Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori. I analysen av artiklarna framträder två kriskommunikationsstrategier där Röda Korset först försöker överföra ansvaret för arvodet på någon annan och sedan argumenterar varför Westerberg bör erhålla det arvode han får. Röda Korset beslutar även om en åtgärd, vilken innebär att organisationens medlemmar får möjligheten att påverka beslutet om arvodet i ett nationellt rådslag. Bengt Westerberg tycks dock inte vara posivit inställd till debatten, då han beskrivs vara irriterad under Röda Korsets presskonferens. Röda Korset meddelar däremot att de tar krisen på ”stort allvar”. Utöver den negativa framställningen av Westerberg i artiklarna, ger artiklarna även en bild av att Röda Korsets verksamhet är problemfylld då de drabbats av många krisen under den senaste tiden. Trots två kriskommunikationsstrategier och en åtgärd tycks organisationens ansträngningar för att lindra en förtroendekris hos medlemmarna vara otillräckliga. Medlemsantalet sjönk med 40 000 medlemmar under året då krisen inträffade.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

Purpose: The purpose of this study is to examine different organizations' views on their communicative crisis work. The study will analyze organizations' crisis prevention efforts, its views on the crisis of accountability in relation to stakeholders and to work for a crisis to be elucidated. In order to delineate the study focuses the investigation on various train organizations. Then the concept of crisis is something that circulated widely in the train sector in recent years. Theory: This examination has chosen to use the theory Situational Crisis Communication Theory. It is an empirically tested theory of a collection of different strategies. The theory is about to work out a framework, a sort of guide that intends to provide guidance in a crisis. The theory is based on the knowledge of how an organization's stakeholders react to a crisis, which in turn makes it possible to prepare a crisis prevention work. This will in turn protect an organization's reputation in a crisis. The study also focuses on how an organization chooses to look at a crisis. The organization can choose to see it as a single event that is unpredictable or as a part of the organization's life cycle. Within SCCT publishes Image Restoration Theory of a substantial part. The theory is about how stakeholders perceive an organization and highlights the importance of communication mix with a social aspect. Method: The empirical examination in this study consists of five qualitative interviews, conversations with carefully selected respondents in different train organizations information and communications services. This survey aims to study organizations´ approach to its crisis communication efforts. Findings: The study shows that crisis preclusive information seems to be about to be formalized within the investigated train organizations. The idea of the information system is to provide protective and preparatory information to an organization's stakeholders. What also emerges is the variation that exists in the regarding crisis definitions the investigated organizations. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka olika organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete. I undersökningen kommer organisationernas förebyggande krisarbete, dess syn på krisansvarstagande i förhållande till intressenter samt arbetet efter en kris att belysas. För att avgränsa studien fokuserar undersökningen på olika tågorganisationers syn, då begreppet kris är något som cirkulerat flitigt inom tågsektorn de senaste åren. Teori: Denna studie kommer använda sig utav teorin Situational Crisis Communication Theory. Det är en empiriskt testad teori gällande insamlingen av olika strategier. Teorin handlar om att i förväg arbeta fram ett sorts ramverk. En slags guide som har för avsikt att fungera som vägledning vid en kris, baserad på kunskapen om hur en organisations intressenter reagerar vid en kris. Vilket i sin tur gör det möjligt att förbereda ett förebyggande krisarbete. Detta för att kunna skydda en organisations anseende vid en eventuell kris. Studien fokuserar även på hur tågorganisationer väljer att se på en kris. En organisation kan välja att se en kris som en enstaka händelse, som är oförutsägbar, eller som en del utav organisationens livscykel. Inom SCCT utger Image Restoration Theory en väsentlig del. Teorin syftar till att se på hur intressenter uppfattar en organisation och belyser vikten av att blanda kommunikation med den sociala aspekten. Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består utav fem kvalitativa samtalsintervjuer med noga utvalda respondenter inom olika tågorganisationers informationsavdelningar och kommunikationsenheter. Detta då undersökningen syftar till att studera organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete. Resultat: Studiens visar att ett krisförberedande informationssystem verkar vara på väg att formaliseras inom de undersökta tågorganisationerna. Tanken med informationssystemet är att kunna förmedla skyddande och förberedande information till en organisations intressenter. Något som också framkommer är den variation som förekommer gällande krisdefinitionen inom de undersökta organisationerna.

<p>Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.</p><p>Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.</p><p>I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.</p><p>Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.</p>

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting. Sju personer som arbetade på olika positioner vid ett landsting intervjuades. Studien har identifierat tre huvudområden. Hur de ansvariga aktörerna beskrev planeringen och kommunikationen vid pandemin, vilka svårigheter och utmaningar aktörerna upplevt i och med kriskommunikationen samt vilka lärdomar och implementeringar som gjorts utifrån ansvariga aktörers erfarenheter. Det framkom att hanteringen fungerade enligt de uppsatta planerna trots att det påpekades att dessa endast skulle ses som en vägledning. Vid hantering av pandemin stötte landstinget på en del svårigheter och utmaningar och för att hantera dessa krävdes ett flexibelt tillvägagångssätt. Efter pandemihanteringen har landstinget samlat på sig lärdomar och idéer om förbättringsområden. Vissa av dessa idéer är redan implementerade i landstingets dagliga arbete och andra är nedskrivna i diverse planverk. Det finns dock lärdomar och erfarenheter som inte är dokumenterade, i dessa fall finns det en risk att lärdomar och erfarenheter lämnar organisationen i och med att medarbetare byts ut. En slutsats var vikten av att alla erfarenheter dokumenteras för att viktig information ska föras vidare till nya medarbetare. / In April 2009 a new type of influenza was identified, which was named the A (H1N1). The influenza A (H1N1) resulted in an international crisis and called for specific management actions. In Sweden the largest national mass vaccination in modern times was conducted from autumn 2009 to early 2010. The crisis management posed authorities, county councils and responsible individuals to face a number of challenges, not to mention the current planning and communication. The purpose of this study was to study the experiences and planning for crisis communications during a pandemic based on experiences and perceptions of responsible actors within a county. Seven people who worked in various positions at the county were interviewed. The study has identified three main areas. How the responsible actors described the planning and communication in time of the pandemic, the difficulties and challenges experienced in the crisis communication by the actors and what lessons and implementations made by the responsible actors' experiences. It was revealed that the crisis management went according to the established plan, but it was also pointed out that the plans would only be seen as a guide. When handling the pandemic the County Council faced number of difficulties and challenges and to manage these a flexible approach was required. After the pandemic management the County Council has accumulated lessons and ideas on areas of improvement. Some of these ideas are already implemented in the daily work of the County Council and others are noted in various planning documents. However, there are lessons and experiences that are not documented, in these cases there is a risk that the lessons and experiences might leave the organization as employees are replaced. A conclusion was the importance that all experiences are documented so that important information will be passed on to new employees.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.

Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.

Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.