Denna undersökning behandlar hur två bildlärare på högstadiet tolkar kunskapskraven i ämnet bild.  Studien berör hur lärarna känner för bedömning, hur de brukar gå till väga samt hur de bedömer komplexa kunskapskrav som kommunikation och kreativitet. Studien visar på att bedömning inom bildämnet är tidskrävande och subjektivt. Kunskapskraven innehåller mycket värdeord och är öppna för tolkning, i slutändan är det upp till varje enskild lärare att tolka dem efter bästa förmåga. Studien visar på att en viktig faktor för att göra tolkningar är lärarens yrkeserfarenhet. Att bygga upp en säkerhet kring hur kriterierna ska uppfattas och hur elevernas resultat stämmer in i förhållande till kriterierna verkar vara någonting som tar tid, men är nödvändigt.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven.  Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i. Resultatet vi fick bearbetades utifrån läroplansteorin som Linde (2012) har vidareutvecklat från Bernsteins (2000) begrepp: Framing och Classification vilket analysen också grundar sig på. Analysen visade på att idrott och hälsa är ett ämne som är svagt inramat, men starkt avgränsat i transformeringsarenan.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer. Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter. / This thesis is a comparison of the STCW-95 and Swedish Higher Education Ordinance, furthermore it contains an interview study of active officers that strives to investigate whether there is a declining trend in skill levels of newly graduated ship officers. In addition, this thesis tries to develop an understanding for what skills an officer should have to cope with their line of work.

The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

Betygsättning är ett centralt inslag det svenska utbildningsväsendet i och med det att elever i den svenska gymnasieskolan betygsätts efter varje avslutad kurs. Föreliggande uppsats syftar till att studera hur elever i den svenska gymnasieskolan upplever betygsättning. Studien undersöker elevernas upplevelser av betygsättning genom intervjuer av åtta elever på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien påvisar bland annat att elever upplever att det är kunskaper som primärt betygsätts men att externa faktorer såsom uppträdande och social kontakt med läraren kan påverka hur många möjligheter till omprövning eleven får. Vidare visar resultaten att betygsystemets utformning som sådant kan påverka elevers insatser i kurser i och med att ett visst betyg kräver uppnådda resultat på samtliga kunskapskrav och elever kan således sänka sitt engagemang i en kurs om möjligheten till ett visst betyg har upphört.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.   Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen.   Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven. Analysen av resultatet kopplas till vårt teoretiska perspektiv som baseras på läroplansteori samt tidigare forskning.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka vad elever som läser specialidrott vet eller tror sig veta om kunskapskrav och hur de bedöms i ämnet. Syftet är att få kunskap om vad elever vet om kunskapskrav och bedömning. Hur uppfattar elever vad det är som är avgörande för betygssättningen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad vet specialidrottselever om kunskapskraven i ämnet Specialidrott? Hur uppfattar specialidrottselever att de blir bedömda i ämnet specialidrott? Metod Vald metod för denna studie är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Antalet intervjuer i studien är åtta stycken. Urvalet av respondenter med jämn könsfördelning skedde genom ett strategiskt urval av ett gymnasium med specialidrottsinriktning för elever i åk 2. Teoretisk utgångspunkt för analys av empiri har varit ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet Resultatet visar att eleverna har en uppfattning, god grundkunskap och stor medvetenhet när det gäller kunskapskrav rent generellt. När det gäller undervisningen är deras egen insats och förtroendet för läraren de saker de nämner mest frekvent. Vidare är deras uppfattning om hur de bedöms god och i stor utsträckning gemensam. Kommunikation och eget ansvar är två återkommande uttryck i de svar som lämnas. Slutsats Slutsatserna från studien är att det pågår en interaktion mellan lärare och elever, och att eleverna uppskattar den dialog med respektive lärare som finns kring lärande och kunskapskrav. Detta skapar förutsättningar för eleven att förstå innebörden i kunskapskrav och bedömning i ämnet, men bidrar också till deras strävan att nå individuell utveckling. Valet av teoretisk utgångspunkt grundar sig i att lärandet är en process som är interaktiv och som sker i ett sammanhang (Säljö, 2011) / Abstract Purpose and set of questions: The purpose of this study is to investigate what students who study courses in sport specialization in upper secondary school know or think about knowing requirements and how they are assessed. The purpose is to gain knowledge of what students know about knowledge requirements and assessment. How do students perceive what is crucial when their grade is set. The study is based on the following questions: What do the students know about the knowledge requirements? How do students think that they are assessed in sport specialization? Method: The chosen method for this study was semi structured qualitative interviews. The sample of eight respondents was based on an equal number of male and female students studying courses in special sports, year two, in an upper secondary school. As theoretical frame work, a socio cultural perspective on learning was used. Results The results show that students have an understanding, a good basic knowledge and a high level of awareness in terms of knowledge requirements in general. In terms of teaching their own efforts and trust in the teacher are the things they mention most frequently. Furthermore, their perception of how they are judged good and to a large extent common. Communication and personal responsibility are two recurring expressions in the answers provided. Conclusions The conclusions are that there is an ongoing interaction between teachers and students and that the students appreciate this dialogue around learning and knowledge requirements. This enables the students to understand the meaning and content of the knowledge requirements. But it also contributes to the students strive for individual development. The choice of theoretical starting point is based on the fact that learning is an interactive process that takes place in a context (Säljö, 2011)