Syfte. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av och faktorer av betydelse för förstoppning bland äldre personer med kognitiv nedsättning på särskilda boenden i Västerbotten. Bakgrund. Generellt har forskning om förstoppning inriktats på behandling, orsaker, ekonomiska konsekvenser och påverkan på livskvalitén. Så långt vi funnit finns en brist på studier om förstoppning hos personer med kognitiv nedsättning. Design. En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod. Denna studie ingår som en del av en större tvärsnittsstudie. Data samlades in genom instrumentet Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. Totalt uppfyllde 1469 vårdtagare inklusionskriterierna för denna studie. Frågorna har besvarats av personal som känner den boende bäst. Med förstoppning avses i denna studie att personalen har bedömt att vårdtagaren har trög mage. Resultat. I föreliggande studie framkom att 41 % av vårdtagarna var förstoppade. Av vårdtagare med förstoppning hade en signifikant högre andel benägenhet att bruka fysiskt våld (22,1% vs 15,8%), slå andra vårdtagare och personal (14,5% vs 10,0%) och skrika eller ropa ihållande (21,7% vs 14,3%). En signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning hade smärtor (63,6% vs 53,5%) och svår talrubbning (16,2% vs 8,3%).  Vidare framkom att en signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning saknar förmåga att gå självständigt (53,2% vs 34%) och är föremål för fysiska begränsningsåtgärder (21,6% vs 11,5%). Slutsats och betydelse för klinisk praktik. Med resultatet från föreliggande studie poängteras sjuksköterskors roll att tolka beteendesymtom som möjlig kommunikation om basala behov som exempelvis tarmtömning. Vår studie visar att det behövs mer forskning om hur personer med kognitiv nedsättning förmedlar sig för att kunna utveckla och förbättra vårdkvalitén för denna patientgrupp. Detta skulle kunna leda till att riskerna för felbehandling med läkemedel eller fysiska begränsningsåtgärder minskar. / Aim and objectives. The aim of this study was to chart the occurrence of and significant factors of constipation among residents with cognitive impairment that live in residential care settings in Västerbotten. Background. Most research on constipation focuses on treatment, causes, costs and how constipation affects the quality of life. Few scientific articles focus on residents with cognitive impairment that suffer from constipation. Design. A quantitative cross-sectional study Methods. This study was part of a larger cross-sectional study. Data was collected through the instrument Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. A total of 1469 residents met the inclusion criteria for this study. The questions has been answered by a member of the staff who knows the resident best. Constipation in this study is referred to that the staff has determined that the resident has constipation. Results. The study revealed that 41% of the total population were constipated. It also showed that a higher proportion in the group with constipation used physical violence (22,1% vs 15,8%), beat other residents(14,5% vs 10,0%) and screamed or shout persistently (21,7% vs 14,3%). It also revealed that a higher proportion in the group with constipation had more pain (63,6% vs 53,5%)  and more severe speech disorders (16,2% vs 8,3%) and often lacked the ability to walk independently (53,2% vs 34%) and were more often subjected to physical restraint (21,6% vs 11,5%).  Conclusion and relevance to clinical practice. This study highlights the nurses’ role in interpreting residents’ behavioral symptoms as possible communication about basic needs such as defecation. Our study also illustrates that more research is needed on how residents with cognitive impairment communicate, so that the quality of their care can be improved. This new research could minimize the risk of errors with medicines and decrease physical impairment.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Studiens resultat pekar på att text/länkformatet är det format som genererar mest engagemang hos mottagarna på Facebook och att de inläggen som är personliga/informativa uppskattas mest bland mottagarna på Facebook. Videoinlägg är generellt det inläggsformat som är minst effektivt samtidigt som det är ett format som delas ungefär lika ofta som andra typer av inläggsformat. Bildinlägg är i stort sett lika engagerande som text/länk-inläggen och bekräftar således tidigare forskning om att bildinlägg är en effektiv metod för att skapa engagemang. Studiens resultat visar också på att reklambaserade och uppmanande inlägg har en mindre effekt än personliga och informativa inlägg.

Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

No description available.

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

We are today living in a society with endless possibilities. A society where you can dream about something more. What makes you happy is important to study, though it’s a big part of people’s life quality. It’s important to consider how media chooses to portray it, because it affects how the society judges and adapts to the message media is sending out. The purpose of this essay is to consider how happiness is constructed in evening papers and how it differs between different gender portrayals. The methods that were used were a quantitative content analysis and a critical discourse analysis founded by Norman Fairclough. The material was mainly taken from Swedish evening papers Aftonbladet and Expressen. A total of 203 articles were analyzed, and a total of 19 articles were more closely analyzed with a critical discourse analysis. Theories that were used in the analysis were theories about happiness, gender, framing and stereotypes, as well as earlier research on the subject concerning portraits and gender.The result shows that there are different subjects that are being connected to happiness, but being in a happy relationship and having a well receiving job are the most popular ones. Most the portrayed people are famous in some way. There are several differences between male and female portrayals and the most vital ones are a central focus on men’s work life, and for women there are more focus on children, looks and praise for managing to fight her way through life.

Abstract Titel: Medias skildring av privatleasing Författare: Mattias Beer   Handledare: Jonas Jonsson Examinator: Sven Ross Typ av arbete: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet Tidpunkt: Höstterminen 2016 Antal ord: 11 441 Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska dagstidningar valt att skildra privatleasing under en vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konceptet privatleasing i sina tidningsartiklar under tidsperioden 1 januari 2015 till och med den 1 oktober 2016? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet under perioden 1 januari 2015 till 1 oktober 2016. Huvudresultat: I studien framkom det en förändring i artiklarna under undersökningsperioden, en förändring från en positiv vinkling av privatleasing till en mer kritisk och undersökande vinkel. Nyckelord: Privatleasing, kvantitativ innehållsanalys, dagstidningar, agenda setting

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna.  Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt. Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12. Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmål, psykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård. Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer