AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

Till denna studie har kvalitativ forskning utförts som behandlar en förändringsprocess som en större kommun i Skåne genomgick 2008. Till studien intervjuades två chefer och åtta anställda som var med under förändringsprocessen vilken ledde till en ny förvaltning. Då det är två år sedanförändringen initierades är det delvis de anställdas efterhandskonstruktion av förändringen som belyses utifrån deras upplevelser. Vidare har en ingående litteraturstudie utförts.Studiens resultat visar att det i förändringsprocessen har skapats lärande hos individer och i verksamheterna. De anställda upplever att förvaltningen inte tagit till vara på deras lärande i förändringsprocessen och inte skapat ett system med förutsättning för att skapa synergieffekter och vägar för lärande. Verksamheterna blir som enskilda öar utan broar som möjliggör överföring av kunskap både vågrätt och lodrätt. Kommunikationen under förändringsprocessen har kantats av brist på information, feedback och återkoppling från förvaltning samt ledning. Detta har påverkat de anställdas upplevelser av förändringen negativt genom att skapa irritation, ifrågasättande och distans gentemot förvaltningen. Vidare menar de anställda att ledarskapet har påverkat lärandet genom att det i de egna verksamheterna getts möjlighet till reflektion och egen utveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ledare i offentlig sektor arbetar med att organisera för lärande i en strävan mot en lärande organisation för att åstadkomma ständig förbättring och innovation.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsdesign. Sex ledare i en kommunal socialtjänst intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analys av data genomfördes med stöd av principer för kvalitativ dataanalys.Slutsatser som framkom i studien är att ledarna synes utöva ett ledarskap som främjar lärande som kan omsättas i förbättring och utveckling. Genom att bygga strukturer och systematisera för lärande organiserar de för en miljö som är gynnsam för lärande. I intervjuerna anades ett större fokus på ett mer utvecklingsorienterat lärande. Metoder och arbetssätt som ledarna använder sig av för att organisera lärande är olika former av grupper. Viktiga förutsättningar för lärande är utrymme för lärande, framförallt tid, samt en tämligen stabil arbetsgrupp. / The purpose of this thesis is to contribute with knowledge on how the leaders in the public sector are working with organizing learning in the strive towards a learning organization to achieve continuous improvement and innovation.The thesis was conducted with a qualitative research design. Six leaders in the municipal social welfare services were interviewed, based on an interview guide with semi-structured questions. The analysis of data was performed, based on principles for qualitative data analysis.The conclusions from this thesis are that leaders seem to exercise a leadership that promote learning, that can be transformed to improvement and development. By building structures and systematize for learning, the leaders organize for an environment that is supportive for learning. From the interviews, it was indicated that the major focus was on development oriented learning. Methods and ways of working used by the leaders to organize learning are different kinds of working groups. Important requirements for learning are sufficient capacity, especially time, and a rather stable working group. / <p>2022-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Patient safety has progressed in 15 years from being a relatively insignificant issue to a position high on the agenda for health care providers, managers and policymakers as well as the general public. Sweden has seen increased national, regional and local patient safety efforts since 2011 when a new patient safety law was introduced and a four-year financial incentive plan was launched to encourage county councils to carry out specified measures and meet certain patient safety related criteria. However, little is known about what structures and processes contribute to improved patient safety outcomes and how the context influences the results. The overall aim of this thesis was to generate knowledge for improved understanding and explanation of influences on patient safety in the county councils in Sweden. To address this issue, five studies were con-ducted: interviews with nurses and infection control practitioners, surveys to patient safety officers and a document analysis of patient safety reports. Patient safety officers are healthcare professionals who hold key positions in their county council’s patient safety work. The findings from the studies were structured through a framework based on Donabedian’s triad (with a contextual element added) and applying a learning perspective, highlight areas that are potentially important to improve the patient safety in Swe-dish county councils. Study I showed that the conditions for the county councils’ patient safety work could be improved. Conducting root-cause analysis and attaining an organizational culture that encourages reporting and avoids blame were perceived to be of importance for improving patient safety. Study II showed that nurses perceived facilitators and barriers for improved pa-tient safety at several system levels. Study III revealed many different types of obstacles to effective surveillance of health care-associated infec-tions (HAIs), the majority belonging to the early stages of the surveillance process. Many of the obstacles described by the infection control practi-tioners restricted the use of results in efforts to reduce HAIs. Study IV of the Patient Safety Reports identified 14 different structure elements of patient safety work, 31 process elements and 23 outcome elements. These reports were perceived by patient safety officers to be useful for providing a structure for patient safety work in the county councils, for enhancing the focus on patient safety issues and for learning from the patient safety work that is undertaken. In Study V the patient safety officers rated efforts to reduce the use of antibiotics and improved communication be-tween health care practitioners and patients as most important for attaining current and future levels of patient safety in their county council. The patient safety officers also perceived that the most successful county councils regarding patient safety have good leadership support, a long-term commitment and a functional work organisation for patient safety work. Taken together, the five studies of this thesis demonstrate that patient safety is a multifaceted problem that requires multifaceted solutions. The findings point to an insufficient transition of assembled data and information into action and learning for improved patient safety.

Fallstudien på Företaget AB  syftar till att öka förståelsen för de svårigheter  en organisation kan mötas av vid införandet av Lean-konceptet i en verksamhet. Studiens målsättning är att belysa vilka faktorer som påverkar en långsiktigt lyckad implementering av systematiska ständiga förbättringar.   Nulägesbeskrivningen och teorin analyseras ingående för att sammanställas i en slutsats och möjliga rekommendationer till fallföretaget. De påverkansfaktorer vilka författarna lyfter fram  i studien prioriteras i ordning utifrån sin betydelse och diskuteras med avseende på en uthållig implementering av Lean-konceptet.

<p>Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste</p><p>uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det</p><p>balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,</p><p>årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare.</p> / <p>Title: Keeping the balanced scorecard alive: case</p><p>study in Locum</p><p>Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay</p><p>Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning</p><p>Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard.</p><p>Methodology: We have used a qualitative method based on</p><p>semi-structured interviews.</p><p>Theoretical perspectives: To understand the background and</p><p>prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard,</p><p>learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis.</p><p>Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion.</p><p>Conclusion: An active involvement of employees throughout</p><p>the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.</p>

Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument, årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare. / Title: Keeping the balanced scorecard alive: case study in Locum Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard. Methodology: We have used a qualitative method based on semi-structured interviews. Theoretical perspectives: To understand the background and prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard, learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis. Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion. Conclusion: An active involvement of employees throughout the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares syn på och erfarenheter av kollegialt lärande. Metoden som används är skriftliga intervjuer av fem lärare från olika skolor och två även från olika kommuner. Studiens resultat visar att begreppet kollegialt lärande är brett och kan innebära olika saker för olika lärare. Av resultatet går att urskilja ett antal faktorer som både ger möjligheter eller är utmaningar med kollegialt lärande. En faktor som lärare ser ger goda möjligheter är bland annat att det pedagogiska arbetet kan utvecklas till det bättre genom att ett utbyte av lärdomar sker mellan kollegor. En stor faktor till att det kan vara utmanande är tiden. Studien beskriver även kollegialt lärande som en del av kompetensutveckling i lärares arbete. / The purpose of this study is to gain and increased understanding about teacher ́s views on and experiences of collegiate learning. The method used is written interviews with five teachers from different schools and two teachers from different municipalities. The results of the study show that the concept of collegiate learning is wide and can have different meaning to different teachers. From the results a number of factors can be distinguished that either enables or challenges collegiate learning. One factor that teachers see provides good opportunities is, among other things, that the educational work can be developed for the better by the exchange of lessons between colleagues. A major factor that can be challenging is the time. The study also describes the collegiate learning as a part of the skills development of the teachers ́ work.