Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra svensklärares förståelse av värdeorden i kunskapskraven. Det ämnas göra genom att visa på hur lärarna i studien arbetar metodiskt med värdeorden i klassrummet och hur deras tolkningar av värdeorden påverkar dessa metoder. Resultatet baseras på intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i ämnet Svenska har intervjuats – fyra från skolor belägna i Stockholm och en från en skola i Uppsala. Intervjuerna har transkriberats och redovisas under kapitlet Resultat. Resultatet visar att tolkningsutrymmet i värdeorden påverkar hur lärare arbetar med och tolkar dessa, men även att lärarna trots en ibland överensstämmande förståelse av värdeorden översätter denna förståelse på olika sätt i praktiken.

Tidigare studier har visat att både lärare och elever upplever kunskapskraven som otydliga. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare och elever på gymnasiet uppfattar och tolkar kunskapskraven och dess progressionsord, hur eleverna använder sig av kunskapskraven samt om det finns något samband mellan elevernas förväntningar på sig själva och användandet av kunskapskraven. Intervjuer med gymnasieelever och lärare visade, liksom tidigare studier, att både elever och lärare upplever kunskapskraven som otydliga. Resultatet av undersökningen visade också att eleverna har svårt att se vilken nytta de skulle kunna ha av progressionsorden och att få väljer att använda sig av kunskapskraven när de utför uppgifter eller i syfte att uppnå önskat betyg. Ett samband mellan att ha höga förväntningar på sig själv och att använda kunskapskraven har också kunnat urskiljas.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur lärare tolkar kursplanen i engelska för årskurs 1–3 när de ska bestämma lärandemål och innehåll. Studien ämnar även till att synliggöra i vilken utsträckning lärare använder det vi benämner som pedagogiska texter, som stöd i sin transformering av kursplanen. Till vår hjälp använder vi läroplansteori och en enkät i vilken lärare delar med sig av hur de ser på denna avsaknad, vad de ser som önskvärda kunskapsmål för årskurs 3 och hur deras användning av studiens utvalda pedagogiska texter ser ut. Resultatet visar att en majoritet av informanterna ser avsaknaden av kunskapskrav som ett problem och att det är stora variationer rörande vad lärarna ser som önskvärda kunskapsmål. Vidare visar resultatet att en stor del av informanterna antingen inte känner till eller väljer att inte använda de pedagogiska texter som vi lyfter fram i denna studie.

No description available.

Enligt läroplanen för grundskolan ska eleven utveckla kunskaper om matematik, intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik. Trots många år av olika satsningar inom skolans matematikundervisning ligger andelen elever som inte når godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 kvar kring 10%. Matematik är därmed det ämne som näst efter svenska som andra språk har högst andel elever som inte når målen. Den här studien handlar om ett av de sätt som används för att hjälpa elever i matematiksvårigheter att nå godkända betyg i matematik – åtgärdsprogram för att ge elever särskilt stöd i matematik. Syftet var att öka kunskapen om på vilka olika sätt som elevernas svårigheter och behov i matematik beskrivs och vilka olika åtgärder som sätts in för elever i matematiksvårigheter. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöktes fjorton åtgärdsprogram från fyra olika skolor för högstadieelever i matematiksvårigheter. Behov och svårigheter som beskrivs i åtgärdsprogrammen är främst generella svårigheter, tex koncentrationssvårigheter som hänförs till den enskilde eleven. De vanligaste åtgärderna är mindre grupper och speciallärare. Vare sig elevernas kunskapsbrister i matematik eller beslutade åtgärder kopplas till läroplanens kunskapskrav i matematik.

Ett problem är att det finns olika tankar kring vilken bedömning som eleverna ska få iskolan. Skolledningen på en skola vill till exempel att bedömningsmatriser ska användasoch uppdateras kontinuerligt, medan många lärare däremot hävdar att det är negativt föreleverna att få kunskapskravsnivåer kontinuerligt uppdaterade. I relation till bland annatdetta är det därför intressant att undersöka hur eleverna ser på olika typer av bedömning.Detta arbete har framförallt syftat till att undersöka hur olika slags bedömningar inomämnena kemi och teknik påverkar elevers motivation för lärande. Det teoretiskaperspektivet som används är ett motivationsteoretiskt. 153 elever i årskurs 7–9 på en skolai Malmö har besvarat en enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att majoriteten aveleverna har en preferens för återkoppling som både innehåller uppdatering avkunskapskravsnivå samt kommentarer för förbättring. Det har även framkommit atteleverna tycker det är viktigt för motivationen att läraren i början av kursen förklarar vilkakunskapskrav som ska bedömas. Eleverna föredrar också att kunskapskravsnivåernauppdateras regelbundet. I litteraturen där effekter av olika typer av bedömningar harstuderats kan man hitta stöd både för och emot den av eleverna föredragna bedömningen.

Sedan år 1889 med läroplanen Normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor (P.A. Norstedt & Söner, 1889) har musik funnits med i skolan som ett ämne. Genom åren så har kunskapskraven för musikämnet i grundskolan utvecklats på olika sätt. I dagens läroplan Lgr 22 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2022(Skolverket 2022) förväntas eleverna enligt min uppfattning nå en mycket högre kunskapsnivå jämfört med 1889. Kan elever då inte veta vad de ska kunna i årskurs 6 trots en pedagogisk läroplan? Kan lärare göra olika tolkningar av läroplanen och skapar en diskrepans inom musikämnet? Kan detta ge en oro hos vissa elever? Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad elever och lärare anser att musikundervisningen ska innehålla i årskurs 6 i grundskolan. Jag har valt att göra en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med elever och musiklärare inom grundskolan. Arbetet tolkas från ett hermeneutiskt ansats, det vill säga att jag har använt mig av hermeneutiken som ett analysredskap. Forskningsfrågorna knutet till mitt syfte är följande: Vilka delar bör finnas med i musikundervisningen enligt en avgränsad grupp elever och lärare i årskurs 6? Vilken kunskapsnivå i musik bör eleverna ha uppnått efter årskurs 6 enligt lärare? Resultatet i denna undersökning visar att läroplanen uppfattas som stor och omfattande och att lärare bör kunna bryta ner den och skapa en helhet så att eleverna förstår vad de ska kunna. Resultatet visar vidare på att musiklärare tolkar läroplanen på olika sätt vilket kan skapa ett problem för både lärare och elever. Elever tycks också vilja ha en större helhet av ämnet i årskurs 6, än vad lärarna vill ha. Musikämnet tycks också enligt informanterna handla mycket om helheten och inte bara delar av den samt att musikämnet är samhällsbaserat och tycks påverka oss mer än vad man tror. Alla begrepp är hämtat från Skolverket.

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Bakgrund: I Sverige har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som innebär att den enskilda läraren ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper utifrån skolans styrdokument på ett sätt som är både rättssäkert och likvärdigt. Arbetet med bedömning och betygsättning kan vara särskilt komplicerat för hem- och konsumentkunskapslärare eftersom ämnet innehåller en stor blandning av teoretiska och praktiska förmågor som ska bedömas på endast 118 undervisningstimmar. Syfte: Undersökningens syfte var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares arbete med och tankar om bedömning. Metod: Två metoder användes; en elektronisk enkät som besvarades av 94 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare och sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: En majoritet (74 %) av hem- och konsumentkunskapslärarna som besvarade enkäten ansåg att ämnets kunskapskrav var för omfattande i förhållande till undervisningstiden. Några av lärarna i intervjuerna förklarade att den snäva tidsramen försämrade möjligheterna till rättvisa bedömningar. I både enkäten och intervjuerna framkom det att vanliga bedömningsmetoder i HK var löpande bedömning, praktiska prov och skriftliga prov. Alla intervjurespondenterna arbetade med formativ bedömning och det fanns även indikationer på att en stor del av enkätrespondenterna arbetade med formativ bedömning. Några lärare förklarade att de såg formativ bedömning som en naturlig metod i hem- och konsumentkunskapsämnet. Slutsats: Många av hem- och konsumentkunskapslärarna använde flera olika bedömningsmetoder för att bedöma sina elever trots den snäva tidsramen. Hem- och konsumentkunskapslärares förutsättningar att genomföra rättvisa bedömningar med hög kvalité kan dock förbättras om det finns med ett bedömningsperspektiv när det på organisatorisk nivå beslutas om vilka ramar som ska gälla för hem- och konsumentkunskapsundervisningen, till exempel gruppstorlek och tidfördelningen mellan årskurser.