Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten. Genusteori med ett intersektionellt perspektiv har verkat som teoretiskt redskap för att analysera resultatet. Intervjupersonerna i fråga arbetar inom Kriminalvården med ett av frivårdens behandlingsprogram vars målgrupp är män som blivit dömda för sexualbrott. Resultatet visade sig gå emot mycket av den tidigare forskningen utförd inom ämnesområdet klientrelaterat våld och trygghet. Personalen som intervjuats upplever sig ha ett stort utrymme och känner trygghet i sin roll som yrkesutövande programledare. Däremot framgår att programledarna besitter en ständig riskmedvetenhet som tar sig uttryck genom anpassningar i vardagen.

Runt om i världen utsätts kvinnor och män varje år för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har gjort att bland annat FN och Amnesty har uppmärksammat problematiken och arbetar aktivt mot att stoppa denna typ av våldsbrott. I Sverige tog debatten om hedersrelaterat våld och förtryck fart i början av 2000-talet, dock är kunskapen om detta fenomen fortfarande bristfällig. Tidigare forskning har funnit att personer som utövat hedersrelaterat våld och förtryck rättfärdigade brottet genom att tillämpa fem neutralisationstekniker som utvecklades av Sykes och Matza (1957). Forskare argumenterade för att dessa tekniker borde beaktas i det brottspreventiva arbetet. Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på anstalter inom Kriminalvården upplevde att klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker samt hur anställda inom Kriminalvården anpassade det brottspreventiva arbetet om klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker. Studien utgick från en deduktiv ansats där semistrukturerade telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta deltagare vilka var anställda på fyra olika anstalter inom Kriminalvården rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. En tematisk analys tillämpades på materialet. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck använde samtliga neutralisationstekniker. Vidare framkom att det brottspreventiva arbetet anpassades utifrån vilka eller vilken teknik klienterna tillämpade. Exempel påarbetsmetoder var olika former av samtal samt behandlingsprogrammet IDAP. Deltagarna upplevde att det inte fanns specifika arbetsmetoder eller riktlinjer för dessa klienter vilket försvårade det brottspreventiva arbetet. / <p>2015-06-03</p>

Kriminalvården är den myndighet i Sverige som ansvarar för fängelser, häkten och frivård. Myndigheten har länge känt ett behov att inom flera verksamheter kunna få tillgång till delmängder av deras klientsystem i ett mobilt och uppkopplat format. Det största hindret i deras fall med mobilitet och applikationsteknik var säkerheten. Därför genomfördes en riskanalys med hänsyn till frivården och mobilapplikationsteknik. För att välja en lämplig och passande riskanalysmetod jämförde vi ett antal metoder. Det visade sig att metoden CORAS passade bäst. När vi väl genomfört riskanalysen med CORAS försökte vi sedan matcha åtgärderna mot de olika mobilplattformarnas egenskaper för att se hur de kan fullfölja åtgärderna. Mobilplattformarna vi undersökte var Android, Windows Phone 8 och iOS. Resultatet av riskanalysen och jämförelsen av plattformar kan ligga som grund till beslut hos Kriminalvården. / Kriminalvården is the government agency in Sweden which is responsible for prisons, jails and probation. The agency has realized a need of access to a several features of their inmate register systems from mobiles and handsets within different areas in their organization. The safety with the mobility and application technology is a comprehensive issue in this case. Therefore, a risk analysis about mobile application technology was initiated. We took the probation services into account as a concrete scenario where mobile application technology could be used. In order to select an appropriate and adequate risk analysis method, we compared a number of methods. It turned out that the method CORAS was the most suitable method. When we completed the risk analysis with CORAS, we tried to match the treatments against different mobile platforms properties to see how they can pursue the treatments. Mobile platforms we examined were Android, Windows Phone 8 and iOS. The result of the risk analysis and the comparison of mobile platforms can the agency use as a basis for further decisions.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

Kriminalvården har ett viktigt samhällsuppdrag där man dels ska säkerställa att straff blir verkställda, men även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Som kriminalvårdare har man således en komplicerad yrkesroll vilken ska fokusera på både säkerhet samt rehabilitering. För att det brottsförebyggande arbetet inom Kriminalvården ska kunna bli så effektivt som möjligt bör kriminalvårdare få de bästa förutsättningarna för att kunna genomföra detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer med kriminalvårdare på en klass 3 anstalt, har denna studie undersökt hur dessa arbetar brottsförebyggande i det dagliga arbetet utanför den programverksamhet som sker inom Kriminalvården. Resultaten visar på att upplevelserna är att brottsförebyggande arbete kan vara både säkerhetsarbete samt andra insatser, vilka finns beskrivna i klienternas verkställighetsplaner. Kriminalvårdarna upplever även att det finns begränsningar i form av tydlighet från ledningen samt brist på utbildning. Majoriteten av de kriminalvårdare som deltog i denna studie önskade utbildning i exempelvis samtalsmetodik, då samtal med klienterna är en stor del i deras arbete. Det framkom även att det finns andra faktorer som begränsar möjligheterna att arbeta brottsförebyggande, vilka framförallt rörde svårigheter kring samverkan med andra myndigheter. / The Correctional care has an important social mandate, in which one must ensure that sentences are enforced, but also work to prevent criminality. As a correctional officer you have a complex occupational role where you should focus on both safety and rehabilitation. In order for crime prevention work to be as effective as possible, correctional officers needs the best conditions for carrying out this work. Through qualitative interviews with correctional officers on a prison with safety classification 3, this study has investigated how the correctional officers are working crime preventive in the daily work next to the rehabilitation programs conducted in the Correctional care. The results indicate that the experiences are that crime prevention can be both safety work, but also other efforts, which are described in the inmate’s enforcement plans. The correctional officers also experience that there are limitations in terms of clarity from the organisation and lack of education. The majority of the correctional officers who participated in this study desired education in, for example, communication methodology, as conversations with the inmates are a major part of their work. It also emerged that there are other factors that limit the possibilities to work crime preventive. These factors particularly concerned difficulties with cooperation with other authorities.

Brottsbrytet har sedan år 2018 genomgått en del förändringar, bland annat gått från att vara ett teoribaserat- till att bli ett modulbaserat program. Forskning har sedan förändringen inte genomförts varken kring effekten eller genomförandet vilket gjorde ämnet aktuellt att studera. Syftet med studien var därför att studera programledares uppfattning om behandlingsprogrammet Brottsbrytet i Sverige. Den aktuella studien har utgått från en tvärsnittsdesign med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade telefonintervjuer. Det aktuella urvalet var 20 anstalter som enligt uppgifter bedriver Brottsbrytet och tillfrågades att medverka i den aktuella studien. Av alla tillfrågade blev resultatet sex intervjuer hänvisat från sex olika anstalter. Studien visade en övergripande positiv inställning till programmet. De gemensamma riktlinjerna används genom manualen på ett flexibelt sätt, vilket innebär att riktlinjerna följs tills viss del då även andra komponenter i utgångspunkterna används. Utbildning och erfarenhet är av betydelse av processens effektivitet och det används även hos programledare för Brottsbrytet i Sverige idag. Det har framkommit en del brister och problem med behandlingsprogrammet som kan påverka genomförandet och effekten. Brottsbrytet kan utifrån denna studies resultat behöva en längre behandlingsprocess där exempelvis vidmakthållande kan vara aktuellt. / Brottsbrytet has been going through some changes since 2018, including going from being a theory-based program to becoming a module-based program. Since the change, not much research has been done either on the effectiveness or on the implementation of the treatment program, which made the subject relevant to study. The purpose of the study was therefore to study the moderator's perception of the treatment program Brottsbrytet in Sweden. The current study is based on a cross-sectional design with a qualitative approach and is using semi-structured telephone interviews. The sample was 20 institutions that, according to information, are working with Brottsbrytet and were asked to participate in the current study. Of all people who were asked to participate, the results were six interviews from six different institutions. This study showed an overall positive attitude towards the specific program. The common guidelines are used in a flexible way, which means that the manual is followed partly and other components in the starting points are also used. Education and experience are important for the effect of the process and that is used by moderator's of Brottsbrytet in Sweden today. The result shows that there exist some problems with the treatment program according to the moderators that can affect the implementation and the effect of the program. Brottsbrytet may, based on the results of this study, need a longer treatment process where for example enforcement may be relevant.

Syftet med studien var att undersöka huruvida motivationen hos sju anställda inom Kriminalvården påverkas av deras egna tankar och funderingar kring brottslighet som fenomen och dess orsak. Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med anställda på ett häkte i Sverige. Materialet kodades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att de förekommande kriminologiska teorierna bland intervjudeltagarna var teorin om sociala band, strain, subkultursteorin samt stämpling. I resultatet så kunde vi inte se något tydligt samband mellan motivationen till att utföra sitt arbete och synen på brottslighet. Vi kunde däremot se att det fanns ett samband mellan synen på brottslighet och tankar kring möjlighet till förändring hos de intagna inom Kriminalvården. / The purpose of the study was to investigate whether the motivation of employees in the Swedish Prison and Probation Service is affected by their theories about crime as a phenomenon and its cause. We have conducted a qualitative study consisting of semistructured interviews with seven employees at a jail in the Stockholm area. The material was coded according to a qualitative content analysis. The results showed that the most common criminological theories among the interview participants were the theory of social ties, strain, the subculture theory and stamping. In the result, we could not see any clear connection between motivation and the view of crime. On the other hand, we could see that there was a connection between the view of crime and thoughts about the possibility of change among the inmates in the Swedish Prison and Probation Service.

Syftet med denna studie har varit att analysera vilka svårigheter kriminalvårdsanställda har i sittdagliga arbete och hur det påverkar dem emotionellt. I denna studie har vi haft som ambitionatt förstå hur de anställda inom en anstalt hanterar sina arbetsuppgifter, hur de anställda hanterarsituationer som är mer emotionellt krävande samt deras interaktion med klienterna i denorganisationen. Teorierna som vi använt oss av för denna studie är Erving Goffmans dramaturgioch även Arlie Rusell Hochschild med hennes emotionella arbete. För att svara på syftet medstudien, som varit en kvalitativ studie, gjorde vi åtta intervjuer med anställda i en anstalt.Slutsatsen vi gjorde av vårt resultat visade oss att de anställda hade varandra som stöd när detblev väldigt emotionellt krävande på arbetet. De var alla positiva till vad syftet med deras arbeteär och att hjälpa andra människor som är i en svår situation. De anställda kände också att detvar svårt att hantera alla känslor utan hjälp eller förståelse för vad de har att göra med i detdagliga arbetet.

Syftet med studien var att genom en kartläggning få en lägesbild av volontärsektorns ochKriminalvårdens samarbete i Sverige. Det som studeras är volontärsektorns uppgift ochfunktion, även hur mycket statsbidrag de får och hur samarbetet fungerar mellan parterna.Kartläggningen gjordes med hjälp av strukturerade frågeformulär och intervjuer, somanalyserades med tematisk analys. Resultatet visade vilka frivilligorganisationerKriminalvården gett statsbidrag år 2022 samt vilken uppgift och funktion de fyller. Iresultatet påvisades även en djupare förståelse kring samarbetets funktion och de svårigheteroch utmaningar som finns, samt hur frivilligorganisationerna kan utgöra ett komplement tillKriminalvårdens verksamhet. I slutsatsen presenterades ett överlag positivt samarbete mellanfrivilligorganisationerna och Kriminalvården, där frivilligorganisationerna fyller en viktigfunktion, men där de ojämlika vårdinsatserna problematiserades. Det framkom också att detfinns samarbeten med fler frivilligorganisationer, som inte får statsbidrag. De inkluderadessåledes inte i denna kartläggning, men är något som framtida forskning skulle kunna tahänsyn till

På Sveriges häkten arbetar flertalet lärare med häktade barn och ungdomar som trots att de är frihetsberövade skall fortsätta sina studier. Syftet med uppsatsen är att öka medvetenheten om hur läraryrket på häkte ser ut samt hur lärarna på häktet formas och förändras i sin yrkesroll som lärare genom att arbeta på häkte och med häktade barn. Genom semistrukturerade intervjuer med ett antal häkteslärare som arbetar med häktade barn, utformade för att besvara tre frågeställningarna, framkom det att läraryrket både formas och förändras i en häktesmiljö och av arbetet med häktade barn. Det framkom även att psykiska påfrestningar så som stress är vanligt förekommande bland lärarna. I en miljö där skolan inte är prioriterad och där eleven är i en process som både är ångestframkallande och ansträngande är det ibland svårt att genomföra studier. Restriktioner från åklagaren inskränker i elevens rätt till kontakt med omvärlden. Detta gör att läraren måste anpassa sin undervisning samt det material som används i studierna. All undervisning av barn i häkte sker individuellt, endast läraren och eleven sitter och studerar tillsammans. Detta är en tidskrävande process då det ofta är flera barn på häktet som ska få sin dagliga undervisning. Tidsmässiga- och logistiska problem är vanligt förkommande och skapar en stressig arbetsmiljö för lärarna. Att barnen är misstänka för grova våldsbrott är inget som skrämmer lärarna. Häktesmiljön och de som jobbar där har ett stort säkerhetstänk och det finns alltid hjälp att tillgå om lärarna upplever oro.