodning. Resultatet visar att eleverna framförallt förklarar kolets kretslopp på organism- och ekosystemnivå, men också att samtliga fem utvalda organisationsnivåer behandlas. Dessutom består resultatet av beskrivningar av, och exempel på, organisationsnivåerna utifrån elevers användande av dem, vilka kan fungera som stöd för biologilärare i utveckling av elevers systemtänkande. / An increasing amount of science education research concerns systems thinking and the development of students’ ability to understand, explain and interpret complex and dynamic systems. This includes the identification of phenomena on different biological levels of organisation, as well as their interrelationships. The carbon cycle constitutes a complex system including components and processes on several micro- and macrolevels. This study investigates students’ perception and use of different biological levels of organisation in explaining the carbon cycle through an interactive visualisation. Data collection was carried out through think aloud-interviews with Swedish upper secondary school students divided into pairs. The students performed an exercise in the visualisation and used it for explaining the carbon cycle. In the analysis students’ expressions were categorised according to five selected levels of organisation (molecule, cell, organism, ecosystem and global). Coding of the expressions was performed to characterise each level of organisation. The result shows that the students primarily explained the carbon cycle through the organismal and ecosystem levels, but that all five of the selected levels of organisation were used. Additionally, the results contain descriptions and examples of the levels of organisation based on students’ use. This can serve to support biology teachers in developing students’ systems thinking.

Syftet med studien var att synliggöra förskolebarns förståelse om helheten i vattnets kretslopp genom samtal utifrån en skönlitterär bok och efterföljande målaraktivitet. För att ta reda på detta användes deltagande observationer vid ett boksamtal och målaraktivitet. Empirin samlades in från två underlag, barns teckningar som analyserades deskriptivt och videoinspelning som analyserades tematiskt med utgångspunkt i fenomenografin. Tolv barn i åldern fyra till sex år från två avdelningar på samma förskola deltog i studien. Resultatet visar en rik variation av uppfattningar som barnen hade om både helheten och delar i vattnets kretslopp. Sammanfattningsvis kan variationen av uppfattningar beskrivas som en förenklad version av helheten i kretsloppet där delarna regn och moln är mest förkommande i barnens uppfattningar. Avdunstning, kondensering och uppsamling förekom i barnens uppfattningar men inte i samma utsträckning. De teman som framkom i barns uppfattningar av helheten, var att vattnet regnar och avdunstar i en ständig process. Det andra temat var att vatten används, genomgår en reningsprocess för att användas på nytt. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att när vattnets kretslopp undersöks med barn i förskolan, bör grundläggande begrepp introduceras och undervisningen bör fokusera på att fördjupa och nyansera barnens förståelse. / The purpose of this study was to bring preschool children’s conceptions about the entirety of the water cycle to light, through a conversation about a fictional book- and a drawing activity. The study employed a participant observation method during a book talk- and drawing activity. Data was collected from two sources, children's drawings which were analyzed descriptively and video recording which was analyzed thematically from a phenomenographical standpoint. Twelve children from two separate departments in the same preschool in the age 4-6 years participated in the study. The results of the study showed a rich variation in children’s conceptions about both the parts and the entirety of the water cycle. In summary, the variation of conceptions can be described as a simplified version of the entirety of the water cycle. Where rain and clouds, are the most prevalent parts in the children’s conceptions. Evaporation, codensation and collection appeared in children's conceptions but not to the same extent. The themes that appeared in children's conceptions of the entirety were that water rains and evaporates in a continuous process. The second theme was, that water which has been used undergoes a purification process to be used again. Based on the results the conclusion can be drawn that when studying the water cycle with preschool children, basic concepts should be introduced and the education should focus upon deepening and nuanceing the children's understanding.

Källvatten Människan står inför en framtid då rent vatten blir allt mer sällsynt, samtidigt som många vittnar om en känsla av meningslöshet eller ett liv som känns andefattigt, två fenomen som jag tror korrelerar varandra. Mitt kandidatarbete har kommit att handla om människans förhållande till vatten. Om min egen oro för miljöföroreningarnas långtgående konsekvenser och hur vi genom en livsstil i konsumtionens tecken har förpassat vattnet till att bli en livsmedelsprodukt. Det handlar även om de människor som väljer annorlunda, om källan som gestalt i myterna och om hur vattenbärandet kan utgöra en protesthandling i ett högteknologiskt samhälle. Arbetet sträcker sig från iakttagelser av vad som kan anses vara en samtida källkult till ett gestaltande arbete genom konsthantverk. Gestaltningen presenteras som en installation av föremål utförda i silikon, is och metall. Därtill finns ett antal fotografiska bilder.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.