De allra äldsta i samhället är människor med lång livserfarenhet och med nästan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket på dem själva, deras anhöriga och på samhällets insatser. Det är av största vikt att samhället ger de insatser som gör att de allra äldsta känner sig ansvariga, självständiga och trygga. Syftet är att ta reda på vad de allra äldsta själva uppfattar är betydelsefullt för dem, när det gäller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie. De allra flesta i vår studie vill fortsätta bo kvar i sitt hem och de känner sig trygga, fria och tillfreds där. De beskriver på olika sätt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan själva, med hjälp av teknik och hjälpmedel. De får hjälp med resten av hemtjänst eller anhöriga. För våra informanter är det viktigt att vara aktiva utifrån sina egna förutsättningar. Intressanta områden att undersöka vidare kan vara hur bemötandet i vård och omsorg påverkar de allra äldstas liv och hur stöd och handledning från arbetsterapeut till omvårdnadspersonal gör skillnad. / The oldest old in our society have a long life experience. How well they can live the remaining part of their lives depends not only on themselves, but also on their relatives and societal contributions. Our society must provide a setting in which the elderly are given a sense of responsibility, independence and safety. The aim of this study was to identify the self-reported factors that are of importance for the oldest old to continue to live in their own home. Ten individuals participated in qualitative interviews. The majority of the respondents wanted to remain in their homes where they felt safe, free and peaceful. They described how they took responsibility for their lives and did what they could by themselves or with technical aid. They received help from home-help services and relatives in areas they could not manage by themselves. That they continued to be active on their own conditions was of great importance to the respondents. Interesting fields for future research would be how the interaction with health care has an influence on the lives of the oldest old, and whether support and guidance from an occupational therapist to health care personnel makes a difference.

I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter. Det teoretiska perspektivet har varit Maslows behovsteori, vars teoretiska referensramar användes till att förtydliga studiens resultat. Undersökningen visade att de aktiviteter som erbjöds hade stor tyngdpunkt på det vardagliga som måltiden, kaffestund, sång, tidningsläsning och promenader. Personalens ambition var att skapa en trivsam och lugn miljö för gästerna. Egenskaper som ansågs viktiga för att arbeta på dagverksamheten var; tålamod, lyhördhet och medkänsla. Att dagverksamheten hade en stor betydelse för många inblandade kunde konstateras och personalen menade att det var tack vare dagverksamheten som den äldre kunde bo kvar hemma. Resultatet visade också att de flesta av dagverksamhetens gäster fick sina grundläggande behov tillgodosedda enligt Maslows behovsteori.

Med miljonprogrammet under 1960- och 1970-talet byggdes under tio år över en miljon nya bostäder. Dessa bostäder är idag i behov av renovering. En av alla de upprustningar som behöver göras är stambyten. Det finns tre olika huvudprinciper för att utföra ett stambyte:relining, traditionellt stambyte eller rum-i-rum. Den vanligaste metoden är traditionellt stambyte som innebär att det gamla badrummet rivs ut och ett nytt byggs. Alla rör/vattenstammar, ytskikt, tätskikt och inredning, så som porslin och badrumsmöbler, byts ut och görs efter dagens krav och regler. Att utföra ett traditionellt stambyte är projekt med hög komplexitet och ställer höga krav på upphandling och projektering. Till följd av detta uppstår ofta ÄTA-arbeten (Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten). En annan faktor som också är viktig att ta hänsyn till är hur de boende ska hanteras och på ett bra sätt sköta kommunikationen för att därigenom öka tryggheten och minimera oron inför kommande stambyte. Vi har därför i den här rapporten valt att titta närmare på ett specifikt projekt som pågår just nu på Hässleholmen i Borås. Stambytesprojektet är beställt av AB Bostäder i Borås som går under LOU (lagen om offentlig upphandling). Syftet med denna rapport är att ta reda på vilken upphandlingsform de kontrakterade parterna föredrar, hur ÄTA-arbeten kan minimeras och hanteras när de uppkommer och även undersöka problematiken kring kvarboendesituationen. För att få reda på vad beställare och entreprenör tycker kring våra frågeställningar har intervjuer utförts genom en semistrukturerad modell. Resultatet från dessa intervjuer visade bland annat att både beställare och entreprenör inte vill jobba med utförandeentreprenad i stambytesprojekt, utan jobbar hellre med totalentreprenad eller totalentreprenad i samverkan. Det beror på att vatten- och avloppsstammarna ligger dolt i badrummen och handlingarna blir då för omfattande, dels för beställaren att projektera men även för entreprenören som ska räkna på handlingarna. Komplexiteten i stambytesprojekt visar enligt studien hur viktigt ett bra förfrågningsunderlag är. Ett träffsäkert och ett väl genomarbetat förfrågningsunderlag minimerar uppkomsten av ÄTA-arbeten. Studien visar också att kommunikationen enligt beställare och entreprenör fungerar bra med de kvarboende, dock med dålig uppslutning på hyresgästmöten och informationsdagar. Troligtvis beror det på okunskap och lågt intresse hos de boende. Språket har också varit en svårighet men att det generellt sett inte skapar några hinder. Det krävs alltså något mer för att verkligen nå ut till de boende och skapa ett större engagemang. Öka gemenskap och trygghet genom demonstrations- och temadagar där de boende får testa på olika renoveringsmoment i tillfälliga montrar hade gjort inställningen hos de boende mer lättsam. Tidigare studier visar att delaktighet och förmågan att få påverka skaparen mer lätthanterlig situation för de kvarboende. / With the “miljonprogrammet” in the 1960s and 1970s, the idea was to build a million new homes during a ten-year period. These homes are now in need of renovation. One of all the upgrades that need to be done is pipe replacement. There are three main principles for performing a pipe replacement: relining, traditional pipe replacement and room-in-room. The most common method is traditional pipe replacement, which means that the old bathroom is torn out and a new one is built. All tubes/ water trunks, surface layers, sealing layers and fittings, such as porcelain and bathroom furniture, are replaced and made according to today's requirements and rules. Performing a traditional pipe replacement is a project of high complexity and places high demands on procurement and planning. As a result, alterations and additional work often arises. Another factor that is also important to take into account is how the residents should be managed. We have therefore chosen in this report to take a closer look at a specific project that is currently underway at Hässleholmen in Borås. The purpose of this is to find out what kind of procurement the contracted parties prefer, how alterations and additional work can be avoided and handled if they arise and also investigate if there are any problems regarding the residents. This specific project goes under LOU (Public ProcurementLaw). To find out what the client and contractor think about our questions, interviews have been conducted using a semi-structured model. The results from these interviews showed, among other things, that both the client and the contractor do not want to work with execution contract in a regular exchange project, but rather work with total or collaborative contract. This is because much is hidden in the bathrooms and the documents are then too extensive, partly for the client to project but also for the contractor who will calculate on it. According to the study, the complexity of pipe replacement projects shows how important a good inquiry basis is. A reliable and well-prepared inquiry basis minimizes the emergence of alterations and additional work. The study also shows that the communication, according to the client and the contractor, works well with the residents, but with poor support at tenant meetings and information days. This is probably due to ignorance and low interest in the residents. The language has also been a difficulty but in general it does not create significant obstacles. Therefore, it takes something more to really reach out to the residents and create a greater commitment. Increasing community and safety through demonstration and theme days where residents are allowed to test various renovation stages in temporary booths could make the attitudes of the residents better. Previous studies show that participation and the ability to influence create a more manageable situation for the residents.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre vilket innebär utmaningar för hälso- och sjukvården. Samtidigt vill majoriteten äldre leva självständigt och bo kvar hemma. Välfärdsteknologi är ett sätt att bemöta kraven på hälso- och sjukvård som en åldrande befolkning medför. I samband med tillämpningen av välfärdsteknologi uppstår dock etiska frågeställningar. Det är därför av betydelse att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologiska hjälpmedel i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres upplevelser av välfärdsteknologi i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats och databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på nio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: upplevelser av självständighet, upplevelser av förhållandet mellan trygghet kontra privatliv, upplevelser av inverkan på relationer samt upplevelser av ambivalens och oro. Konklusion: Användningen av välfärdsteknologi i hemmet upplevdes av äldre huvudsakligen som positivt då det bidrog till bibehållen självständighet, trygghet och kontroll. Äldre var överlag villiga att ha överseende med eventuella nackdelar då välfärdsteknologi gav dem möjligheten att bo kvar i sina hem längre och därmed åldras hemma. / Background: The world's population is ageing which brings challenges for healthcare systems. Meanwhile, a majority of older adults want to remain independent and stay in their own homes. Welfare technology is one way of meeting the demands on healthcare that an ageing population entails. However, with the use of welfare technology, ethical issues also emerge. It is therefore important to illustrate older people's experiences of welfare technological solutions at home.  Aim: The aim of this study was to illustrate older people´s experiences of welfare technology at home.  Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach and analysis through qualitative content analysis. The result was based on nine qualitative original papers. Result: The result presents four themes: experiences of independence, experiences of the relationship between safety versus privacy, experiences of impact on relationships, and experiences of ambivalence and concern. Conclusion: The use of welfare technology at home was mainly experienced as favourable. Older people were overall willing to overlook disadvantages as welfare technology gave them the opportunity to live in their home and thus age at home.

De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge de kan(Kärnekull 2011, 31). Men många tvingas till slut att flytta eftersom det blir omöjligt att bo kvar i hemmet. Den fysiska hemmiljön blir ofta ett hinder för de äldre att utföra vardagliga aktiviteter.(Abrahamsson och Nord 2012, 121) Syftet med studien är att visa om det är möjligt att anpassa ett bostadshus från 50-talet och göra det tillgängligt åt en äldre människa med funktionsnedsättning, som även ska fungera generellt för alla och utan att förstöra husets värden och karaktär. Syftet är också att undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar de olika boendena för äldre har. Arbetet består av en litteraturstudie och ett designförslag. Litteraturmaterialet beskriver olika boende för äldre, hur boende anpassa till äldre och hur äldre personer egentligen vill bo. Objektet för designförslaget för en ombyggnation är ett 50-tals hus på Dahlsgatan i Gällivare. Designförslaget visar att det går att bygga om ett hus så att det är väl anpassat och tillgängligt för en äldre person och att huset efter ombyggnad även kan fungera generellt för alla utan att husets karaktär och värde har påverkats negativt.

<p><strong></strong><strong></strong><strong></strong>Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.</p>

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.

In 1965–1974 a million households were built in Sweden as a part of a project called ”the Million program”. Now, approximately 50 years later when the service life of several components in the buildings has run out, Sweden is facing a major need of renovating these households. Due to the fact that construction increased during that time, the need for renovation will also increase now fifty years later. The question then is how to solve the housing issue for tenants when their apartments are to undergo an extensive renovation as well as how the choice of housing options affects the involved parties, such as developer, contractor and tenant. The purpose with this degree project was to map and compile the housing alternatives available to tenants during a comprehensive renovation of rental housing. At the same time, it was compared what impact on the developer, contractor and tenant the chosen housing alternatives have, based on time, economy and socially. In order to arrive at the results of the work, a fact-based literature study, a case study that followed a real renovation project and several interviews with people in the industry were conducted. The result of this degree projekt is that there are two main housing options for the tenants during a extensive renovation wich are either remain living in their apartments or evacuate their apartments. And the main conclusion is that depending wich housing option the developer chose for the project, the impact on the project and the involved parties varies. Whichever option is chosen, it is a crucial issue.

Flera kommuner runt om i Sverige rapporterar om att man har bostadsbrist. Orsaker tillatt det finns en bostadsbrist i Sverige är dels den höga byggkostnaden delsbefolkningsökning som sker. För att kunna möta upp bristen samt ökningen har detproducerats bostäder i en stor volym. Samtidigt som man bygger en stor mängd bostäder,går det att ifrågasätta hur många av dessa som håller viktiga kvaliteter som krävs förbostäder ska kunna uppnå trivsel och hemkänsla.Bostadsbristen som vi befinner oss i nu kan liknas med den bostadsbrist som Sverigebefann sig i på 50- och 60-talet. Det ledde då till att miljonprogrammet startades undermitten av 60-talet till mitten av 70-talet. Då byggdes mycket på kort tid och därefterupptäcktes brister i kvalitén och utförande. För att undvika bristerna i kvalitet är detviktigt att beakta grundfaktorer som skapar trivsel. Några av dessa grundfaktorer är de“omätbara värdena” som i samverkan med varandra skapar hemkänsla och trivsel i enbostad.Att skapa trivsamma bostäder och byggnader är en väldigt komplex uppgift i form av attman kan missa vissa grundfaktorer som främjar trivsel i bostäder. Därför behövs studiergöras för att se om dessa grundfaktorer finns med i dagens nyproduktion av bostäder.Detta på grund av att dagens byggindustri kan glömma viktiga punkter i sin projekteringoch bara tänker på kostnader och tid. Vilket gör att många viktiga parametrar kanglömmas bort och därför skapas en mindre trivsam bostad.Syftet med arbetet är att undersöka planlösningar för att kunna få en insikt i hur kvaliteteni nya lägenheter i flerbostadshus är. Arbetet granskar planlösningar från fyra kommunersom är slumpmässigt utvalda. För att avgöra kvaliteten i bostäderna utgår arbetet frånboken “Bostadens omätbara värden” av Ola Nylander samt “Manual för analys avBostadskvalitet” som är framtagen av forskare vid Chalmers.Den valda metoden är en fallstudie av stickprovskaraktär. I studien har de utvaldaplanlösningarna granskats och analyserats baserat på fyra parametrar om omätbara värdensamt en parameter med mätbart värde. De fyra omätbara värdena är rundgång, axialitet,dagsljus och rumsorganisation. Det mätbara värdet är Potential för kvarboende.Resultatet av arbetet redovisas genom figurer på planlösningarna där tydligt visas de olikaparametrar i figurer. Gruppen har gått igenom olika bostadsstorlekar från de fyra olikakommunerna. Storlekarna på bostäderna är 2 ROK, 3 ROK och 4 ROK.Slutsatsen av studien är att nya bostäder som byggs överlag uppfyller kraven uppställda i”Bostadens omätbara värden” samt ”Manual för analys av Bostadskvalitet”. Vidprojektering av bostäderna visas det i denna studie att arkitekter och projektörer har tänktpå de omätbara och mätbara värdena när lägenheterna tagits fram. Storleken på bostadenhar stor betydelse, eftersom det går att få med flera och bättre parametrar i bostaden omde innehåller flera rum. I mindre bostäder finns i vissa fall, brister i antal parametrar somsänker kvaliteten. Parametern från Manual för analys av Bostadskvalitét (MAB),Potential för kvarboende, gick att finna i planlösningarna på ett tydligt sätt. / Several municipalities around Sweden report that they have a housing shortage. Reasonswhy there is a housing shortage in Sweden are partly the high construction costs andpartly the population increase that is taking place. In order to meet the shortage as well asthe increase, housing has been produced in a large volume. At the same time as a largeamount of housing is being built, it is possible to question how many of these meet theimportant qualities required for housing to be able to achieve comfort and a sense offeeling of home.The housing shortage that we are in now can be compared to the housing shortage thatSweden was in in the 50s and 60s. That then led to the million program being started inthe mid-60s to the mid-70s. Back then, a lot was built in a short time and then flaws in thequality and execution were discovered. In order to avoid deficiencies in quality, it isimportant to consider basic factors that create well-being. Some of these basic factors arethe "immeasurable values" which, in cooperation with each other, create a sense of homeand well-being in a home.Creating pleasant homes and buildings is a very complex task and therefore it is easy tomiss certain basic factors that promote well-being in homes. Therefore, studies need to bedone to see if these basic factors are included in today's new housing production. This isbecause today's construction industry can forget important points in its planning and onlythinks about costs and time. Which means that many important parameters can beforgotten and therefore create a less pleasant home.The purpose of the work is to investigate floor plans in order to gain an insight into thequality of new apartments in apartment buildings. The work examines planning solutionsfrom four municipalities that are randomly selected. In order to determine the quality ofthe housing, the work is based on the book "The home ́s immeasurable value" by OlaNylander and "Manual for analysis of housing quality" developed by research scientist atChalmers.The chosen method is a random sample study. In the study, the selected floor plans havebeen reviewed and analyzed based on four parameters of immeasurable values and oneparameter with measurable value. The four immeasurable values are movement, axiality,daylight and room organization. The measurable value is Potential for remainingresidents.The result of the work is shown through figures on the floor plans where the variousparameters are clearly shown in figures. The group has gone through different housingsizes from the four different municipalities. The sizes of the homes are 2 RAK, 3 RAKand 4 RAK.The conclusion of the study is that new homes that are built generally meet therequirements set out in "The immeasurable values of housing" and "Manual for analysisof housing quality". When designing the homes, it is shown in this study that architectsand designers have thought about the immeasurable and measurable values when theapartments were designed. The size of the home is of great importance, as it is possible toget more and better parameters in the home if they contain several rooms. In smallerhomes there are, in some cases, deficiencies in the number of parameters that lower thequality. The parameter from the Manual for Analysis of Housing Quality (MAB),Potential for remaining residents, could be found in the floor plans in a clear way.