Denna uppsats ämnar undersöka vilka examinationsformer som används i den svenska gymnasieskolan och varför lärare anser att de är fördelaktiga att använda. Detta genom en elektronisk enkät som skickas ut till 284 skolor, de 115 svaren som inkom sammanfattas i grafiska representationer samt analyseras med varianstester och χ2-tester för att finna samband utifrån bakgrundsinformationen. Framför allt används skriftliga prov då dessa är tidseffektiva samt bringar en säkerhet i att elevens kunskap blir rättvist bedömd, vidare finns många alternativa examinationsformer som används vid sidan om de skriftliga proven för att skapa ett varierat examinationssätt och ge eleverna chansen att visa sina kunskaper på fler sätt än ett. Skriftliga prov används i högre utsträckning på de högskoleförberedande programmen än på de andra. Det finns en vilja att använda de alternativa examinationsformerna i större utsträckning men både tid i kurserna samt tid att planera sätter käppar i hjulen och förändringen blir därför inte av.

No description available.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar läkningsprocessen. Personer med svårläkta sår upplever ett lidande som negativt påverkar vardagen. Ett tillgodosett energiintag är en viktig faktor för att optimera sårläkningen. Ett näringsbaserat program kan vara ett verktyg för att behandla sår. Det är sjuksköterskans ansvar att ha en överblick över patientens nutritionsstatus och vid behov sätta in omvårdnadsåtgärder.  Syfte: Att beskriva näringsbaserade program med syfte att förebygga och/eller behandla sår samt redovisa effekt. Metod: En litteraturöversikt har genomförts som baseras på nio studier med kvantitativ design. Studierna söktes fram metodiskt i databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Artiklarna analyserades med Fribergs trestegsmodell. I samtliga artiklar beskrivs nutritionsbaserade program och dess effekt på sårläkning. Resultat: Individuella insatser som dietisthjälp och en individanpassad kost bidrar till en förbättrad sårläkning. Omvårdnadsåtgärder som kostregistrering, rengöring av sårytan och såromläggningar tillsammans med kosttillskott har visat en signifikant positiv effekt på sårläkningen. Standardiserade kosttillägg kan i vissa fall ha bättre effekt på sårläkning än sårspecifika kosttillägg. Interventioner som enbart baseras på kosttillägg innehållande bland annat protein, arginin, vitamin c, zink och aminosyror visade en signifikant positiv effekt på sårläkning   Slutsats: Sjuksköterskan har huvudansvaret att identifiera patientens nutritionsstatus och sätta in åtgärder vid behov. Med hjälp av ett näringsbaserat program innehållande en kombination av kosttillägg och sårförebyggande omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan underlätta sårläkningen.

No description available.

This essay is about the issues between minorities and the media in the present day, with a focus on the conflicts in northern Sweden involving the Sami-people. This essay uses quantitative content analysis to examine news articles published between 2002 and 2016 to investigate changes in how the Sami minority is depicted in local media. This topic is influenced due to the Culture Capital event of 2014 that took place in the city of Umeå, located in northern Sweden. The event involved a lot of Sami culture, tradition and performances which might have had an effect on the type of news that local newspapers published. The results show that articles that involve news about conflicts, discrimination and other negative attributes have lowered throughout the years since 2002. The biggest change can however be seen in the period after 2009 where the negative articles lowered to a much higher degree than the years before. This essay has found a possible correlation between the event and media portrayal in local newspapers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Flera forskare har tidigare bekräftat att No-läromedel inte är könsneutrala och att det förekommer en överrepresentation av män. Debatten som förs handlar om huruvida elever påverkas av den ojämna fördelningen av män och kvinnor inom No-ämnena. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur kvinnor och män utifrån biologiskt genus fördelas i antal inom No-läromedel skrivna under läroplanerna Lpo94 och Lgr11. I studien har fyra läromedel analyserats, två skrivna under Lpo94 och två från Lgr11. De utvalda läromedlen har analyserats i relation till respektive läroplan för att få en uppfattning om hur framställningen av genus har förändrats. Läromedlen har analyserats i sin helhet och studien ämnar att undersöka hur fördelningen av kvinnor och män ser ut inom respektive ämne som är kemi, fysik och biologi. Inom dessa ämnen har också fördelning av yrken analyserats, det vill säga vilka yrken som tillskrivs kvinnor respektive män, och om det har förändrats mellan Lpo94 och Lgr11. Läromedlen har analyserats kvantitativt utifrån bild och text, där vi sammanställt hur ofta manliga respektive kvinnliga personer förekommer i läromedlen. Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och har för avsikt att behandla genus utifrån Yvonne Hirdman och Sandra Hardings teorier. Resultatet av studien visar att läromedlen skriver och visar bilder på män/pojkar i större utsträckning än kvinnor/flickor. Studien visar att läromedlen i fråga nästan helt utesluter att nämna kvinnor som haft en betydande roll inom vetenskapen och istället väljer att lyfta fram manliga profiler. En annan gemensam faktor i samtliga analyserade läromedel är att kvinnor inte tillskrivs yrken i samma utsträckning som män och dem förekommer sällan i professionella yrkesroller som till exempel astronom eller marinbiolog. Sammanfattningsvis bekräftar studien att samtliga läromedel som analyserats från Lpo94 och Lgr11 övervägande väljer att visa det manliga biologiska genuset på bild och i text och läromedlen utesluter att visa och skriva om viktiga kvinnliga personer inom No-ämnena. Studien visar även att det inte syns en tydlig progression i yrkesfördelningen mellan Lpo94 och Lgr11. Slutsatsen är därmed att det finns en ojämn fördelning av kvinnor och män i antal och i yrken i samtliga analyserade läromedel och att ingen tydlig progression förekommer. Av resultatet kan vi se att det yngsta läromedlet har en större distinktion i framställandet av kvinnor och män än resterande läromedel. Läromedel skrivna under Lgr11 visar även en tydligare distinktion mellan män och kvinnor i bildframställandet än läromedel från Lpo94. Detta kan således bidra till att oönskade normer om kvinnor och mäns förutsättningar och egenskaper befästs hos eleverna.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Hot och våld har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården, både på en global och nationell nivå. Inom akutsjukvård riskerar vårdpersonalen att utsättas för hot och våld vid patientnära arbete vilket försvårar personalens möjligheter till att ge en god omvårdnad. Incidenter gällande hot och våld på arbetsplatsen kan orsaka negativa konsekvenser för vårdpersonalens hälsa, arbetsmiljön spelar en väsentlig roll för personalens trygghet. Forskning gällande förekomst av hot och våld inom akutsjukvård har påträffats i låg utsträckning i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning hot och våld förekommer från patient gentemot vårdpersonal inom akutsjukvård samt vad som karaktäriserar dessa incidenter. Studien genomfördes som en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie i form av webbenkätdesign. Enkäten grundade sig på Violent Incident Form och omfattade 17 frågor relaterat till hot och våld, enkäten besvarades av 112 sjuksköterskor och undersköterskor på sex akutmottagningar inom Västra Götalands län. Majoriteten (84%) av vårdpersonalen hade varit utsatt för hot eller våld på arbetsplatsen. Signifikant större andel sjuksköterskor än undersköterskor hade varit utsatta för en hot- eller våldssituation. Hot och våld på arbetsplatsen kan påverka vårdpersonalens koncentrationsförmåga och resultera i att patientsäkerheten hotas. Huruvida så är fallet för deltagarna i denna studie är oklart, men en viktig fråga att studera vidare. Förslag på framtida forskning är att genomföra studier med avseende på hur hot- och våldssituationer kan förebyggas inom akutsjukvård. Det kan resultera i en ökad kunskap om ämnet samt en förbättrad arbetsmiljö vilket kan främja hälsan hos personalen, patientsäkerheten och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.