Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig. Huvudfrågorna i denna uppsats är om det finns några signifikanta skillnader mellan olika metoder i kvantitativa undersökningar, om det finns projekt där Internetenkäter passar bättre eller sämre än andra metoder samt vad man bör tänka på när Internetenkäter väljs som metod i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader det finns mellan Internetenkäter och andra typer av enkäter samt om det finns studier där Internetenkäter pas-sar/inte passar som val av metod. Undersökningen utfördes genom en litteraturstudie som kompletterades med intervjuer och telefonintervjuer med ett antal undersökningsföretag. Intervju-erna utfördes inte genom standardiserade frågor utan genom en frågemall för att på sådant sätt bli mer öppna och flexibla. Denna metod gav ett bra stöd till undersökningen och till uppsatsen som helhet. Bland de resultat som uppsatsen utvisar kan bland annat nämnas att det vid va-let av metod vid en undersökning är mycket viktigt att metoden speglar och stöder undersökningens syfte. Det är med andra ord viktigt att en metod inte används bara för att den är ny och aktuell. Andra viktiga faktorer vid valet av metod är tid och budget. Exempelvis så fungerar Internet och telefon bra som metod när man har ont om tid, eftersom man vid dessa metoder snabbt kan få ett resultat och slipper vänta på att tryckning av enkäter och missivbrev skall utföras eller att posten skall levereras. Vid postala enkäter, intervjuenkäter och i vissa fall även vid telefonenkäter måste också enkätens resultat kodas in i ett datasystem för att sedan kunna analyseras. Det finns många saker att tänka på vid valet av Internet som metod men vid rätt förutsättningar är det ett mycket bra val och jag tror att metoden kommer att öka i popularitet under den kommande tio års perioden.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.  Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.  Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov – och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun. Samtliga enkätfrågor studeras i Excel för att se spridningen i svaren procentuellt, genom diagram. Därefter genomförs en MDA Multipel Diskriminant Analys i SPSS, för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på beroende variabeln. Slutligen kontrolleras MDA resultatet med en korrelationsanalys. Resultatet från MDA visade att ömsesidig respekt mellan företagaren och revisorn har störst påverkan vid valet av fortsatt revision. Majoriteten av småföretagarna 68,8% tänker behålla revisionen, även när den blir frivillig. / The purpose of this study is to explain how small business owners perceive the benefits with audit and audit-related services. Furthermore, the study aims to explain how the relationship with the auditor they have today affect future decision to retain audit when the audit requirement no longer exists. The study is based on previous research on the usefulness of the audit in small companies. As well as needs – and relational attributes that influence the decision of continuing audit cooperation. The study is based on a quantitative method with a hypothetical-deductive approach, where the empirical data collected through a survey of 180 small owner-managed companies in Östersund. All survey questions are studied in excel to examine the spread of responses in percentage, by chart. Thereafter, there is an MDA Multiple discriminante analysis in SPSS, in order to control the independent variables impact on the dependent variable. Finally, the MDA results verifies by a correlation analysis. Results of MDA showed that mutual respect between the entrepreneur and the accountant have greatest impact in the choice of continuing the audit. The majority of entrepreneurs 68,8% intend to keep the audit, even when it is voluntary.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.

Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet. Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori

No description available.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.