Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är: Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt. Vi kunde i vår studie dock tyda uppmätta mönster som påvisar att studier i anstalt i högre grad leder till att respondenter erhåller arbete efter frigivning ifrån anstalt. Det föreligger således en åtskillnad i upplevd förväntan och uppmätta resultat. Uppmätta mönster kan även påvisa att respondenternas verkställighetstid i anstalt kan förklara höga värden bland respondenter som har återfallit i brott efter sin första frigivning. Respondenterna skattar även relativt höga uppmätta värden i vår studie av upplevt utanförskap ifrån samhället och upplevelsen att de döms av samhället för sin bakgrund som intagna i anstalt. Studien påvisar resultat att endast två av 25 respondenter enligt vår egen första kriteriebedömning har lyckats återanpassas till samhället, enligt vår egen fyr skaliga variabel bedömning. I vår andra kriteriebedömning har sju av 25 respondenter lyckats att återanpassa sig till samhället enligt vår egen tre skaliga variabel bedömning. Vår studie har inte kunnat skatta styrkan i effekten eller ett statistiskt samband, inte heller signifikansen då vi inte har formulerat en nollhypotes. De mätresultat som dataunderlaget har gett är för oprecisa och osäkra med anledning av det låga antalet observationer i vår studie. Studien behandlar den upplevda vikten av utbildning och tar avstamp hos Anthony Giddens och dennes samlade sociologiska verk “sociologi” med sociologiskt perspektiv och teorier om utbildningens inflytande för social mobilitet samt social klasstillhörighet och utanförskap. Flertalet sociologiska tänkare som Bourdieu, Illich, Durkheim och Talcott- Parson redovisas av Giddens, sett från ett sociologiskt perspektiv till vår studies områden som kriminalitet som avvikande beteende, återanpassning i samhället, utestängning, utbildningens ojämlikheter. Vi behandlar teoretiska begrepp som stämpling, stigma och sociologiskt perspektiv.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur fängelsebibliotekarier själva ser på sin funktion i utbildningen av interner, och därmed även internernas rehabilitering och välbefinnande. Funktionen har analyserats utifrån sex bibliotekarieidentiteter framtagna av Anders Örom och mycket av den tidigare forskningen är av utredande karaktär då det var den typen av material som innehöll den information rörande svenska anstalter som var mest relevant för studien. Fyra aktiva fängelsebibliotekarier intervjuades och på datamaterialet gjordes en teoristyrd tematisk analys. Resultatet visar att den identitet som bäst beskriver fängelsebibliotekariernas funktion i utbildningen av interner är Socialarbetaridentiteten. Den främsta orsaken till detta är att fängelsebibliotekarier ser sin främsta funktion som att möta behoven hos de intagna samt att engagera och motivera dem på internernas egna villkor. Begränsningar för denna studie var främst att endast fyra personer intervjuades och det i sin tur gav ett ganska begränsat datamaterial. För vidare forskning föreslås en utredning av aktiviteter inom Kriminalvårdens biblioteksverksamhet.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.

Syftet med denna studie var att kartlägga Kriminalvårdens motivationshöjande insats MIK, motiverande samtal inom Kriminalvården. För att besvara syftet utformades tre frågeställningar: Hur genomförs MIK? Hur arbetar programledarna konkret med klienternas motivation inom MIK? Vilka faktorer har stor påverkan på klienternas motivation, enligt programledarna? Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med sex programledare, både på anstalt och frivårdskontor. Resultatet utgörs av en detaljerad kartläggning av MIK och att de faktorer som är viktiga för klienternas motivation är mål, motstånd och rutiner. / The purpose of this study was to survey Kriminalvården’s motivation enhancing effort, MIK, motivational interviewing at Kriminalvården. For this purpose three questions were formulated: How is MIK performed? How do the program leaders work on a daily basis with the clients motivation within MIK? Which factors have the most impact on the client’s motivation, according to the program leaders? Semi-structured interviews were carried out with six program leaders, both at institution and probational offices. The results show a detailed survey over MIK, and that the important factors for the clients’ motivation are goals, resistance and their routines.

Sexualhälsan utgör en primär del av folkhälsan, trots detta kan samtalsämnet om sexualitet ofta upplevas som tabubelagt och anses opassande i de flesta sammanhang. Kriminalvårdens insatser syftar bland annat till att främja brottsdömda individers livssituation genom att bidra till färdigheter för en sund livsstil och goda levnadsvillkor. I och med att sexualhälsan är en del av allmänhälsan och därav kopplad till en sund livsstil, är det relevant att undersöka hur personal inom kriminalvårdens frivård reflekterar och förhåller sig till samtalsämnet sexualitet i klientkontakten. Detta medför också till att undersöka hur förståelser för sexualitet kan ta sig uttryck och fungera som konstruerande av sexualiteten som diskurs. För att uppnå detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med frivårdsinspektörer inom ett frivårdskontor. Materialet bearbetades genom metoden ”grundad teori”, där återkommande och relevanta koder utröntes ur materialet för att sedan komprimeras och omvandlas till tre övergripande teman. Dessa teman analyserades med tillämpning av sexualitetsteorier, diskursteori och maskulinitetsteorier. Resultaten visade på att samtal om sexualitet till stora delar uteblir i klientkontakten inom frivården, bortsett från samtal med sexualbrottsdömda klienter. Analysen redogör för hur sexualitet som tema undviks till den mån att den glöms bort eller görs till ickeexisterande. Det presenteras också hur sexualitet som begrepp medvetet omskrivs till begreppet relationer, för att göras till ett socialt accepterat samtalsämne. Studien visade även hur sexualiteten kan förstås som ett meningsbärande objekt, genom att sexualiteten tillskrivs olika sociala egenskaper såsom att vara privat, och hur sexualiteten kopplas ihop med en ”naturlig” del av maskuliniteten. Detta sammantaget vidmakthåller stigmatiseringen av sexualiteten och således stigmatiseras en central del av allmänhälsan.

No description available.

I denna studie undersöks yrkesverksammas uppfattning om stödet som ges till barn medfrihetsberövade föräldrar samt påverkan på barnet. Även samverkan mellan ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården när det kommer till ärenden där barn har enfrihetsberövad förälder undersöks.Vår studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom den ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården. De semistrukturerade intervjuerna analyseradesmed hjälp av riktad/konventionell innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter utgörs avmodellmakt, stödteori och stigma. Tidigare forskning tar upp aspekter över hur samverkanmellan ideella organisationer och myndigheter kan bidra till asymmetriska förhållande utifrånfinansiering. Även hur det har en stor betydelse för ideella organisationers existens. Tidigareforskning om stöd och påverkan på barnet pekar ut stigma som en betydande faktor och hurdenna grupp av barn är osynlig i samhället. Våra resultat visar att gruppen av barn tillfrihetsberövade föräldrar är en stigmatiserad grupp som är beroende av att stöd erbjuds frånideella organisationer. Ideella organisationer är i sin tur beroende av att marknadsföra sig föratt kunna få in finansiering för att i sin tur kunna erbjuda stöd för dessa barn. Våra resultat visaräven att myndigheter som Kriminalvården utgår från barnets bästa men skulle vilja utveckladetta ytterligare. I vår studie diskuterar vi finansieringens betydelse för ideella organisationersamt hur det kan påverka vilket stöd som erbjuds till barn med frihetsberövade föräldrar.Förbättringsområden som kom upp under intervjuernas gång från Kriminalvårdens sida varförenklade sätt att kunna ha kontakt med sin frihetsberövade förälder, samt att kunna utgå frånbarnets bästa om kontakt överhuvudtaget ska ske. Ett förbättringsområde som kom upp iintervju med Kumulus var att kunna skapa ett nytt åldersinriktat material i form av en metodbok.Slutsatserna vi kom fram till i vår studie är att Kumulus är de enda i Umeå som erbjuder stödför barn med frihetsberövade föräldrar/anhöriga samt att stödet kan variera beroende på barnet.Samverkan mellan Kumulus och Kriminalvården i Umeå fungerar bra idag utifrån deyrkesverksamma. Finansiering är en betydande faktor för organisationer som jobbar med barntill frihetsberövade föräldrar för att de ska kunna utvecklas geografiskt men även för att kunnautveckla arbetsmaterial

I uppsatsen studeras föreställningar om självmord bland yrkesverksamma inom Statens institutionsstyrelse [SIS] och Kriminalvården. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen utgörs av sociologiska och individuella suicidteorier. Resultatet visar att orsaker till självmord tenderar att relateras till psykisk ohälsa med betoning på depression. Resultatet visar att båda verksamheterna arbetar aktivt för att motverka självmord, med hjälp av strategiska insatser och samverkan med andra aktörer. Vidare indikerar studien att det inte finns någon enkel förklaring till uppkomsten av självmord, det är ett komplext fenomen bestående av både individuella och samhälleliga faktorer. Självmord ska förstås som ett multifaktoriellt problem. I studien förs resonemang om hur strukturella förhållanden påverkar individers benägenhet att begå självmord.

In January 2021, the new law on youth supervision came into force. A law that enables courts to sentence youths between 15–20 years of age to electronic monitoring for violations of the law. The reason for the existence of the new law is to cover the gap between youth care and closed youth care on the punishment scale. In the past, the social service has overseen all interventions for young people aged 15–20, but the new law transfers responsibility to the Correctional Service for those who have been sentenced to youth supervision. From January 2021, the Social Services and the Correctional Service need to collaborate with young people for the first time. With the new leadership and the different logics of the businesses, we are interested in investigating whether the collaboration between them works. We have interviewed four people from Social Services and four people from the Correctional Service to find out the perception of their collaboration. The results show that there are many factors that facilitate collaboration between them, factors that they worked on even before the first case was active.

Syftet med denna dokumentstudie är att genom en kvalitativ innehålls- och sekundäranalysundersöka om det finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar vad gäller förslag tillstraffpåföljd för kvinnliga respektive manliga tilltalade där brottsrubriceringen är misshandel ochgrov misshandel. En komparativ ansats har utförts för att analysera personutredningar i brottmålupprättade av frivårdsinspektörer. Datamaterialet omfattar totalt 16 personutredningar som berörlika många kvinnliga som manliga klienter. Vidare är personutredningarna utförda i en Frivård ien mellanstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att analyseramaterialet består av begreppen kön, genus, genuskontrakt och handlingsutrymme. Därutöver haranalysen fokuserat på några av de olika grunderna som frivårdsinspektörerna baserar sinabedömningar på och som består av nästkommande kategorier: familj/relationer/umgänge/barnunder 18 år, bostad, utbildning/sysselsättning/ekonomi och kriminalitet. Resultaten visar att detinte finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar som grundas i kön. Forskningen somundersöker skillnader i bedömningar som grundas i kön är begränsad, och därmed anses dennastudie vara betydande för det sociala arbetet.