This study aimed to examine how women’s autism (ASD) is experienced in relation to education through the perceptions of both women with ASD and teachers. Previous research shows that women with ASD are diagnosed later than would have been necessary. A reason for this is that they often mask their difficulties and are perceived as quiet and calm students in school. Using qualitative semi-structured interviews, six teachers and four women with ASD were interviewed. The interviews were analysed with interpretative phenomenological analysis to understand the participants’ individual experiences. To interpret and discuss the result, a theoretical framework was used consisting of gender theory and two different perspectives on understanding students with difficulties: the categorical and the relational perspectives. The phenomenological analysis of the collected data resulted in five themes: experiences of ASD, diagnosis, the silent student, masking and school and working methods. Based on the results, the conclusions emerged that teachers did not experience any differences between girls' and boys' ASD, even though the participating women with ASD told about gender differences. All teachers described how ASD can manifest in ways that are consistent with both descriptions in research on students with ASD and with how the women with ASD in this study described their own difficulties. The majority of the teachers worked on the basis that all students are entitled to the support they need, regardless of whether they have a diagnosis or not; which is in contrast to how the participants with ASD described their experience of school. Three of four women with ASD expressed that they wished their schools could have treated them in a better way during their school years. The women with ASD and the teachers had a similar view of the working methods that benefit women with ASD in school. The results also indicated that women with ASD assume the role of a quiet and calm student. Both the women and the teachers felt that the typical silent student did not receive support or resources, but that the attention instead went to outspoken or disorderly boys and students who do not reach the school's goals. Despite the fact that all participating women with ASD described how they have masked their difficulties during their school time, only one of six teachers experienced that masking is common among students in general. Other teachers said that students are not capable of masking their difficulties, or they had not reflected on the fact that something like this could occur. Overall, this study contributes with knowledge about ASD in relation to gender theory and school, which is a limited research area. / Den här studien har syftat till att undersöka hur skoltiden ser ut för kvinnor med autism (ASD), något som har undersökts ifrån både lärares och kvinnor med ASD’s perspektiv. Tidigare forskning visar att kvinnor med ASD blir diagnostiserade senare än vad de hade behövt. Detta på grund av att de ofta maskerar sina svårigheter för omgivningen och blir sedda som tysta och lugna elever i skolan. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har sex lärare och fyra kvinnor med ASD intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att komma åt studiedeltagarnas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes en teoretisk ram bestående av genusteori och två specialpedagogiska perspektiv: det kategoriska och det relationella perspektivet. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i fem teman: upplevelser av ASD, diagnostisering, den tysta eleven, maskering samt skoltid och arbetssätt. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärarna inte upplevde att det finns en skillnad mellan flickors och pojkars ASD, trots att kvinnorna med ASD upplevde det. Samtliga lärare i studien beskrev ASD och hur det kan yttra sig på ett sätt som till en största del stämde överens med tidigare forskning och hur studiens deltagande kvinnor med ASD beskrev sina egna svårigheter. Majoriteten av lärarna beskrev att de arbetar utifrån att alla elever har rätt till det stöd de behöver oavsett om de har en diagnos eller inte; något som står i kontrast till hur deltagarna med ASD beskrev sin upplevelse av skolan. Tre av fyra kvinnor uttryckte att de hade önskat att skolorna hade bemött dem på ett bättre sätt under sina skolår. Kvinnorna med ASD och lärarna hade en likasinnad bild av vilka arbetssätt som främjar kvinnor med ASD i skolan. Resultatet indikerade även på att kvinnor med ASD antar rollen som en tyst och lugn elev. Både kvinnorna och lärarna upplevde att den tysta eleven inte fick varken rätt stöd eller resurs, utan att uppmärksamheten istället riktades till utåtagerande pojkar, eller elever som inte når skolans mål. Trots att samtliga deltagande kvinnor med ASD beskrev hur de har maskerat sina svårigheter under sin skoltid, upplever endast en av sex lärare att maskering är förekommande bland elever rent generellt. Övriga lärare menade antingen att elever inte är kapabla till att maskera sina svårigheter, eller att lärarna själva inte hade reflekterat över att maskering kan uppkomma. Sammantaget bidrar denna studie med kunskap om ASD i relation till genus och skola, vilket sedan tidigare är ett begränsat forskningsområde.

När efterträdaren till Sveriges mest kända och folkkära reklamroll skulle avslöjas satt svenska folket bänkade framför tv:n och väntade ivrigt på vem som skulle bli den nya ICA-Stig. Filmernas omtyckta karaktärer och skådespelare har kommit och gått i snart tjugo år och ändå lyckas reklamfilmerna bevara tittarnas intresse. Reklamfilmerna från ICA har med sina humoristiska sketcher visat upp mängder med produkter. Kan denna presentationsmetod medföra att kampanjvarorna inte uppmärksammas och hamnar i skymundan på grund av all komik? Finns det en risk att mottagare inte lägger märke till deras produkter, trots att leverantörerna investerar höga belopp för att deras produkter ska synas i reklamsåpan? Med detta i åtanke skapades denna studie som har som syfte att undersöka hur effektivt kampanjvarorna projiceras i ICA:s reklamfilmer och hur det skiljer sig jämfört med andra reklamfilmer i samma bransch, dessutom tas det även upp hur humor påverkar innehållet i reklamfilmer. Sex respondenter har intervjuats och en jämförande analys har utförts för att undersöka deras uppfattningar och åsikter. Under intervjun fick respondenterna utvärdera sju olika reklamfilmer som varierar i innehåll och utformning. En viktig grundpelare i denna studie är att undersöka kampanjvarornas recall, för att studera hur väl reklamfilmernas produkter uppmärksammas och ihågkoms. Andra teorier som seriepositionseffekten, storytelling, kodning och avkodning samt ethos, pathos och logos används för att diskutera resultatet. Resultatet visade att det finns faktorer som påverkade kampanjvarorna och reklamfilmerna positivt, bland annat vart i reklamfilmen produkten är placerad och om komiken är relaterade till produkten. Det fanns inga starka bevis att storytelling och humor bidrog till att kampanjer uppmärksammades mer. / When the successor to Sweden's most famous and popular advertising role was to be revealed, the Swedish people sat in front of the TV and eagerly waited for who would be the new ICA-Stig. The films 'popular characters and actors have come and gone for almost twenty years and yet the commercials manage to preserve the viewers' interest. The commercials from ICA have with their humorous sketches shown lots of products. Can this presentation method mean that the products are not noticed and end up in the shadows due to all the comedy? Is there a risk that the audience will not notice their products, even though suppliers invest large sums to make their products visible in the commercial? With this in mind, this study was created with the intention to investigate how effectively the products are projected in ICA's commercials and how it differs compared to other commercials in the same industry, in addition it also addresses how humour affects the content of commercials. Six respondents were interviewed, and a comparative analysis was performed to examine their perceptions and opinions. During the interview, the respondents had to evaluate seven different commercials that vary in content and design. An important keystone in this study is to examine the product-recall, to study how well the commercials' products are noticed and remembered. Other theories such as the serial position effect, storytelling, encoding and decoding as well as ethos, pathos and logos are used to discuss the result. The results showed that there are factors that had a positive effect on the products and commercials, for instance where in the commercial the product is located and whether the jokes are related to the product. There was no strong evidence that storytelling and humor helped to draw more attention to product. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Sammanfattning Idag finns det i de flesta skolor i Sverige elever med svenska som andraspråk. Matematik är ett av kärnämnena i skolan och kräver att eleverna behärskar det svenska språket för att kunna lösa problemuppgifter som innehåller text. Det är därför intressant att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 1-3 arbetar med problemuppgifter med text med elever som har svenska som andraspråk. Frågeställningen som studien utgår ifrån är hur arbetar lärare med elever som har svenska som andraspråk med problemuppgifter som innehåller text. Vilka svårigheter och utmaningar beskriver lärare att de har om arbete med elever med svenska som andraspråk vid undervisning av problemuppgifter med text. Data inhämtades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med legitimerade grundskolelärare i årskurs 1-3 som hade många andraspråkselever i sina klasser. En tematisk analysmetod tillämpades för databearbetningen. Studiens resultat visar att språket har stor betydelsen för att kunna lösa problemuppgifter med text. Elever med brister i svenska språket kan därför uppleva svårigheter med att kunna läsa texten och avkoda dess mening. Slutsatsen av studiens resultat är att det är utmanande för lärare att undervisa elever som har ett annat modersmål än svenska i problemuppgifter som innehåller text. Men om eleverna bland annat ges tydliga instruktionerna, får texten uppläst högt för sig och får olika begrepp och svåra ord förklarade underlättas arbetet för elever med svenska som andraspråk. Modersmålslärare, bilder som stöd till texten, olika laborativa och konkreta material samt digitala verktyg kan lärare också använda till hjälp för att underlätta arbetet med problemuppgifter med text.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet som arbetar motelever i behov av särskilt stöd anger bedriva sin undervisning. Svaren på frågeställningarna hittadesgenom kvalitativa intervjuer av ett antal skolor inom en större stad i Sverige och viktiga arbetssätt förgenerell verksamhet, inkludering och delaktighet uppmärksammades. Vidare genom en tematiskanalysmetod kunde resultat utrönas som visade hur pedagogerna förhöll sig till sina olika aktiviteter.Resultaten visade att aktiviteter såsom vardagliga rollspel, utomhusaktiviteter och tematiska aktivitetervar något som stod centralt hos samtliga skolor, samt att eleverna i behov av särskilt stöd oftast fickhjälp och stöd vid urval kring olika aktiviteter men att deras önskemål skulle stå i fokus. Att dessaelever även skulle vara inkluderade inom ordinarie fritidshem och tillsammans med övriga klasser varockså något som lades mycket vikt på, då det framgick att pedagogerna ansåg att alla eleversvälmående ökar av att känna en tillhörighet. Som slutsats uppmärksammades att aktiviteterna sompedagogerna framhävde inte var markant annorlunda från ordinarie fritidshemsverksamhet, men att detkrävs ett progressivt tänk och att pedagoger vågar experimentera med sin undervisning för att bidra tillett mer inkluderande fritidshem.

Denna studie är en utvärdering av ett motivationsprojekt, vid namn motivationsgruppen, inom psykiatrisk öppenvård i Västerbottens län. Motivationsgruppens mål var att öka livskvalitén för patienter med långvarig psykisk ohälsa med gruppmotiverande samtal. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa gruppdeltagarnas och samtalsledarnas erfarenheter av motivationsgruppen som helhet samt MI som samtalsmetod, med tonvikt på förväntningar och utfall samt specifikt positiva och negativa upplevelser. Metod: Tio intervjuer med två samtalsledare och tre gruppdeltagare har utförts vid två tillfällen, ett frågeformulär till gruppdeltagare har skickats ut samt information om gruppens samansättning (kön, diagnos, sysselsättning etc.) har inhämtats. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet. Resultat: Visar att ingen livsstilsförändring har kunnat konstateras med hjälp av motivationsgruppen. Däremot har de intervjuade gruppdeltagarna redovisat en ökad socialisering och mindre isolering. Fikastunden har presenterats som den viktigaste aspekten med motivationsgruppen. Diskussion: Det finns möjligheter till utveckling av motivationsgruppen. Gruppdeltagarnas samt motivationsgruppens syfte överensstämde inte med varandra, vilket har problematiserat förutsättningarna. De positiva effekterna som bruten isolering har redovisat är mer förenligt med peer-supportkonceptet än motiverande samtal. Mer utvärdering angående motivationsgruppen behövs för att synliggöra eventuella livsstilsförändringar sker med hjälp av gruppen.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

No description available.

The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers´ views on the place of chemistry in preshool and how this according to them is made visible in their work. Data was collected through qualitative interviews with five preschool teachers. A thematic analysis of the data identified categories in the preschool teachers´ views on the place of chemistry in preschool. The result of the study shows three arguments for chemistry in preschool. The arguments are: everyday connection, the preschool curriculum and learning for the future. The results also show that the preschool teachers do not teach much chemistry in preschool. They find chemistry difficult and they think that the curriculum is difficult to interpret. Recommendations to preschools is to think about their view on chemistry and how it can affect their teaching in chemistry. Another recommendation is to discuss with their colleauges about the meaning of chemical processes to come to an mutual understanding. / Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares syn på kemins plats i förskolan samt hur detta enligt dem synliggörs i deras arbete. Datainsamlingen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. En tematisk analys av data gjorde att kategorier i förskollärarnas syn på kemins plats i förskolan kunde identifieras. Resultatet visar tre argument för kemi i förskolan. Argumenten är: vardagskoppling, förskolans läroplan och lära för framtiden. Resultatet visar även att förskollärarna inte arbetar mycket med kemi i förskolan. De anser att kemi är svårt och att läroplanen är svår att tolka. Rekommendationer för verksamheten är att själva fundera över sitt sätt att se på kemi och hur detta kan påverka kemiundervisningen. En annan rekommendation är att tillsammans i arbetslaget komma fram till en gemensam förståelse för betydelsen av enkla kemiska processer.

Föreliggande uppsats är en fallstudie av tre gitarrstudenter på gymnasiets estetiska program. Uppsatsen handlar om elevernas utsagor av egen övning. Forskningsfrågorna ämnar ringa in hur eleverna lägger upp sin egen övning samt vilka element de anser är viktiga för att lyckas med sin övning. Studien utgår från kvalitativ metod där datainsamling skett genom kvalitativa intervjuer i halvstrukturerad form. Därefter har tematiskt analys skett ur ett hermeneutiskt perspektiv.  Resultatet i studien visar att eleverna använder sig av tydliga intentioner i relation till hur de lägger upp sin övning. Såväl likheter som skillnader uppdagades bland eleverna. Faktorer som strategier, struktur och tid visade sig vara viktiga. Vidare visar analysen att eleverna identifierar element som verktyg, motivation, utvärdering, lärarens roll och mål som viktiga för att lyckas med sin övning. Data från intervjuerna går i flera fall att knyta an till tidigare forskning.