I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den  didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor  med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt  förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>

Studenter vid högskolor och universitet ska utveckla informationskompetens. Syftet med den här studien är utifrån såväl campus- som distansstudenters upplevelser undersöka vilka kunskaper som anses viktiga för att kunna söka, finna och kritiskt använda sig av information. Studiens teoretiska ramverk utgörs av fenomenografisk variationsteori, sociokulturell teori och filosofisk hermeneutik. Det empiriska materialet inleds med fem semi-strukturerade intervjuer med studenter. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys av fyra kursers kursplaner och studiehandledningar i ämnena kriminologi och pedagogik, relaterat till informationskompetens genomförts. Studiens resultat visar att studenterna har varierande erfarenheter av informationskompetens, samt att de utvalda kursplanerna och studiehandledningarnas innehåll relaterat till informationskompetens utgår från olika perspektiv. I den kunskap som studenterna utvecklar i samband med författandet av inlämningsuppgifter och uppsatser fokuserar de på att bli godkända på respektive kurs. I studiens resultat problematiseras därmed hur den kunskap studenterna har förvärvat kan användas i deras framtida yrkesliv. Studien är en del av ett utbildningsprojekt som sker i samverkan mellan Universitetsbiblioteket och Lärande- och resurscentrum vid Mittuniversitetet gällande studenters informationskompetens. / Students at colleges and universities are to develop information literacy. The purpose of this study is to examine, based on experiences from both campus- as well as distance students, what kind of knowledge is important in order to search for, find and critically use information. The theoretical framework of the study constitutes of sociocultural theory, phenomenographic variation theory and philosophical hermeneutics. The empirical material starts with five semi-structured interviews with students. Following that, a qualitative analysis of content of four selected courses’ syllabus and study guidelines in relation to information literacy was carried out. The result of the study show that students have various degrees of experience of information literacy and also the contents of the chosen syllabus and study guides in relation to information literacy emanates from different perspectives. The knowledge which students develop in connection with the writing of essays and reports is the focus for students to pass their respective course. Therefore, the result of the study problemizes how the knowledge that the students have acquired can be used in their future professional life. This study is a part of an educational project in co-operation with the University Library and the Learning and Resource Centre at the Mid Sweden University regarding the students’ information literacy. / <p>Godkännandedatum: 2016-05-17</p>

<p>The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning.</p> / <p>Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.</p>

<p>Abstract</p><p>The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.</p><p>This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion.</p><p>The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school.</p><p>The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.</p>

Abstract The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf. This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion. The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school. The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.

The essay treats religion teachers’ planning and how this is affected, from the perspective of three different aspects: steering documents, pupils and colleagues. Through interviews with a number of upper secondary school teachers, thoughts and opinions concerning these aspects impact on the planning, both from a quantitative and qualitative perspective, have been raised. The steering documents have proved to have the strongest influence on planning, while pupils’ and colleagues’ opinions have come second. The authors are in their closing discussion surprised to see the domination of the steering documents and the lack of cooperation between pupils and teachers as well as between teachers when planning. / Uppsatsen behandlar religionslärares planering och hur denna påverkas utifrån tre aspekter: styrdokument, elever och kollegor. Författarna har genom intervju med ett antal gymnasielärare tagit del av tankar och åsikter angående dessa tre aspekters kvantitativa och kvalitativa påverkan på planeringen. Styrdokumenten har visat sig vara den starkaste kraften i planeringen, medan elevernas och kollegornas åsikter kommit i andra respektive tredje hand. Författarna är i sin slutdiskussion förvånade över styrdokumentens starka roll i planeringen och den brist på samarbete mellan både elever och lärare och lärare emellan som blir synliggjord.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.

This paper critically goes through the sources, the Swedish curricula in music published between 1962 and 2011.Through tools as discourse analysis and deconstruction it derives key expressions, checks for values and possible hierarchies between keywords relating to genre and other emphasized concepts related to the music curricula. The study pays special attention to the position of musical craft and esthetical values in the various documents. A starting point for problematization is Jacques Derrida's expression "monolingualism" where the owner, recipient and purpose of the narrative are made visible. The theoretical perspective consists of political ideology as the origin of the curricula within the education system. The analysis is based on theory and method from Michel Foucault, Jacques Derrida, Giovanna Borradori and Zygmunt Bauman. Theory and method are used in the search and evaluation of wordings that reveal impact from political ambitions in the Swedish music curricula. A comparative analysis of the result concludes the study and withdraws conclusions and suggestions for future studies.

Svenska skolor måste erbjuda ämnet svenska som andraspråk om elever är i behov av det. Under de senaste åren har det skett en förändring i antal elever som läser ämnet och elevantalet har ökat. Därför är det relevant att ta reda på hur undervisning i ämnet kan gå till, särskilt när undervisning sker i gemensamt klassrum med ämnet svenska. Studien syftar till att bidra med kunskapstillskott för att öka förståelsen om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk i ett gemensamt klassrum bedrivs i praktiken. Studien ämnar att undersöka några lärares genomförande, för- och nackdelar samt hur de blickar framåt om hur kommande arbete i ett flerspråkigt klassrum med två kursplaner kan se ut. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, för att få ett möjligt varierat resultat av lärares erfarenheter. Studiens syfte utgår studien från det sociokulturella perspektivet, vilket betraktar lärande som något som skapas och sker i samspel med andra. Studien innefattar även interkulturalitet som teoretisk utgångspunkt, vars premiss är flerspråkighet och hur det på olika sätt kan tillvaratas och vara en tillgång vid lärande. Sammanfattningsvis resulterar studien i att medverkande lärare överlag anser flerspråkighet som något viktigt och värdefullt. Lärarna upplever kursplanernas innehåll som ganska lika och majoriteten av undervisningstiden sker därför i ett gemensamt klassrum oavsett vilken kursplan elever läser. Dock finns tillfällen när uppdelning av elevgrupper sker. Undervisning om jämförelser med modersmål upplever lärarna som svårt och det finns önskan om förbättrat samarbete med modersmålslärare och modersmålsundervisning. / In Sweden, schools are required to offer Swedish as a second language as part of the syllabus to students who are in need of it. During the last couple of years a shift has changed and increased the number of students who take Swedish as a second language. Hence, it’s relevant to further research how the subjects Swedish and Swedish as a second language can be taught, especially in a joint classroom. This study aims to contribute with additional knowledge to increase the understanding of how teaching Swedish and Swedish as a second language in a common classroom is conducted in practice. The research will be based on the current experiences and reflections of four teachers and how they regard teaching in a classroom with students who study Swedish or Swedish as a second language. The study also aims at exploring the teacher’s perceptions and practices, as well as their thoughts about future syllabus and how to further develop the two course plans are planned to be structured in multilingual class rooms. Semistructured interviews are conducted and chosen as research method to gain various experiences from the teachers. The study is based on a social cultural perspective, which sees learning as a construct made together with others. Interculturality is also used as theoretic standpoint with the aim to discover how multilingualism can be captured as an asset during teaching. To conclude the result of this study, all participating teachers state that multilingualism is important and valuable. They also state that the contents of the syllabuses is perceived as similar for both subjects and are therefore taught in a joint classroom during a majority of the time, regardless of the subject. Although, there are occasions where classes are divided. Furthermore, the teachers experience difficulties when it comes to teaching about comparisons with mother tongue language and wish to improve their collaboration with mother tongue teachers to learn about teaching methods regarding mother tongue education.

I det här examensarbetet har vi velat ta reda på skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya läroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig så väldigt mycket från Lpo94, men att fokus har ändrats från att i princip hänga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn på arbete i processform. Vad innebär det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda på hur de har tänkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fått en tydligare bild. Men hur tänker då våra kollegor ute i landet som inte har haft möjligheten att prata med dessa nyckelpersoner? Även om underlagen för den enkätundersökning vi har gjort är undermålig till antalet svarande, vilket påverkar validiteten, kan man ändå se en tendens att samma frågor som vi har ställt oss har dykt upp i deras tankar. En av de vanligaste är om det numer är tänkt att slöjden ska bli mer teoretisk i och med att de analytiska och reflekterande förmågorna i större utsträckning lyfta fram i Lgr11. Till följd av detta undrar vi om man som slöjdlärarstudent rustas för att möta det nya förhållningssättet.