When it comes to learning and teaching, the students' understanding of what they are expected tolearn is vital. Therefore, the students should be aware of what the goal of the education is. However,many teachers find the phrasings in the knowledge requirements to be ambiguous, and studies showthat the students' understanding of the knowledge requirements is questionable. This study aims toexamine students' understanding of the knowledge requirements for the social studies subject andwhat affects it. The study is conducted through a survey in which the results showed that thestudent's were able to give concrete form to the knowledge requirements and therefore also interpretwhat is expected of them. However, the students' interpretation of the knowledge requirements hasto coincide with the teacher's interpretation to be "correct". The study has not been able to establishwhat affects the understanding of the knowledge requirements.

Sammanfattning/AbstractWidegren Lantto, Helena (2019). Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSedan år 2011 utbildas speciallärare med specialisering inom grav språkstörning. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen hos elever med språkstörning är generellt lägre än hos andra elever. Skolorna uppger att målgruppens behov anses svåra att tillmötesgå och kompetensen kring språkliga svårigheter och hur de bör hanteras i skolan tycks begränsad (SPSM, 2018). Studien vill belysa om och i så fall på vilket sätt speciallärarens kompetens inom språkstörning kommer till uttryck i skolpraktiken.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra ett antal speciallärares uppdrag och arbetsuppgifter i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Preciserade frågeställningar:•Vad berättar specialläraren om sina arbetsuppgifter? •Vad berättar specialläraren om sitt uppdrag?•Vad anger specialläraren som orsak till utformningen av uppdraget och arbetsuppgifterna?•Hur svarar arbetsuppgifterna och uppdraget mot specialiseringen grav språkstörning enligt specialläraren? TeoriUppsatsen bygger på en tolkningsinriktad kunskapsteoretisk ståndpunkt. Det innebär att tyngden ligger på förståelse av hur deltagarna i en viss miljö uppfattar sin verklighet. Analysen bygger på en induktiv slutledning av det insamlade materialet. Det insamlade materialet leder fram till identifiering av olika mönster, likheter och skillnader som blir intressanta att söka kunskap och hitta förklaringar till. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen är lägre hos elever med språkstörning och skolorna uppvisar svårigheter med att stötta dessa elever i tillräcklig omfattning. Lärarna själva uppger en svårighet i att stötta eleverna och utrycker farhågor gällande sin egen kompetens på området. (Dockrell & Lindsay, 2001). Byström (2018) menar att speciallärarnas uppdrag utifrån examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan sammanfattas i undervisning, utredning och utveckling. Byströms studie visar dock att utvecklingsdelen utgör en mindre del av speciallärarens yrkesvardag. Klang, Gustafsson, Möllås, Nilholm och Göransson (2017) visar i likhet med Byströms studie att specialläraren mer sällan deltar i det strategiska långsiktiga arbetet, utan ägnar sig mest åt undervisning och administration. Detta trots att examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan tolkas som att specialläraren ska arbeta både förebyggande och åtgärdande med lärmiljön på individ, grupp- och organisationsnivå. MetodStudien bygger på kvalitativa intervjuer med ett antal speciallärare med specialiseringen grav språkstörning. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats i förhållande till tidigare forskning. ResultatDe förväntade kunskapsbidragen utifrån speciallärarutbildningens examensordning (SFS 2011-688) och informanternas beskrivning av deras arbetsuppgifter och uppdrag överrenstämmer till stor del. De betonas dock olika mycket hos de olika individerna, vilket är rimligt då resultatet pekar på att arbetsuppgifterna till stor del utformas utifrån de olika lokala förutsättningarna och individen själv. Nio arbetsuppgifter identifierades som de tillfrågade speciallärarna uppger att de ägnar sig åt. De tre mest vanligt förekommande och också mest omfattande i tid är: undervisning av enskilda elever, samtal och dokumentation. Majoriteten saknar en arbetsbeskrivning, men ställer sig också tveksamma till hur en sådan skulle kunna utformas för att göra rättvisa till uppdraget. Det framkommer att flertalet upplever att de själva till viss del kan påverka hur uppdraget utformas. Dock betonas vikten av att som speciallärare vara flexibel och möta behoven som uppstår på skolan. Uppdraget påverkas av lokala förutsättningar och styrs främst av elevernas behov, men även styrdokumenten, ekonomi och kollegor nämns. Vilka andra yrkeskategorier som arbetar på skolan, tycks också ha ett inflytande på vilka arbetsuppgifter specialläraren sedan har.Samtliga tillfrågade menar att deras specialisering kommer till användning i det dagliga arbetet och uttrycker att specialiseringen ger kunskap om både konkreta anpassningar och förståelse för var, när och varför svårigheter kan uppstå för elever med språkstörning eller språklig sårbarhet. Lärarnas kompetens handlar också om en ökad förståelse för att inte enbart kunskapskraven kan vara svåra att nå, utan att skolsituationen i stort kan vara utmanande för elever med språklig sårbarhet. Några uppger dock att de inte får användning av sin utbildning och kompetens fullt ut, utan nämner att de exempelvis skulle önska delta i ett mer övergripande och förebyggande arbete än vad de har möjlighet till i dagsläget. I motssats till det menar andra att det är i det mindre sammanhanget med enskilda elever deras kompetens bäst nyttjas.Specialpedagogiska implikationerMycket pekar på att många elever med språkstörning inte får sitt stödbehov tillfredställt i en tillräckligt stor omfattning i skolan. Måluppfyllelsen i skolan är generellt lägre inom den här gruppen jämfört med andra elever. Kartläggningen från SPSM (2018) och även andra studier (Dockrell et al., 2001) visar att skolorna anser att det är svårt att stötta eleverna i tillräcklig omfattning och att kompetensen i skolorna tycks uppvisa brister. För att komma tillrätta med detta skulle det krävas omfattande stöd till skolorna. De olika statliga skolmyndigheterna (SPSM, Skolverket etc) utgör aktörer som bidrar med stöd och kunskap, och det krävs förstås kompetens och medvetenhet hos de personer som direkt ska arbeta med eleverna. Kunskapen och medvetenheten kring att elever med språkstörning inte enbart har språkliga svårigheter behöver vidgas till en förståelse för att även andra kognitiva, sociala och emotionella stödstrukturer kan krävas för att eleven ska lyckas i skolan. Speciallärare med specialiseringen grav språkstörning kan bidra till detta. För att speciallärarnas kompetens skulle komma fler elever till gagn skulle dessa ges möjlighet att arbeta mer skolövergripande och förebyggande. Samtidigt har specialläraren en viktig uppgift i att möta eleven i den direkta undervisningssituationen och ofta i det mindre sammanhanget. Även fler logopeder anställda i skolverksamheten skulle kunna vara intressant att utforska mer som ett möjligt bidrag.

I föreliggande examensarbete undersöker jag gymnasieelevers förståelse av begrepp och formuleringar i kunskapskraven i ämnet Svenska, med syftet att få djupare förståelse för huruvida kunskapskravens formuleringar kan och bör användas i lärares formativa återkoppling till elever. Undersökningen har genomförts i fokusgrupper, där jag genom att låta informanter tillsammans diskutera begrepp i kunskapskraven, velat ta reda på om informanterna förstår dessa begrepp, samt hur de tolkar begreppen i förhållande till autentiska exempel på elevtexter.Resultatet av undersökningen indikerar att en del elever är osäkra på vad begrepp och formuleringar i kunskapskraven betyder, samt att de, även när de kan ge en rimlig definition av begreppen, ändå kan ha svårt att använda dem för att förstå texters kvalitet. Utifrån tidigare forskning diskuterar jag risken av att återkoppling som ges i form av kunskapskravens formuleringar, riskerar att av eleven uppfattas som summativ snarare än formativ bedömning, och drar slutsatsen att man som lärare behöver lägga tid och arbete på att få eleverna att förstå de mål som ställs upp. Jag föreslår även att ett sätt att göra detta kan vara att arbeta med exempeltexter.

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan. Därefter fortsätter vi med musiken som socialisationsprocess och tar även upp begreppet ämnesintegrering där musikämnet skulle kunna ha en central roll. Under metoddelen redogör vi för vårt tillvägagångssätt. Vi har valt att intervjua fem respondenter som undervisar i ämnet musik och har varit verksamma i skolan under många år. Intervjuerna har varit kvalitativa och urvalet av respondenter har gjorts med snöbollsmetoden som grund. Under analysdelen redogör vi för svaren från intervjuerna, kopplar dessa till de teorier vi tidigare beskrivit och drar därefter egna slutsatser. Resultat av vår undersökning sammanfattas i slutsatskapitlet. Vi upplever att respondenterna varit uppriktiga, vilket bland annat framgår av ett antal kärnfulla uttalanden som vi valt att återge. Det visar sig att respondenterna är relativt eniga vad det gäller de nya kunskapskraven. Alla påpekar tydligt att för att kunna hålla en hög kvalitet på musikundervisningen behövs det ett utökat antal undervisningstimmar, utökade resurser vad det gäller instrument och lokaler och inte minst fler utbildade lärare.

I min studie ville jag jämföra synen på bedömning och betygsättning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att båda skolsystemen genomgår i dag stora förändringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan får nya styrdokument. Syftet med denna reform är att anpassa utbildningen till moderna samhälleliga krav och höja kunskapsnivån hos elever i alla årskurser. Det ryska skolsystemet har genomgått stora förändringar under sista två decennierna och fortsätter att moderniseras. Det sker viss liberalisering av den ryska skolan. De testar nya sätt att organisera undervisningen och att bedöma elevens kunskaper.

Syftet är att undersöka kunskapskraven i arabiska som modersmål i grundskolan i Sverige. För att uppnå syftet ställs följande tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. 2. Hur förhåller sig kunskapskraven till elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska som modersmål i Sverige? 3. I vilka avseenden kan kunskapskraven anses som rimliga respektive orimliga. För att finna svar på dessa frågor har en dokumentstudie använts som undersökningsmetod, där styrdokument för undervisningen av arabiska som Modersmål i Sverige har analyserats mot bakgrund av forskning inom fälten språkinlärning och undervisning. Textanalysen består av en kritisk diskursanalys, utifrån Hyatt (2013), med fokus på dels kontextualisering av styrdokumenten, och dels närläsning. I närläsningen har jag valt att utgå ifrån Tholin (2014) med en narrativ analys.Resultatet av analysen visar att kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. Genomgången av forskningen visar att förutsättningar för att lära sig ett språk som invandrar minoritetsspråk skiljer sig från förutsättningar att lära sig ett majoritetsspråk. För arabiska understryker forskningen betydelsen av att ta hänsyn till sociolingvistiska aspekter. Avseende den andra frågeställningen, om elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska, finns det allmänt utmaningar som hänger samman med diglossin. Av analysen framgår att kunskapskraven behandlar olika dialekter av arabiska i praktiken som om de var ett och samma språk i tal och skrift. Kunskapskraven tar alltså inte hänsyn till diglossin, och att olika dialekter i arabiska kan skilja sig mycket både från varandra och från standardarabiskan. I hemmet lär sig eleverna någon muntlig variant, men varken talad eller skriven standardarabiska. I Sverige tillkommer ytterligare svårigheter, eftersom arabiskan som skriftspråk enbart förekommer i modersmålsundervisningen, och inlärningen av skriftspråket får inte stöd i undervisningen av andra ämnen. Till den tredje frågeställningen, om kunskapskraven kan anses som rimliga eller orimliga, är det övergripande svaret utifrån denna studie att kunskapskraven allmänt sett inte är rimliga i arabiska som modersmål. Av detta drar jag slutsatsen att kunskapskraven måste motsvara förutsättningarna för undervisningen, för annars blir det inte möjligt att uppnå målen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning. Lärare uppfattade vidare betygskriterierna som vaga. En reformering av ämnesplaner och betygssystem skedde år 2011. Tidigare examensarbeten visar att lärare även uppfattar de nya kunskapskraven som otydliga, och att de betvivlar möjligheten av en likvärdig bedömning med de aktuella kunskapskraven. I teoridelen presenteras också två filosofididaktiska teorier om att ämnet kan delas upp i en faktadel och en färdighetsdel och att förmågan till metaanalys av filosofiska frågor är för filosofiämnet särskiljande. Resultaten av intervjuundersökningen visar att lärarna anser att läroplanerna är användbara för att utforma undervisning, men deras tolkningar av de olika värdeorden flyter in i varandra till den grad att de blir svåra att åtskilja. Ingen av intervjupersonerna tror att ämnesplanerna utgör en grund för en likvärdig bedömning. Slutligen föreslås att det centrala innehållet och kunskapskraven tydligare struktureras efter filosofiämnets fakta och färdighetsdelar, vilket kunde underlätta förståelsen av dem för både lärare och elever.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11.I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna vara möjligt måste studenterna få kunskaper om hur och vart de kan hitta information som är vetenskapligt bestyrkt Detta arbete har gjort en undersökning hur den vetenskapliga grunden kopplas mellan lärarutbildningen och högstadiet. Att vara professionell kräver gedigen kunskap om det arbete som ska utföras. Genom att problematisera begreppet ”professionell” möjliggörs en förståelse om lärarstudenter är tillräckligt professionella (d.v.s. tillräcklig kunskap) inför läraryrket när de examineras från lärarutbildningen.Studenternas vetenskapliga uppsatser syftar det till att utveckla det vetenskapliga skrivandet samt öva färdigheter i vetenskaplig metod. Dessa uppsatser har dålig eller ingen koppling till verksamhet och undervisning i skolan. Studenternas vetenskapliga arbeten borde handla om utvecklingen av lärarutbildningen för att studenterna ska bli bättre rustade och professionella lärare. Genom att använda frirumsteorin, så finns det en möjlighet att uppnå ett syfte med uppsatser genom att appliceras dem på verkliga projekt. Frirumsteorin kan användas av både grundskolan och högskolan för skolutvecklingen. Genom ett samarbete mellan skolorna möjliggörs en professionell ingång till läraryrket. / The School Agency points to four reasons for the deteriorating school performance; decentralization, individualization, differentiation and residential segregation. In order to achieve better results in school, the government implemented proficiency in elementary school. Students in the lower education received by LGR 11 (Curriculum for primary schools, pre-school class and the leisure) demands to know the subject. The new teachers education the student’s only have goal they need to achieve. When teaching students is going to train future citizens, it is required that students have the knowledge that relates the requirements in the elementary school.The governing documents for the college and elementary school, teachers are assigned to teach on a scientific basis and proven experience. For this to be possible, it must be part of the teaching in the School of Education so that students are prepared for this. This work has made a study what is actually meant by a scientific basis. In what way is scientific research at the university linked for the education in elementary school?Being a professional requires thorough knowledge of the work to be performed. By problematize the concept makes it possible to understand if students are professional enough (i.e. have profound knowledge) facing the teaching profession when they graduate from the university. Students write essays on scientific founding at the college but it receives no purpose except that education is based on scientific grounds. By using freespace theory, there is a possibility to achieve an object of the papers by applying them in real projects. Both the school and college for school development can use the freespace theory. Through a partnership between the schools makes it possible to achieve a professional entrance into the teaching profession.

Syftet med studien är att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare uppfattar kunskapskraven när det kommer till svagt teoretiskt begåvade elever som inte har rätt till anpassad grundskola (IK inom området 70-85). Syftet är också att beskriva hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med dessa elever för att de ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven på lågstadiet. Avsikten är att försöka tydliggöra vilka upplevda konsekvenser kunskapskraven har i verkligheten för elever med svag teoretisk begåvning, med fokus på lågstadiet, och utgå från följande frågeställningar:● Hur uppfattar specialpedagoger och klasslärare kunskapskraven i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Vilka för- och nackdelar med kunskapskraven i skolan uttrycks av specialpedagoger och klasslärare i anslutning till elever med svag teoretisk begåvning?● Hur beskrivs specialpedagogers och klasslärares arbete för att svagt teoretiskt begåvade elever ska få möjligheten att uppnå kunskapskraven?Förhoppningen är att denna studie ska bidra till en bättre förståelse för skolsituationen för elever med svag teoretisk begåvning och öka kunskap om kunskapskravens tillämpning i verkligheten. Den teoretiska utgångspunkten för studien är läroplansteori med fokus på Lindes tre arenor om läroplanens påverkan på undervisningen, Läroplansteori kommer även att kompletteras med de specialpedagogiska perspektiven, dilemmaperspektivet och bristperspektivet. Studien är kvalitativ, med en induktiv ansats och har ett tydligt fokus mot tolkning av andra människors upplevelser. Metoden är semistrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys med inspiration från Ritchies ”framework”. Resultatet i studien visar att specialpedagoger och klasslärare främst upplever kunskapskraven som något som begränsar elever med svag teoretisk begåvning, men att kraven samtidigt ses som en guide för lärarna. Det framgår också att det kräver mycket kunskap och engagemang från lärarna och specialpedagogerna för att tillämpa kunskapskraven i undervisningen vilket också kräver samarbete mellan specialpedagogen och klassläraren genom till exempel handledarsamtal och kontinuerliga uppföljningar av eleven.