• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • 1
  • Tagged with
  • 32
  • 32
  • 10
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning

Abdulamir Hussein, Hanin January 2018 (has links)
Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.
12

Torftigt eller kreativt? - sex lärares syn på talat ungdomsspråk

Ekdahl, Åsa, Sandler, Emma January 2007 (has links)
Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk. Vi fann att våra informanter tycktes ha en god uppfattning om vad ungdomsspråk är liksom kunskap om dess viktiga funktion för ungdomarna. Däremot fann vi att våra informanters personliga syn på talat ungdomsspråk inte var lika homogen. Med vårt underlag kunde vi därför inte se några klara tendenser hur lärare rent generellt förhåller sig till talat ungdomsspråk. Våra sex informanter täckte in hela attitydskalan från skepsis till entusiasm.
13

Lärares attityd till tematisk undervisning

Peiper, Sara, Holmström, Charlotta January 2007 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Vi har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till tematisk undervisning är hur denna definierar begreppet, huruvida deras undervisning är form- faktaorienterad, skolans organisation och tradition samt lärarens tidigare erfarenheter av tematisk undervisning. Efter observationen kunde vi även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till tematisk undervisning inte behöver arbeta mer tematiskt än en lärare med mindre positiv attityd.
14

Lärares attityder till IKT för barn i förskoleåldern - en forskningsöversikt

Ternström, Philip January 2010 (has links)
Denna forskningsöversikt behandlar lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder. Syftet är att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom ämnet, ett ämne som är närmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sätta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lärares övertygelser och deras tillvägagångssätt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio årens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar på brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas.De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lärares generella attityder till IKT, lärares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska åsikter om IKT. Dessa aspekter står inte för sig själva, utan korsar varandra och kompletterar varandra.De viktigaste forskningsområdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, är fokusering på genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus på så kallade ”lyckade exempel” där verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus på en mer djupgående fråga om varför lärarna tycker som de gör, för att på detta sätt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen.
15

Synen på skönlitteratur

Persson, Ingela January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar – hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning. Slutsatsen är att jag tydligare upplever vikten av att ha ett synsätt på kunskap och läsning som fokuserar läsarens möte med text, där förståelse byggs i gemenskap, med lusten som drivkraft.
16

Några grundskollärares uppfattningar om elevers resultat i läsförståelse : En komparativ studie i ett urval svenska och finska grundskollärares förhållningssätt till läsförståelse bland elever i grundskolan, åk 4-6. / Some school teachers' perceptions of the pupils' performance in reading comprehension : A comparative study of a selection of Swedish and Finnish primary school teachers' approach to reading comprehension among pupils in elementary school, grades 4-6.

Savinen Andersson, Sari January 2016 (has links)
The purpose of this study is to provide an insight into six primary school teachers’ attitudes, ideas and approaches to teaching reading comprehension in Finnish and Swedish schools. In addition, the informants’ reflections on the PISA studies’ results concerning reading comprehension are also included. The study is comparative and based on interviews with primary school teachers in Finland and Sweden. Six teachers, three from a Finish school and three from different Swedish schools, have been interviewed by e-mail. The result shows that on the one hand there are some similarities but also differences both concerning approach and practice. Regarding the reasons why the PISA results differ between the two countries, the informants seem to differ because they have different views on how their colleagues in the other country work and they have no knowledge of each other´s work.
17

Lärares attityder till det digitala klassrummet : En kvalitativ fallstudie av en svensk f-6 skola / Teachers’ Attitudes Towards the Digital Classroom : A Qualitative Case Study of a Swedish Primary School

Svensson, Victor January 2019 (has links)
Att använda sig av digitala hjälpmedel blir mer och mer vanligt förekommande. Allt ifrån smartphones, laptops, smartklockor, smart-tv etcetera används allt oftare, både i vardagen och i arbetslivet. Denna utveckling av digitala hjälpmedel har även skett inom skolan. Den senaste läroplanen (LGR11) har därför reviderats för att skapa mer digitaliserade klassrum, och innebär att lärare ska arbeta mer med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och beskriva lärares attityder till det digitala klassrummet samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Denna kandidatuppsats är en fallstudie som har fokuserat på en medelstor skola i en liten svensk kommun. I den valda skolan hade det nyligen genomförts en satsning på digitala hjälpmedel, vilket gjorde det särskilt intressanta att studera lärarna som arbetar på den skolan. Empiri samlades in genom intervjuer med fyra lärare som har tidigare erfarenhet av att arbete med digitala hjälpmedel. Intervjuerna blev sedan analyserade med en tematisk analys och med hjälp av en analysmodell. De slutsatser som framgår i kandidatuppsatsen är att skolan väljer att spendera resurser på nya digitala hjälpmedel istället för att utbilda lärare i hur de ska använda sig av de digitala hjälpmedlen. Lärare känner sig osäkra på användandet av digitala hjälpmedel eftersom de har begränsade kunskaper. Kompetensutbildning av lärarna samt öka tillgänglighet av teknisk support är viktiga för att inte skapa negativa attityder till digitala hjälpmedel bland lärare.
18

Populärkultur och medier i undervisningen på gymnasiet? : Lärares tankar kring medieanvändandet i undervisningen

Herko, Joel January 2008 (has links)
<p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.</p><p>Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna.</p><p>Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många. TV, film, tidningar och Internet är de främst förekommande inslagen i undervisningen ur populärkultur och medier. Redan under 1930-talet började medier uppmärksammas i undervisningen, även om det såg annorlunda ut än idag. Utvecklingen skred allt mer mot det som vi ser idag, där begreppen känslopedagogik, massmediestudier och källkritik blir allt viktigare inslag. Den tekniska utvecklingen har blivigt en del av samhället och skolan på ett sätt som är svårt att inte konstatera. Idag kan till och med läroplanen för de frivilliga skolformerna tolkas som att det ges utrymme för inslag av medier och populärkultur i undervisningssyfte.</p><p>Den genomgående attityden hos lärarna är positiv. Samtliga lärare uttrycker sig positivt kring att använda populärkultur och medier i undervisningen. Studiens resultat visar att flera lärare påpekar att det dock finns risker, dels att det kan bli för mycket inslag av populärkultur och medier, och dels problemet med kritisk granskning. Men samtliga lärare gärna använder sig av populärkultur och medier i sin undervisning om utrymme och möjlighet finns. De påpekar även att populärkultur och medier inte används för att det är just populärkultur, utan för att det är ett bra undervisningsmaterial.</p><p>Populärkulturen och medierna finns som komplement och hjälpmedel visar resultatet. Det är dessutom oundvikligt att inte ha med populärkultur och medier i någon form.</p><p>Populärkulturens och medieanvändandets roll i undervisningen präglas dock av den undervisande läraren. Förutom att använda populärkulturen och medier som komplement eller hjälpmedel, påpekas också att det finns ytterligare en fördel med att använda dem i undervisningssyfte. Den anledningen är att bidra med inslag i undervisningen där eleverna känner igen sig från den egna vardagsmiljön.</p><p>Av de fyra olika områdena som tas upp (TV, film, tidningar och Internet), är tidningar den del som diskuteras allra minst av lärarna i studien. Internet blir naturligt det mest vardagliga. TV och speciellt film ger starkast kopplingar till just begreppet populärkultur.</p></p><p> </p>
19

Populärkultur och medier i undervisningen på gymnasiet? : Lärares tankar kring medieanvändandet i undervisningen

Herko, Joel January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet. Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna. Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många. TV, film, tidningar och Internet är de främst förekommande inslagen i undervisningen ur populärkultur och medier. Redan under 1930-talet började medier uppmärksammas i undervisningen, även om det såg annorlunda ut än idag. Utvecklingen skred allt mer mot det som vi ser idag, där begreppen känslopedagogik, massmediestudier och källkritik blir allt viktigare inslag. Den tekniska utvecklingen har blivigt en del av samhället och skolan på ett sätt som är svårt att inte konstatera. Idag kan till och med läroplanen för de frivilliga skolformerna tolkas som att det ges utrymme för inslag av medier och populärkultur i undervisningssyfte. Den genomgående attityden hos lärarna är positiv. Samtliga lärare uttrycker sig positivt kring att använda populärkultur och medier i undervisningen. Studiens resultat visar att flera lärare påpekar att det dock finns risker, dels att det kan bli för mycket inslag av populärkultur och medier, och dels problemet med kritisk granskning. Men samtliga lärare gärna använder sig av populärkultur och medier i sin undervisning om utrymme och möjlighet finns. De påpekar även att populärkultur och medier inte används för att det är just populärkultur, utan för att det är ett bra undervisningsmaterial. Populärkulturen och medierna finns som komplement och hjälpmedel visar resultatet. Det är dessutom oundvikligt att inte ha med populärkultur och medier i någon form. Populärkulturens och medieanvändandets roll i undervisningen präglas dock av den undervisande läraren. Förutom att använda populärkulturen och medier som komplement eller hjälpmedel, påpekas också att det finns ytterligare en fördel med att använda dem i undervisningssyfte. Den anledningen är att bidra med inslag i undervisningen där eleverna känner igen sig från den egna vardagsmiljön. Av de fyra olika områdena som tas upp (TV, film, tidningar och Internet), är tidningar den del som diskuteras allra minst av lärarna i studien. Internet blir naturligt det mest vardagliga. TV och speciellt film ger starkast kopplingar till just begreppet populärkultur.
20

Läsning och IKT : Lärares val av IKT i årskurs F–3

Westin, Jana, Kihlberg, Helena January 2017 (has links)
I det här arbetet undersöks vad lärare har för inställning till IKT, vilka för- och nackdelar de upplever samt varför vissa lärare väljer att inte använda IKT i sin undervisning. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua tolv lärare som undervisar i årskurs F–3. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna svar och faller därmed inom ramen för kvalitativ forskning. I vår undersökning framkommer att lärarna använder mer IKT ju högre årskurs de undervisar i. Vidare visar den att lärarna till största del använder den IKT som de har tillgänglig i klassrummet. Samtliga lärare använder sig av dator och projektor. Lärarna uttrycker att de saknar lämpliga digitala material för läsundervisningen. Majoriteten av lärarna önskar mer utbildning för att kunna använda sig av IKT på ett mer pedagogiskt sätt. Det är lärare med en positiv inställning till IKT som använder den mest i sin undervisning. Det är även dessa lärare som lägger tid på att göra eget material. Lärarna uttrycker att det som är positivt med att arbeta med IKT är att eleverna är motiverade och att det är enkelt att göra individanpassningar samt formativa bedömningar. Svårigheter som lärarna upplever med att använda IKT i undervisningen är att eleverna inte har tillgång till varsin dator eller surfplatta och att tekniken kan krångla. Båda skolorna där de intervjuade lärarna arbetar är väl utrustade med IKT men har inte införskaffat digitala läromedel i samma utsträckning.

Page generated in 0.0576 seconds