Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

<p>My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development.</p> / <p>Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och</p><p>med 1 juli 2007.</p><p>De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den</p><p>vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140</p><p>Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för</p><p>reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,</p><p>GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.</p><p>Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor</p><p>som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-</p><p>2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör</p><p>ungdomsgymnasiet som behandlas.</p><p>Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på</p><p>nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till</p><p>tidigare system eller utveckling av det nuvarande.</p><p>Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar</p><p>(SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens</p><p>skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en</p><p>gymnasielärare i historia.</p><p>Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens</p><p>gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och</p><p>normativ.</p> / <p>In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007.</p><p>It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to</p><p>education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used.</p><p>The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.</p>

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux.</p><p>Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort.</p><p>På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.</p>

<p>Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.</p><p>När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel. Genom min undersökning kommer jag fram till att väldigt många, men inte alla, mål ges möjlighet att uppnå genom att arbeta med STC:s 24 teman.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger.</p><p> </p><p>Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna.</p><p> </p><p>Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner. Möten kan även framkalla kunskap. Kursplanen för religionskunskap på gymnasiet belyser vikten av att eleverna ska utvidga sin förståelse för att det finns olika förhållningssätt inom en religion. Ett av kursplanens syfte är att eleverna ska reflektera och förstå att det finns olika förhållningssätt till religion.</p><p> </p><p>Resultatet pekar på att det finns en strävan hos pedagogerna att bedriva en undervisning där olika aspekter synliggörs i religion. För att infria strävan använder pedagogerna samtal och diskussioner för att ge eleverna fakta och förståelse. Olika företrädare för religiösa samfund inbjudes också samt studiebesök görs. Pedagogerna i undersökningen ser olika på kursplanen, från förkastning av den till att den är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna menar också att elevers bemötande av ämnet påverkar undervisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: undervisning, pedagog, förståelse, religion, kursplan, aspekter av religion,religionsdefinition, skola.</p>

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux. Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort. På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från och med 1 juli 2007. De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur den vuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund för reformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola, GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära. Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågor som ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY- 2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rör ungdomsgymnasiet som behandlas. Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna. GY-207 bygger på nuvarande gymnasieskolas reformer och de förändringar som gjorts är i vissa fall återgång till tidigare system eller utveckling av det nuvarande. Materialet som behandlats är till största del offentligt tryck som statens offentliga utredningar (SOU) och regeringspropositioner. En del facklitteratur som behandlar framväxten av dagens skola har använts liksom material från Internet, tidningsartiklar samt en intervju med en gymnasielärare i historia. Uppsatsen är beskrivande, deskriptiv, men eftersom en jämförelse mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 görs med efterföljande utvärdering är den även komparativ och normativ. / In this paper a description is made of the future senior high school, GY-2007, valid from July 1st 2007. It describes the reforms which led to the senior high school of today in order to give an understanding of its structure. The description of GY-2007 is based on the government bill 2003/04:140 Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. (Knowledge and quality – eleven steps for the development of the senior high school) The author wants to find out more about and describe GY-2007. Questions asked are whether there are any similarities or differences between the senior high school of today and the future senior high school GY-2007. What consequences can be expected? Only changes related to education of young people are dealt with. There are, with a few exceptions, no major news in the government bill. GY-2007 is a reorganization of earlier reforms. The suggested changes in the bill are a development of the present senior high school or partly a return to earlier structures. The material used is, in the first hand, official publications such as researches and government bills. Also material from the Internet, articles from newspapers and an interview with a teacher are used. The essay is descriptive but since a comparison between today’s senior high school and GY-2007 is made, and followed by an evaluation it is also comparative and normative.