The gift of speech or skill in relation to conditions? is a qualitative interview survey of ten students’, in the upper secondary school, experiences of oral presentation in the classroom. The purpose of the study is to research how rhetorical previous knowledge, verbal interaction in the classroom and speech anxiety and speech tendency affect the experience of oral presentation.       The result shows that rhetorical previous knowledge has a positive affect on how oral presentation is experienced. Larger previous knowledge generates a more positive experience of oral presentation. The results also show that many of the students have a theoretical knowledge about outline, introduction and conclusion but lack the ability to practically use their theoretical knowledge in their oral presentations. The results also show that many students are experiencing a shortage of rhetorical education.       In the classroom culture signified by verbal interaction and dialogue, the students are more encouraged to perform an oral presentation, than in the classroom culture signified by one way communication. The results also show that response often is given orally by the teacher and less often in writing. Response from other classmates is unusual.      Students’ speech anxiety and speech tendency affect how most students are experiencing discomfort in some way or another in relation to oral presentation. The background to this discomfort are most commonly related to the performance in front of classmates, the self-image or self-esteem but also being assessed by classmates or the teacher. Two other variables were found in the survey, that of the desire of knowing the audience or not and that of the size of the audience.      Oral presentation is important to master both in school but also in real life. The common strategy for development of verbal interaction seems to lay in the actual performance only. Students are not handed other occasions to practice. At the same time students are graded on their performances without having any previous knowledge. Awareness about oral cultures in the classrooms and about the background of students speech anxiety are important for their development of verbal interaction in any form, and it is also important to vary the size of the group and the kind of audiences.

<p>Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.</p><p>Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.</p><p>Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem. Att kunna göra sig hörd och sedd är således viktigt bland små barn.</p>

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande. Slutsatsen blev att sjuksköterskan bör känna till sitt eget samt sin patients kroppsspråk så att missförstånd i kontakten undvikes. Sjuksköterskan bör känna empati och kunna avgöra när han gör intrång i patientens privata utrymme. Sjuksköterskan ska därför vara noga med att röra vid patienten med eftertanke. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om läget/ situationen och förklarar vad som sker för att tillit och förtroende ska kunna skapas. / Beatrice Conrad 0455-82017 Karl Palm 0455-81636

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome. With support from the literature, this essay discusses different types of speaking disorders and how these can affect literacy development of children starting school. We clarify the meaning of the terms primary and secondary speech disorders. Furthermore, we discuss the importance of TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, Eng. Signing as Alternative Complementary Communication) as a supportive tool for the development of one’s own language, and highlight other language stimulating activities; singing, storytelling and oral exercises. Finally, this essay stresses the importance of information from the parents of children with a speech disorder being is shared with the school, as this information is essential for a continued development of the child’s learning of speaking and reading. / Detta är en essä som handlar om barn med språkstörning. Vi är två pedagoger som skriver en erfarenhetsbaserad essä utifrån vår erfarenhet från förskolan samt med hjälp av litteratur om språkstörning och språkutveckling. Essän tar upp hur pedagoger kan uppmärksamma och stimulera barn med språkstörning. Utgångspunkten i essän är två erfarenhetsbaserade händelser från förskolan som berättar om två olika pojkar i åldern tre och fyra år. Båda pojkarna har någon form av språkstörning varav den ena pojken har Downs syndrom. Med litteraturens hjälp tar vi upp olika typer av språkstörning och hur det bland annat kan påverka läs- och skrivutvecklingen vid skolstart. Vi klargör innebörden av begreppen primär och sekundär språkstörning. För att hjälpa barn med språkstörning tar vi upp hur viktigt TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) är som stöd för att kunna utveckla det egna språket. Några andra språkstimulerande aktiviteter som lyfts fram i essän är musik, sagoläsning och mungymnastik. Slutligen tar essän upp pedagogens uppdrag att förmedla föräldrar till barn med språkstörning vikten av att information om barnets språkstörning lämnas över till skolan. Denna information är viktig för en fortsatt utveckling av barnets läs- och skrivinlärning.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck. I diskussionen tar jag bland annat upp hur resurserna används sett ur det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to explore a musician's body language when studying an orchestral part. The observation took place during my own practice of the first flute part in the fourth movement of Brahms' second symphony and also during the rehearsal with the orchestra. The study has its basis in the perspective of design theory and I have used video observations during the rehearsal period of the work. I have also written a logbook during the process of self-observation. The result shows that the physical resources can help, but also hinder the musical process and its expression. In the end I discuss among other things how resources are used, seen from the design theory perspective.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger. Pedagogerna bor i olika kommuner i Mellansverige och är kvinnor i blandade åldrar. De har arbetat olika länge och med barn inom förskolan.Flera pedagoger nämner att språket är en ständigt pågående och utvecklande process. Denna process startar redan när man som spädbarn börjar jollra. Processen fortsätter och leds framåt med hjälp av både vardagliga diskussioner och att aktivt arbete med estetiskt lärande. Språkutveckling handlar inte enbart om det talande språket utan också om kroppsspråket då detta är viktigt för att förstärka och förtydliga ord och meningar, kroppen förstärker den inre förståelsen. Pedagogerna anser att den motoriska utvecklingen främjar barns språkutveckling genom exempelvis leken. För att främja denna utveckling kan man som pedagog arbeta med de estetiska ämnena. Som pedagog är man en förebild och en inspirationskälla till barnen i förskolan. / The purpose of this study is to explore and illuminate teacher´s views on movement influence their children's language development. I also want to gain knowledge of working in different ways with physical activities and language development when it comes to children's ageI have used the interviews as tools to achieve the object of my inquiry. When I formulated my interview questions, I assumed my issue. I chose to conduct the interviews by email. I have interviewed five teachers. The teachers live in different municipalities in central Sweden and women of mixed ages. They have worked for different periods and with children in the preschool.Several teachers mentioned that language is an ongoing and evolving process. This process starts already when the infant begins to babble. The process continues, and led forward by using both everyday discussions and actively works with aesthetic learning. Language development is not only about the spoken language, but also about body language as this is important for strengthening and clarifying words and sentences, the body strengthens the internal understanding. Educators believe that motor development promotes children's language development by example game. To promote this development can be as an educator working with the aesthetic subjects. As an educator, you are a role model and an inspiration to the children in preschool

Studien utgår ifrån ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jämföra beteende och social interaktion i två olika krogmiljöer. Frågeställningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppsspråk och umgänge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext används observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning där händelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer använder sig av kroppsspråket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstånd personer håller till varandra. Fokus ligger även på hur personer använder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och även den rådande normen kring utseende. Materialet från observationerna bearbetas med hjälp av en modifierad kvalitativ innehållsanalys för att sedan kopplas samman med tidigare presenterade teorier. Resultaten visar på att kroppsspråk är ett viktigt verktyg för att kommunicera och interagera i krogmiljön. Det vanligaste sättet att ta kontakt är genom dansen och beteende och interaktion förändras över tid, vilket i studien kan ses genom att kontaktförsöken ökar under kvällens gång. Studien visar även att det finns tydliga normer i utseende, vilka skiljer sig åt mellan de båda undersökta krogmiljöerna. / The study is based on an interactionist and social constructionist perspective and aims to study and compare the behavior and social interaction in two different pub/nightclub environments. The study concentrates on several aspects of the interaction such as body language and socializing. It is a qualitative study in which events and behaviors are focused on using observation as a method. This to avoid embellishment of reality and to study the behavior in a context. The focus of the observation is different types of groupings, how people make contact with each other, how people use their body language and make eye contact, if there is touching involved in contact and what kind of distance people are maintaining from each other. How individuals are using the room, where and how they position themselves in the room and the norms surrounding appearance are focused on as well. The material from the observations is processed using a modified content analysis and then linked together with previously presented theories. The study shows that body language is an important instrument for communicating and interacting in the pub/nightclub environment and that the most common way to make contact is through dance. The study also shows that behavior and interactions changes over time, as the observation showed increased attempts to make contact during the evening. Another result of the study shows distinct rules in appearance. These rules differ between the two investigated pub/nightclub environments.

Denna undersökning har undersökt om en karaktärs korrekta kroppsspråk kan utläsas även om kontext för karaktären (som handling eller personlighetsförklaring) saknas och vilka för- och nackdelar en sådan utläsning innebär. Bakgrundsteorin utgick ifrån Isbisters redogörelse för kroppsspråkets betydelse i spel (2006), Nikolajevas utläggning av karaktärsgestaltning i barnböcker (2000) och Hintons definition av stereotyper (2002). För att utvärdera detta skapades bilder av karaktärer från barnboksserien Kiras och Luppes Bestiarium och en neutral karaktär poserade på olika sätt, som sedan utvärderades i två enkätundersökningar. En undersökning utfördes mot barn ur böckernas målgrupp och den andra mot vuxna respondenter. Undersökningarnas resultat visade på att trots att kontext saknas kan korrekt kroppsspråk för en karaktär utläsas och att betraktaren kan utläsa passande karaktärsdrag endast från karaktärsdesignen. Det kunde dock observeras att även om majoriteten kunde utläsa en karaktärs grundläggande drag, kunde vissa känslor som liknar varandra blandas ihop och tolkas olika beroende på individen.

Inledning: Vart fjärde barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2017).Förskollärare behöver kunskaper kring språkutvecklingsområdet för att underlätta barnens väg till språkbehärskandet. En stor del av tiden under vistelse i förskolan leker barn. Leken går hand i hand med lärande och utifrån förskollärarens perspektiv är leken en arena för lärande. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn. Metod: För studien har valts en kvalitativ metod för att studiens fokus ligger på att få förståelse för förskollärarnas syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn. I studien ingår fyra intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Alla respondenter har arbetat inom barnomsorgen mer än 10 år och har en viss erfarenhet inom flerspråkiga barns språkinlärning. Resultat: Studien visar att samtliga förskollärare anser att leken är förskolebarnets viktigaste verktygför att få nya kunskaper samt en avgörande faktor i flerspråkiga barns språkutveckling och utvecklingen generellt.  En annan viktig slutsats är att förskollärare ses som ankare och förebild i leken och fungerar som språklänk mellan flerspråkiga barn och andra deltagare. Dessutom det som utmärker framsteg i språkutveckling hos flerspråkiga barn är barnens egen vilja och mod för att ta kontakt och leka med andra barn. En annan viktig faktor i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn är användning av bilder och tecken som stöd både i leken och under hela vistelsen på förskolan. Tecken och bild fungerar som en kompletterande resurs i kommunikationen med flerspråkiga barn.

The conductor's body is the primary and most effective tool of communication - it is through the individual repertoire of non-verbal gestures that the conductor shows the artistic expression. The basic features of the music, tempo, rubato, dynamics, phrasing, articulation and sound are displayed by the hands. When hand and body interact and combine effectively - the communication capacity increases significantly. The non-verbal communication is difficult, as my literature study on the subject of this degree project has shown. Facial expressions, eye contact, body language and body posture are difficult to describe in absolute terms and therefore are problematic to quantify and analyze. There is always an element of subjectivity and ambiguity in all observation, and the interpretation of specific gestures because it is living, understanding and thinking people who observes them in a constantly changing context. The artistic part of the essay consists of a video recording where I lead the Norrlandsoperan Symphony Orchestra in Joseph Haydns Symphony No. 104. Along with the score study, I designed a plan for using my toolbox of non-verbal means of communication. I analyzed myself based on video capture and compared to the plan. Finally, I reflected on the differences between my planned movements and what I actually performed. / Dirigentens kropp är det främsta och mest konkreta kommunikationsmedlet - det är via den individuella repertoaren av icke-verbala gester som dirigenten visar det konstnärliga uttrycket. De grundläggande funktionerna i ensemblemusicerandet, tempo, rubateringar, dynamik, frasering, artikulation och klang visas av händerna. När hand och kropp samverkar och kombineras effektivt - ökar den kommunikativa kapaciteten avsevärt. Den icke-verbala kommunikationen är svårfångad, vilket mitt litteraturstudium i ämnet inför det här examensarbetet har visat. Ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk och kroppshållning är svåra att beskriva i absoluta termer och är därför problematiska att kvantifiera och analysera.  Det finns ständigt ett inslag av subjektivitet och tvetydighet i all observation och tolkning av gester eftersom det är levande, kännande och tänkande människor som ska observeras i en ständigt förändrad kontext. Den konstnärliga delen av uppsatsen består av en videoupptagning där jag leder Norrlandsoperans Symfoniorkester i Joseph Haydns Symfoni nr.104.  Under partiturstudiet konstruerade jag en plan för hur jag ska använda mitt förråd av icke-verbala kommunikationsmedel. Jag analyserade mig själv utifrån videoupptagningen och jämförde med den plan som jag använde som underlag.  Slutligen reflekterade jag över differenserna samtidigt som jag satte in mig själv och mitt utövande i ett historiskt och kulturellt sammanhang.