Utgångspunkten i studien är att den kriminalpolitiska debatten präglades av samhällsmedborgarna och att få hade pratat med de som jobbade med verkställande av straff. Syftet blev att undersöka hur kriminalvårdsanställda såg på längre fängelsestraff samt om deras inställning skiljde sig från allmänhetens. Vidare var syftet att undersöka vilka följder kriminalvårdare ansåg att längre fängelsestraff kunde få och om kriminalvårdares syn på straff hade förändrats i och med arbetet inom kriminalvården. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda inom kriminalvården. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att allmänhetens och kriminalvårdarnas syn skiljdes åt bland annat genom inhämtning av kunskap om brott och inställningen till längre fängelsestraff. Slutsatsen blev att kriminalvården ansåg att längre fängelsestraff inte var den rätta vägen att gå, längden på straffet var inte det mest väsentliga, det var innehållet i straffet som var av högsta vikt. / We considered that those who were part of the criminal policy debate were characterized by citizens and no one had talked to those who are most central to it, thus those who work with these clients every day. Therefore, the purpose was to investigate how prison officers view punishment and whether their attitude differed from the public view. Furthermore, the purpose was to investigate what consequences prison officers consider that longer prison sentences could have and whether prison officers' views on punishment had changed with the work in the prison service. The empirical material was obtained through semi-structured interviews with five employees in the prison service. The material was then analyzed by qualitative content analysis. The results showed that the views of the public and the prison services were differentiated, among other things by acquiring knowledge about crime and the attitude to longer prison sentences. The conclusion was that the prison service considered that longer prison sentences were not the right way to go, the length of the sentence was not the most important, it was the content of the sentence that was the most important.

Syftet med studien har varit att undersöka hur deltagandeti klosterverksamheten eller 12-stegsprogrammet inom Kriminalvården har påverkat tidigare intagna på deras väg mot ett laglydigt liv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Fyra livshistorieintervjuer med tidigare intagna och två semistrukturerade med kriminalvårdare. Resultatet visade att deltagandet i något av behandlingsprogrammen har haft betydelse för deltagarna och att det har gett dem verktyg för att arbeta med sig själva. För att behandlingsprogrammen ska vara effektiva menade dock samtliga intervjudeltagare att det krävs en vilja hos individen till att förändras. Vidare visade studiens resultat att även andlighet har en central roll i behandlingen, men att det är något individuellt. / The purpose of this study has been to examine if participation in the monastery-program or the 12 step program within the Swedish Prison and probation service has had an impact on former inmates in their road to a non-criminal life. The study is based on six qualitative interviews. Four life-course interviews with previous inmates and two semi-structured interviews with two caretakers active within the Swedish Prison and probation service. The result showed that participating in one of the treatment programs has had a significant meaning for the participants and it gave them tools to work with themselves. For the programs to be effective, however, all interviewed participants believed that the individuals will to change was crucial. Furthermore the results of this study showed that spirituality also has a central role in the treatment but the interpretation of it is individual.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur rådande beläggningssituation och olika kriminalpolitiska insatser har påverkat Kriminalvårdens arbete, hur förd kriminalpolitik har förhållit sig till Kriminalvårdens viktigaste mål att minska antalet återfall i brott samt hur detta kan påverka myndighetens framtida arbete. Detta genom fem semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsinspektörer från olika anstalter, varpå kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultaten kopplades till tidigare forskning samt nyinstitutionell teori och rutinaktivitetsteorin. Med utgångspunkt i kriminalvårdsinspektörernas perspektiv framkom sammantaget att hårdare lagstiftning och utökade resurser till främst polisen - i enlighet med den kriminalpolitiska och mediala diskursen - har bidragit till Kriminalvårdens problematiska beläggningssituation. Detta då förd kriminalpolitik underlättade lagföring av fler personer, men Kriminalvården fick i sin tur inte tillräckliga resurser för att hantera dessa. Kriminalvårdens förutsättningar att hinna förse samtliga klienter med nödvändiga återfallsförebyggande insatser blev således begränsade. Majoriteten av kriminalvårdsinspektörerna uttryckte en oro över att Kriminalvården i framtiden ska präglas mer av förvaring än vård, vilket sannolikt skulle öka - snarare än minska - risken för återfall i brott. / The purpose of this essay was to examine how the prevailing occupancy situation and criminal policy initiatives have affected the Swedish Probation Service, how the criminal policy relates to this authority’s most important goal of reducing re-offending, and how it can affect their future work. This through five semi-structured interviews with prison managers from different prisons, and the transcripts were analyzed through qualitative content analysis. The results was related to prior research, neo-institutional theory and the routine activity theory. Based on the prison managers’ perspective, the overall results showed that stricter legislation and increased resources for mainly the police has contributed to the Swedish Probation Service’s problematic occupancy situation. This because the pursued criminal policy made it easier to prosecute more people but the Swedish Probation Service was not given enough resources to handle these inmates. The authority therefore lacked the conditions to provide all inmates with necessary rehabilitation. The majority of the prison managers expressed concern that the Swedish Probation Service in the future will be characterized more by custody than rehabilitation, which most likely would increase - rather than decrease - the likelihood of re-offending.

Ett flertal fall av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården har under åren rapporterats utan någon grundligare undersökning gällande ämnet. Även om det framkommer forskning vilket undersöker denna problematik inom ett antal olika miljöer och yrken, saknas det information specifikt för kriminalvården i Sverige. Med en betydande påverkan på de utsatta individerna, bör däremot det förebyggande arbetet mot trakasserier på arbetsplatsen anses vara av stor vikt. Inte enbart på grund av de anställdas välbefinnande utan även beträffande de negativa påföljder handlingarna kan skapa för verksamhetens säkerhet. För att vidare undersöka förekomsten så väl som hanteringen och förebyggandet av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården, har gällande studie genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kriminalvårdare. Samtliga respondenter befinner sig på en högre ansvarsposition inom verksamheten och belyser endast förekomsten utefter deras personliga uppfattningar. Resultaten enligt respondenterna tyder på en allmänt positiv arbetsmiljö med en övergripande låg befintlighet av trakasserier. Det framkommer däremot att de trakasserier vilka anmäls huvudsakligen sker i form av sexuella trakasserier mellan nyanställda, utfrysning mot nya vikarier eller att kvinnor blir bortvalda från vissa arbetsuppgifter. Samtliga medverkande bekräftar dessutom att mörkertalet troligtvis är stort och att en stor del av problematiken inte uppenbaras för de ansvariga. Då studiens urval varit begränsat, kan vidare undersökningar inom forskningsområdet anses väsentligt för ett tillförlitligt och förebyggande resultat. / Several cases of harassment between colleagues within the correctional service have been reported over the years, without any more thorough investigation into the incidents. Although there is research that examines this problem within several different environments and professions, there is a lack of information specifically for the correctional service in Sweden. With a significant impact on the vulnerable individuals the preventive work against harassment in the workplace should be considered of great importance. Not only because of the well-being of the employees, but also regarding the negative consequences these actions can have for the actual work safety. To further investigate the occurrence, the administration, and the prevention of harassment between colleagues within the correctional service, the current study has conducted semi-structured interviews with four correctional officers. All respondents hold a position of increased responsibility within the institution and solely describe the occurrences according to their perceptions. According to the respondents, the results indicate a generally positive work environment with an overall low presence of harassment. It appears that the actual reported cases of harassment mainly take the form of sexual harassment between new employees, ostracism towards temporary employees and women being excluded for certain tasks. All participants confirm that there is potentially an extensive amount of unreported case that are not revealed to the responsible authority. Because of the studies limited sample, further research within the topic is needed to obtain higher reliability of the results, hopefully to then prevent future cases of harassment.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden. Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet. Eftersom flertalet av variablerna är kvalitativa visade sig lämpliga analysmetoder vara chi-två-test, korrespondensanalys samt associationsanalys. Den stora majoriteten av våra resultat bekräftar den bild flera tidigare studier ger av gruppen missbrukare och få oväntade samband kunde konstateras. En majoritet av klienterna är män (85%) och den genomsnittliga åldern är 34 år. Intervjuarskattningar av klienternas hjälpbehov visar att narkotika och kriminalitet utgör de absolut största problemen. Dominerande drog är amfetamin (18%), följd av alkohol (15%) och cannabis (10%). Vi kan konstatera att ett flertal signifikanta skillnader föreligger mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper. Unga klienter uppvisar överlag större problem med kriminalitet, narkotika, arbete/försörjning och psykisk hälsa. Med ökande ålder följer istället svårigheter med fysisk hälsa och alkohol. Män uppger vanligen att de har större problem med kriminalitet och narkotika, medan kvinnor ofta redovisar ett större hjälpbehov inom områdena familj/umgänge, fysisk hälsa och psykisk hälsa. / With an explorative approach, this master thesis attempts to map associations and compare groupings of clients who have undergone an ASI Interview by The Swedish Prison and Probation Service, Kriminalvården. The study is based on 2 317 interviews carried out during the period 2008-2010, focusing on abuse of alcohol and narcotic substances. We will graphically illustrate interesting associations and study how the need for help varies throughout different areas of the respondents’ lives. Another aspect of this study is to evaluate the quality of the data material and to investigate non-response in the different variables. The quality of the material is fairly high and non-response is not extensive enough to affect analysis and inference. The errors found are almost exclusively due to how data is fed into the system. Since the majority of variables are qualitative, appropriate methods of analysis proved to be chi-square tests, correspondence analysis and association analysis. Most results confirm the existing image of an abusive personality, which has been presented in several studies before this one. A majority of the clients are men (85%) and the average age is 34 years. Interviewer estimates of the respondents’ need for help show that narcotic substances and criminal behavior are by far the greatest problem areas. The predominant drug is amphetamine (18%), followed by alcohol (15%) and cannabis (10%). We have established several significant differences between men and women, and between clients of different age groups. Young respondents show greater problems concerning criminal behavior, narcotic substances, work/providing and psychological health. With increased age we see enhanced difficulties regarding physical health and alcohol. Men more often exhibit problems concerning criminal behavior and narcotic substances, while women need increased help in areas of family/social life, physical health and psychological health.

ABSTRACT   Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jennie Hamberg   Handledare: Ernst Hollander   Datum: 2011 - januari   Syfte: Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag.   Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen. En viktig omständighet var att många vårdare kände att de hade en låg grad av egenkontroll och inflytande över t.ex. sin arbetssituation och hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Ledarna hade också en, till stor del, negativ effekt på vårdarnas arbetstillfredsställelse. Ytterligare en ytterst viktig aspekt för vårdarnas arbetstillfredsställelse var ledarskapsprocessen, dvs. om relationen kriminalvårdsinspektör och vårdare var positivt. I vårdarnas enkätsvar antyddes det att flertalet vårdare tyckte att förhållandet mellan ledare och medarbetare inte var ändamålsenligt. De ansåg t.ex. att det fanns brister i förtroendet mellan vårdarna och kriminalvårdsinspektörerna. Vårdarna trodde även att ledningen var ointresserad av personalen och de ansåg att kriminalvårdsinspektörerna borde vara mer aktiva och stödjande. En aspekt som dock delvis påverkade vårdarnas arbetstillfredsställelse positivt var olika medarbetarfaktorer. Vårdarna var t.ex. överlag nöjda med sina kollegor. En negativ medarbetarfaktor var dock att vårdare överlag inte var tillfredsställda med sina arbetsuppgifter. Slutligen undersökte jag i vilken grad man på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade lyckats uppfylla kriminalvårdens centrala målsättningar för en hög arbetstillfredsställelse hos vårdarna. På anstalten Härnösand hade ledningen misslyckats med att nå de flesta av de centrala målsättningarna och bristerna verkade framförallt bero på den dåliga relationen mellan kriminalvårdsinspektörerna och vårdarna, och på vårdarnas bristande egenkontroll.   Förslag till fortsatt forskning: Ett område som inte kunde inkluderas i denna uppsats och som skulle lämpa sig för fortsatt forskning är hur man skulle kunna skapa mer nöjda medarbetare inom kriminalvårdens befintliga organisationsstruktur.   Uppsatsens bidrag: Jag tror att denna uppsats kan bidra till ny kunskap genom att tydliggöra det komplexa nät av faktorer som påverkar människors arbetstillfredsställelse. Detta har jag försökt göra genom att använda mig av ett situationssynsätt.   Nyckelord: Kontingensteori, arbetstillfredsställelse, kriminalvården, byråkratisk organisation, ledarstil, ledare, medarbetare. / ABSTRACT   Title: The Degree of Goal Fulfilment in the Swedish Correctional System Concerning the Central Objectives for Prison Guards’ Work Satisfaction at the Prison of Härnösand   Level: Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Jennie Hamberg   Supervisor: Ernst Hollander   Date: 2011 - January   Aim: An aim with this essay was to investigate to what degree the guards at the prison of Härnösand felt work satisfaction.  Another aim was to investigate to what degree the Swedish Correctional System’s central objectives for prison guards’ work satisfaction were fulfilled at the prison of Härnösand.  Method: I have used a qualitative method but also a quantitative method. I have made a semi-structured interview, an observation and prison guard questionnaire with both qualitative and quantitative elements.   Result & Conclusions: In my essay I concluded that a majority of guards in Härnösand had a rather low degree of work satisfaction. Many factors contributed to this. One important factor was that many guards felt that they had little control over their own work situation and how they went about their job assignments. The leaders also had a negative effect on the guards’ job satisfaction. Another central element for high work satisfaction is the leadership process, i.e. that a functional relationship exists between the prison inspectors and the guards. Many guards said they felt that the relationship between leaders and followers was not satisfactory. They felt that there was a lack of trust between the inspectors and themselves. They also stated that they felt that the management was not interested in the staff and they also felt that the inspectors should be less passive and more supportive. One contributing factor to a more possive work satisfaction was the guards’ high satisfaction with the collegues. But a negative co-worker factor was the fact that the guards were not satisfied with their job assignments. I also concluded that the management at the prison of Härnösand had failed to fulfill the central objectives for prison guards’ work satisfaction. The failures could mostly be ascribed to the unsatisfactory relationship between the inspectors and the prison guards, but also to the guards’ low degree of control over their job situation.   Suggestions for future research: An area for future research could be to investigate how to create more content workers within the current organizational structure of the Swedish correctional system.   Contribution of the thesis: This essay may contribute to new knowledge by emphasizing the complex net of contributing factors which affects people’s degree of work satisfaction. I have tried to do this by using a contingency theory.   Key words: Contingency theory, work satisfaction, the Swedish Correctional System, bureaucratic organization, management style, leader, follower.

The purpose of the study is to gain an understanding of professionals view on manualbased treatment programs in pratice. In addition, we also want to highlight their approaches to the manualbased treatment programs in their work. The study is based on eight qualitative interviews with professionals working in the Swedish Probation Service. In this study we used three theoretical frameworks in order to analyze the result. The theories we used were profession, organization professionalism and occupational professionalism, and tacit knowledge as we supplemented with the concept naiva theory. The result showed that the manualbased treatment programs were designed in different ways. It became clear that the different manualbased treatment programs influenced the professioneals view on the advantages and disadvantages that they could identify in working with these programs. Furthermore, it also became clear that their use of different strategies also was influenced by the design of the programs.

The purpose of this study was to examine differences in attitudes towards prisoners between different occupations, political leanings and genders. To measure attitudes the scale Attitudes towards prisoners, ATP, was firstly translated into Swedish and later distributed as a part of a survey. This study is based on a sample of 144 respondents consisting of prison officers, students of criminology and respondents with experience from both of the fields. Both parametric and non-parametric tests were used to answer the stated purpose of the study. The results show that women exhibited a significantly more positive attitude compared to men, participants leaning left politically exhibited significantly more positive attitudes compared to both neutral- and right leaning participants. Respondents with experience from both the study of criminology and work as prison-officers exhibited the most positive attitudes towards prisoners with a significantly more positive attitude compared to the group of prison-officers. / Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityd gentemot frihetsberövade mellan olika sysselsättningar, kön och politiska hållningar. För att mäta attityder gentemot frihetsberövade så har mätverktyget Attitudes towards prisoners, ATP, översatts till svenska och därefter delats ut som en del av en enkätundersökning. Denna studie baseras på ett urval av 144 deltagare bestående av kriminologistudenter, kriminalvårdare och deltagare med erfarenhet från de båda fälten. Både parametriska och icke parametriska tester användes för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att kvinnor har signifikant mer positiv attityd jämfört med män, deltagare till placerade vänster på ett politiskt spektrum visar en signifikant mer positiv attityd jämfört med både neutrala/obestämda samt deltagare till höger. Det visar sig även att deltagare som har erfarenhet från både kriminologistudier och arbete inom Kriminalvården är de som besitter mest positiv attityd gentemot frihetsberövade och dessa skilde sig signifikant från gruppen med kriminalvårdare.

The purpose of this study was to analyse how emotions affect prison officers in their daily work. The study seeks to understand how prison officers manage their emotions in the social interactions with clients, and how exercise of authority affects their handling of emotions at work. Formulation of questions that has been answered is how prison officers handle their emotions at work, how they handle their emotions in the social interactions with clients and how they are affected by exercise of authority. Theories that have been applied to this study is Arlie Russell Hochschild and her theory about emotional labor, Michael Foucualt theory about power and Erving Goffman theory about dramaturgy. To answer the purpose of the study, a qualitative research has been used, and six prison officers have been interviewed. The conclusion of the study shows that prison officers handle their emotions through talking with colleagues and manager. It also shows that prison officers are positively affected by exercise of authority. They explained that these policies are made for prison officers and clients safety.

I och med covid-19-pandemin som startade 2020 har fler kontakter mellan människor flyttats online för att minska smittspridningen, så även det sociala arbetet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur personal som arbetar med behandlingsprogram inom Frivården har upplevt att det har varit att genomföra behandlingsprogram via videosamtal. Frivården började med detta arbetssätt i samband med covid-19-restriktionerna 2020 och då fenomenet är nytt i Sverige finns inte mycket tidigare nationell forskning kring detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med behandlingspersonal på fyra frivårdskontor i Sverige och vill skapa en bild av deras upplevelse. Av intervjuerna framgick att personalen upplever problem med det tekniska genomförandet och i samarbetet med klienterna. Man anser dock att det fungerat bättre än förväntat. Problemen kring genomförandet förklarats i detta examensarbete med hjälp av mottaglighetsprincipen och tankar kring kollaborativ empirism. Det har framgått att genomförandet till stor del påverkas av klienternas mottaglighet och att denna i sin tur påverkar möjligheten till kollaborativ empirism i arbetet med behandling. / With the start of the covid-19 pandemic 2020, more contacts between people have been moved online to reduce the spread of infection, as has social work. The purpose of this study was to find out how staff who work with treatment programs within the Swedish probation service have experienced that it has been to implement treatment programs via video calls. The probation service began with this approach in connection with the covid-19 restrictions in 2020 and since the phenomenon is new in Sweden, there is not much previous national research on this. The study is based on qualitative interviews with treatment staff at four probation offices in Sweden and wants to create a picture of their experience. The interviews showed that the staff experience problems with the technical implementation and in the collaboration with the clients. However, it is believed that it worked better than expected. The problems with implementation have been explained in this thesis with the help of the principle of responsivity and thoughts about collaborative empiricism. It has been shown that the implementation is largely affected by the clients' responsivity and that this in turn affects the possibility of collaborative empiricism in the work with treatment.