I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper. Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag. Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget. Därefter har vi analyserat de empiriska resultaten utifrån vald teori och tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visade att Företaget delar kunskap genom att dokumentera och lagra kunskap i databaser, genom kommunikation i interaktiva communities och nätverk samt genom personligt samarbete i arbetet. Vidare kom vi fram till att de anställdas olika kompetenser stärks och att kunskap synliggörs och utvecklas tack vare knowledge management. Konceptet bidrar även till lärande genom reflektion och utvärdering av sina egna och andras kunskaper. Slutligen visade studien att knowledge management för med sig många utmaningar och att den största är att förändra företagskulturen för att kunna bli ett helt och hållet kunskapsdelande företag.

Detta är en kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på bankanställdas produktivitet. För att förstå dess påverkan har nio personer från Swedbank, Citibank, Danske Bank och Nordea intervjuats. Studien baseras på underliggande faktorer till produktivitet och finner att distansarbete har en positiv påverkan på produktivitet. Respondenternas förbättring av tidseffektivitet, möjlighet att strukturera deras arbete och kvaliteten var de drivande faktorerna i förbättringen av produktiviteten. Flexibiliteten som distansarbetet medförde var en viktig faktor, då möjligheten att kunna jobba hemifrån när det behövs var mer värdefull än att kunna jobba hemifrån hela tiden. Även om en positiv påverkan upptäcktes är respondenternas upplevelser starkt kopplade till deras personliga preferenser och tidigare upplevelser inom deras specifika bank.

Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.

The age old question of whether language constructs reality or merely describes it has long been the source of scientific controversy. The study of metaphor finds itself in the middle of this discussion since metaphor can be argued to illustrate the very core of the matter with its attempt to explain reality in terms of what it is not. This thesis taps on to this discussion by addressing the use of metaphor in organizational context and by exploring how organizational metaphors might affect knowledge management in general and knowledge sharing in particular. CEO-letters from two Swedish organizations form the basis for exploring the potential of metaphor in organizational context. By using metaphor analysis the use of everyday linguistic expressions based on metaphorical thinking is mapped and translated into potential conceptual metaphors. Drawing upon theories within knowledge management these metaphors are then further explored in regard to the aspects they promote and hide in relation to knowledge management and knowledge sharing. Four themes are constructed based on identified potential conceptual metaphors: Journey, Competition, Wholes and parts and Personification. These themes are suggested to have the potential to influence both organizational culture and organizational identity as well as the propensity of its members to participate in knowledge initiatives. The findings in this thesis are not argued to offer groundbreaking new theories or directions. What they might contribute is a reminder to pay attention to the metaphors that construct our thoughts, whether in science or in organizational context.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Följande studie är utförd under vårterminen 2019 som ett masterexamensarbete på Trafikverkets avdelning för stora projekt. Med organisatoriskt lärande och projektledning som teoretiskt ramverk studerades vad stora beställarorganisationer ser som sina framgångsfaktorer gällande riskhantering. För att besvara detta intervjuades sju respondenter del av två pågående projekt på Trafikverket. Utifrån detta gjordes en tematisk analys där tre begrepp framstod och analyserade. Slutsatserna från studien är att beställarorganisationer som aktivt ser över sin överlapp med den temporära multiorganisationen, i denna studie förkortad till TMO, har ett bättre riskarbete. Att de beställarorganisationer som har en växelverkan mellan en abstrakt begreppsbildning av vad riskhantering är och ser över sitt praktiska utförande lyckas bättre samt att beställarorganisationer värderar ett processorienterat lärande mer positivt än ett produktorienterat lärande / The following study was conducted during the spring semester 2019 as a master's thesis at the department for large projects, Trafikverket. With a theoretical framework based in organizational learning and project management, I have aimed to answer what large client organizations see as their success factors regarding risk management. To answer this, seven respondents were interviewed from two ongoing projects at Trafikverket. With this dataset, a thematic analysis was performed where three concepts emerged and were analyzed. The conclusions from the study are that client organizations that actively review their overlap with the temporary multi-organization, in this study abbreviated to TMO, perform a better regarding their risk management. That the client organizations that have an interaction between an abstract concept of what risk management is and review their practical implementation succeed better. Lastly client organizations that value a process-oriented learning more positively than a product-oriented learning perceive their risk management as better.

This is a thesis about knowledge-intensive work and the organizational con-texts of such work. The specific objective is to analyze the geography of work. The geography of work may diverge from the geography of employ-ment when paid work is undertaken at the premises of client organizations, during commuting, on business trips, in external meetings, at home or in other places. The focus is on work practice and the perspective of everyday life. The study examines where knowledge workers are located and where knowledge work occurs. It is about what knowledge workers actually do. The everyday perspective is about the relationship between paid work and unpaid work. To understand the organization of knowledge-intensive work in a time–space context, different possibilities and constraints must be taken into con-sideration. This thesis has a time–geographical approach. The case study examines knowledge-intensive organizations located in central Stockholm. The organizations are in PR/communications, management consultancy, and research and development sectors. Both private and public sector organiza-tions are considered. The empirical study combines interviews, time diaries and questionnaires. The NVivo software program is employed to analyze the interview data. The main conclusion from the thesis is that in order to under-stand knowledge-intensive work, different factors such as relations, attitudes and norms need to be considered. These factors affect the organization of work, which in turn is affected by the choices, possibilities, constraints, ex-pectations and negotiations of different actors (i.e. employees, employers, family, clients and colleagues). The working time of the knowledge workers investigated in this study is mainly spent at the office of their employers. Social interaction with col-leagues and clients is an important part of their work. Work routines involve many meetings, both face-to-face and virtual. Face-to-face interactions play a crucial role in shaping the geography of work; teamwork is important. The knowledge workers in this study are “working long hours,” and the norm is to work more than what have been expected.

Artificiell intelligens (AI) har blivit en central del av utvecklingen hos moderna organisationer, med potential att förändra arbetssätt och öka effektivitet och konkurrenskraft. Generativ AI, som skapar innehåll baserat på mönster i befintliga data, har snabbt utvecklats och väckt stor uppmärksamhet i olika branscher. Trots dess potential för kunskapsarbete används det fortfarande inte i stor utsträckning inom organisationer. Med fokus på individuellt lärande och kunskapsdelning, strävar denna fallstudie efter att bidra med insikter om hur kunskap om generativ AI uppstår och sprids för att främja innovationens integrering i kunskapsarbete. Den teoretiska referensramen baseras på relevanta artiklar om generativ AI i kunskapsarbete och traditionell litteratur om lärande och kunskapsdelning i organisationer. Som ram för analysen används en modell för kunskapsomvandling, som utgår från fyra processer genom vilka kunskap utvecklas: socialisering, externalisering, kombinering och internalisering. Dessa skapar en dynamisk kunskapsspiral där individer inom organisationen interagerar, reflekterar, tar del av och tillämpar kunskap. Studien undersöker hur denna kunskapsspiral drivs framåt och hur generativ AI som kunskapsområde skiljer sig från andra innovationer. För att utforska detta används en interpretativ forskningsfilosofi och kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer, observationer och enkätundersökning, samlades data in för att bilda en förståelse. Med en iterativ process mellan litteratur och empiri strävar studien efter att bidra till vidare teoriutveckling inom området och praktisk tillämpning i kunskapsarbete. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för hur olika initiativ kring kunskap om generativ AI bidrar till lärande och användning av tekniken. Den konstaterar att lärande om generativ AI främst sker på individnivå och är drivet av inre motivation och nyfikenhet att experimentera. Organisationen stödjer lärandet genom viss möjliggörande styrning, men brist på möjligheter att tillämpa kunskapen i det dagliga arbetet kan hindra individens deltagande och därigenom begränsa kunskapsspridningen. Sammantaget är experimenterande centralt för lärandet om generativ AI, dels på grund av dess breda användningsområden och arbetssätt och hur de utvecklas med tiden, dels på grund av variationen i kunskapsarbete. Det finns därmed ett behov av fokus på att främja kombinering, där experimenterandet börjar, och internalisering, där kontinuerligt experimenterande bildar tyst kunskap. Vidare ger studien rika exempel på hur generativ AI används i praktiken, vilket kan inspirera andra kunskapsintensiva verksamheter att utnyttja tekniken. / Artificial intelligence (AI) has become a central part of development in modern organizations, with the potential to change workflows and increase efficiency and competitiveness. Generative AI, which generates content based on patterns in existing data, has rapidly evolved and gained significant attention across industries. Despite its potential for knowledge work, it is not yet widely utilized within organizations. Focusing on workplace learning and knowledge sharing, this case study aims to provide insights into how knowledge about generative AI emerges to promote its adoption in knowledge work. The theoretical framework is based on relevant articles on generative AI in knowledge work and traditional literature on workplace learning and knowledge management. The analysis is based on a model of knowledge creation consisting of four processes through which knowledge develops: socialization, externalization, combination, and internalization. These processes create a dynamic knowledge spiral representing how members of the organization interact, reflect, share, and apply knowledge. The study investigates how the knowledge spiral is driven forward and how knowledge about generative AI differs from other innovations. An interpretative research philosophy and qualitative approach are employed, using semi- structured interviews, observations, and a survey to gather data and form an understanding. Through iterating between literature and empirical data, the study aims to contribute to further theory development and practical application in knowledge work. The study contributes to a deeper understanding of how various initiatives regarding knowledge about generative AI contribute to learning and use of the technology. It suggests that learning about generative AI primarily occurs at the individual level and is driven by internal motivation and curiosity to experiment. The organization supports learning through certain enabling governance, but a lack of opportunities to apply the knowledge in daily work can hinder participation and limit knowledge dissemination. Overall, experimentation is central to learning about generative AI, partly due to its broad applications and approaches and how they evolve over time, and partly due to the variation in knowledge work. Therefore, there is a need to focus on promoting combination, where experimentation begins, and internalization, where continuous experimentation forms tacit knowledge. The study also provides rich examples of how generative AI is used in practice, which can inspire other knowledge- intensive organizations to leverage the technology.