Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur personer genom berättelser om sin civila olydnad skapar mening och identitet. Jag har även intresserat mig för deras motiv och drivkrafter, samt hur de rättfärdigar genomförandet av aktioner som innefattar lagbrott. För att nå denna kunskap har jag använt mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har haft möjlighet att intervjua fem individer som genomfört olika former av civila olydnadsaktioner. Jag har intresserat mig för hur de ser på sig själva, samhället och sitt handlande. Hur informanterna positionerar sig är kopplat till hur de vill framstå. I vissa fall blir det extra viktigt att ta avstånd från en viss subjektsposition, eftersom de svarar mot föreställningar och stereotyper som de inte önskar associeras med. De viktigaste egenskaperna att inte bli associerad med var våldsamhet och passivitet. Samtliga informanter handlar utifrån diskurser som skapar mening och orienterar deras handlande. Deras sätt att rättfärdiga och legitimera sina handlingar är nära kopplat till hur de ser på sig själva och vilka dikurser som är aktiva. Den mest närvarande och naturaliserade diskursen som jag identifierade hos mina informanter var en diskurs om individuellt ansvar. Vad som möjliggjorde aktionerna var en ideologisk övertygelse, att känna ett ansvar att agera moraliskt korrekt och slutligen att tro på att förändring är möjlig genom ens handlande. Föregångare blev en tydlig subjektsposition hos informanterna.

<p>Examenskonsert i orkesterdirigering.</p><p>Kortversion av Mozarts Figaros bröllop, tillsammans med, och i bearbetning av bl a Cecilia Eriksson och Nils Löfgren. Sinfonietta med studenter från Kungliga musikhögskolan. Regi Ninni Molin. </p>

Syftet med studien är att undersöka hur pensionerade kvinnor talar om att leva utan partner. I fokus för analysen står föreställningar om ålder, relationer, genus och sexualitet. Studien är baserad på åtta stycken intervjuer. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv, med inspiration från performativitetsteori, en konstruktivistisk förståelse av genus och ålder, samt ett intersektionellt perspektiv. Resultaten visar att det finns en ovilja att tala om och identifiera sig som gammal, att vissa sätt att åldras konstrueras som mer önskvärda, att sätt att motverka ensamhet bland äldre förstärker normen av ensamhet som något stigmatiserat, samt att ålder och åldrande konstrueras och får innebörd i relation till andra maktaspekter, däribland genus, civilstånd och sexualitet. Studiens slutsats är att föreställningar om ålder och åldrande inverkar på intervjupersonernas sätt att förstå och tala om sig själva, att upplevelsen av ålder konstrueras i relation till normsystem och kontext och att förståelsen av ålder inverkar på förhållningssätt till ensamhet och singelskap.

Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

Denna uppsats ämnar analysera den process och de kulturmiljövärden som bidrar till att aktörer identifierar platsen Gamla Uppsala som ett kulturarv, samt vem av aktörerna som besitter tolkningsföreträde av platsen. För att möjliggöra denna undersökning, har samtalsintervjuer, granskning av rapporter och dokument, samt inventeringar av landskapet, ansetts utgöra lämpliga metoder för att besvara frågeställningarna. Svaren som framkommit i samband med studien pekar på att det finns en övergripande tanke om platsen som historiskt viktig, samtidigt som det även råder skiljaktigheter mellan vilka specifika kulturmiljövärden respektive aktör betonar. Kulturmiljövärdena beror även på aktörernas framställning av kulturarvet som något abstrakt eller fysiskt påtagligt. Resultatet av de två sista frågorna kan beskrivas utifrån att det finns ett tolkningsföreträde på platsen, som kan kopplas till politiska prioriteringar och ramverk, men även ekonomiska tillgångar. Dessa faktorer är i sin tur beroende av olika internationella, nationella och lokala kontexter, som påverkar de olika aktörernas möjligheter till inflytande över Gamla Uppsalas utformning.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av kritisk diskursanalys hur tillväxt och hållbarhet beskrivs i medier. Den bygger på en analys av 34 artiklar från två svenska dagstidningar under året 2016. Slutsatsen är att begreppen ”hållbarhet” och ”tillväxt” fylls med olika betydelser och att medietexter oftast saknar en helhetsbild. Det finns skillnader beroende på vem som skriver tidningsartikeln respektive vem det är som får komma till tals. Artiklarna är skrivna av olika författare, såsom journalister, forskare, politiker, företagare och samhällsdebattörer. Detta bidrar till mångfalden i definitioner av begreppen ”tillväxt” och ”hållbarhet” samtidigt som det finns vissa ramar som skribenterna förhåller sig till. Dessa ramar kan utgöras av till synes självklara idéer som att en nation eller ett företag behöver tillväxt för att kunna konkurrera med andra. Hållbarheten kan då ses som en bromsande kraft, men också som en chans till nya och konkurrenskraftiga produkter. En slutsats är att många av de undersökta artiklarna hade tjänat på en granskning och komplettering av en forskare eller hållbarhetsjournalist.

Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.

Syftet med denna uppsats är att analysera och problematisera hur könsnormer uppstår och reproduceras inom fitness- och styrketräning (FOS). Vår studie tar sin utgångspunkt i sex stycken bilder som hämtats från hashtagen #IcanIwill, varav tre bilder föreställer män och tre föreställer kvinnor. #IcanIwill är en hashtag som återfinns på det sociala mediet Instagram och är kopplat till FOS. För att analysera och problematisera hur könsnormer bekräftas och reproduceras bland bilderna från #IcanIwill har vi genomfört tre olika metoder, bildanalys, fokusgrupp och observation. Vi ansåg att en kombination av de metoderna kunde bidra till olika perspektiv i vår analys. I vår analys kom vi fram till att det finns många skillnader mellan män och kvinnor vad gäller normer om FOS-utövarnas kroppar, vilket bland annat tog sig uttryck i förväntningar om hur män och kvinnor tillåts röra och uttrycka sig olika inom FOS menäven hur gymmiljö kan komma att påverka människor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetsnormer produceras och reproduceras inom snowboardvärlden. Med snowboardvärlden och snowboardindustrin syftar jag på företag, personer, medier och andra som har inflytande inom snowboardbranschen. Genom teorier om maskulinitet och begrepp som genus och normer görs en kritisk kulturanalys av materialet som visar hur maskulinitetsnormer är något som påverkar alla snowboardåkare, oavsett kön. Materialet innefattar en beskrivning av snowboardåkningens historia,  studier av hur snowboardprodukter designas och marknadsförs och hur de både producerar och reproducerar maskulinitetsnormer. I studien visas hur exempelvis snowboardfilmer reproducerar maskulinitetsnormer samt hur den inneboende sexism som finns inom snowboardvärlden är tecken på en rådande hegemonisk maskulinitet. Studien visar även hur kvinnliga snowboardåkare-, snowboardfilmer- och snowboardtillverkare väljer att göra motstånd och förändra snowboardvärlden genom att utmana dessa normer.

Forskning pekar på att människors tillgång till natur är god med avseende på hälsa. Samtidigt växer städer och gör att naturnära upplevelser blir ett allt mer sällan inslag utav människors liv. Hur ska planerare se till att involvera människor i anpassningsprocesser kring parker och hur ser tillgängligheten i parker ut för fysiskt funktionsnedsatta? Denna studie syftar till att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna i Uppsala stads parker samt hur kommunen arbetar med delaktighet vid tillgänglighetsanpassningar. Studiens metod består utav en observationsrunda samt intervjuer med kommun och lokalföreningsrepresentanter. Observationsrundan syftar till att undersöka tillgängligheten och utifrån intervjuerna studeras kommunens delaktighetsprocesser. Resultatet visar på att tillgången för rullstolsburna i Uppsala stads parker i ett helhetsperspektiv är god, även om den kan förbättras. Lyckade anpassningsarbeten för rullstolsburnas tillgång till parker bör ses som en kontinuerlig process där informationsväxling och dialoger är centralt. Vidare framkom det att kommunen arbetar på olika sätt och att varje anpassning kräver sin process.