I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan. Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material. Andra fördelar som lyfts fram är bland annat att skärmen möjliggör ett mer individanpassat arbetssätt, att den inspirerar eleverna i deras lärande och sparar tid för pedagogen genom att material kan anskaffas samt bearbetas på ett smidigare sätt än tidigare. Pedagogerna har därmed funnit flera användningsområden för ePLUS-skärmen men likväl anser de flesta att undervisningen inte förändrats

Under det senaste decenniet har det i Sverige blivit allt populärare att åka motorcykel. Enobligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 infördes från och med den 1 november2009. Då riskutbildningen är ny har få utvärderingar gjorts.Denna studie utvärderar riskutbildningen för motorcyklister utifrån trafikskolläraresperspektiv. Målet har varit att sammanställa synpunkter och erfarenheter från lärarna påutbildningen. Ett ytterligare mål har varit att undersöka trafikskollärarnas upplevda effekter avutbildningen på elevers trafikbeteende. Sex semistrukturerade intervjuer med trafikskolläraresamt en observationsstudie på olika trafikskolor genomfördes. Utöver detta genomfördesdeltagande observation av en fortbildning där 15 trafikskollärare deltog. Resultatet frånstudien visar att lärarna anser att behovet av riskutbildningen är stort och attimplementationen av den nya riskutbildningen gått bra. Förutom att elever efter utbildningenrefererar till den, vilket enligt lärarna indikerar att de tagit till sig vad som sagts, märks det nui större utsträckning än tidigare att elever kör lugnare och tänker sig mer för i vissasituationer. Detta påtalades vara ett klart önskvärt resultat.

Svenska som andraspråk är alltid omdebatterat men finns just nu som ett eget ämne med egen kursplan på ungdomsgymnasiet. Den här studien undersöker hur fem undervisande lärare i gymnasieämnet svenska som andraspråk ser på ämnet; vilka för-och nackdelar som finns, hur det organiseras på olika skolor samt hur behovet av SVA ämnet ser ut och hur lärarna tror att framtiden kommer att se ut. Metoden som valts för att genomföra studien är semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem undervisande lärare på olika gymnasieskolor och i olika kommuner i norra Sverige. Fördelar som lärarna lyfte fram med att ha två separata svenskämnen är mindre elevgrupper, lägre tempo och ett material anpassat till eleverna. Nackdelar som framkom var en syn på ämnet som något med lägre status än SVE, för få engagerade kollegor och för lite utbildning/fortbildning av pedagoger i skolan. Alla deltagare i studien pratade enbart ur ett elevperspektiv när de diskuterade nödvändigheten av att ha SVA som eget ämne. De ansåg att det i dagsläget finns ett behov av att ha kurserna separerade, men några deltagare ansåg att organiseringen av hur detta ska lösas borde ses över. I framtiden tror lärarna att ämnet kommer att se ut ungefär som det gör för tillfället men att det kommer ske små förbättringar i och med ett förmodat ökat elevantal under de kommande åren.

I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.

Tidigare studier har visat att dansen har en positiv inverkan på individens hälsa. Trots detta ges dansen ett begränsat utrymme i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärmomentet dans. Studien utgår från en kvalitativ ansats och består av digitala semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 6 idrottslärare med giltig legitimation som arbetar på högstadiet med årskurs 7–9. Urvalet bestod av 50/50 könsfördelning. Under intervjuerna fick respondenterna reflektera och diskutera kring dansmomentet i ämnet idrott och hälsa. Respondenterna delade med sig av egna erfarenheter och egna tankar som var relevanta till studien.    Resultaten visade att dansmomentet fungerar bra enligt respondenterna även om det i vissa fall förekommer en mer negativ attityd till dansen. Två större utmaningar som uppmärksammades av majoriteten av respondenterna innefattar attityden/inställningen till dans och Coronapandemins påverkan på dansundervisningen. I dagsläget står dansmomentet som ett kunskapskrav i undervisningen och kan ha stor inverkan på elevernas betyg både positivt och negativt. Dansen ses som en rolig aktivitet som är ”så mycket mer än bara nåt fjantigt” vilket även går att använda sig av utanför skolan. Genusreflektionerna kring dansen påvisar att respondenterna upplever att flickor oftare höjer sig i betyg samtidigt som pojkarnas betyg kan sänkas en hel del. Detta kan delvis bero på att pojkarna har en mer negativ attityd till dansen. Resultatets olika teman går att koppla ihop med varandra vilket visar på att många olika delar kan påverka dansmomentet i idrott och hälsa. / Previous studies have shown that dance has a positive impact on the individual's health. Despite this, dance is given a limited space in the school subject sports and health. The purpose of this study is to investigate the subject sports and health in grades 7–9 from a teacher perspective with a focus on the lesson element dance. The study is based on a qualitative approach and consists of digital semi-structured interviews. The sample consisted of 6 sports teachers with valid identification who work in high school with grades 7-9. The sample consisted of a 50/50 gender distribution. During the interviews, the participants got to reflect and discuss the dance part in the subject of sports and health. They shared their own experiences and thoughts that were relevant to the study. The result was able to state that the dance part works well according to the participants, even though in some cases there is a more negative attitude to the dance. Two major challenges that were highlighted by most participants include the attitude / attitude towards dance and the impact of the Corona pandemic on dance instruction. At present, the dance element is a knowledge requirement in teaching and can have a great impact on students' grades both positively and negatively. In 2022, this will change, which has aroused the thoughts of some participants. The dance is seen as a fun activity that is "so much more than just something silly" which can also be used outside of school. The gender reflections on dance show that the participants experience girls more often rise in grades while the boys' grades can be lowered a lot. This may be partly because the boys have a more negative attitude to the dance. The different themes of the result can be linked to each other, which shows that many different parts can affect the dance part in sports and health.

Intensivundervisning i matematik, lärares perspektiv utifrån organisation, lärande och motivation har i studien studerats med utgångspunkt i metoden “Response to intervention”, RTI. RTI används bland annat för att stärka elever i matematiksvårigheter, metoden vilar på forskning och beprövad erfarenhet (DCSF, 2010). I Sverige har Sterner utifrån RTI utarbetat en modell kring intensivundervisning i matematik. Denna modell har spridit sig över hela landet och ett flertal projekt har genomförts. Syftet med denna studie är att studera intensivundervisning i matematik utifrån hur den kan organiseras på svenska skolor samt vilken påverkan lärare upplever att intensivundervisningen i matematik har på elevers lärande och motivation i ämnet matematik. För att ta reda på detta har metoden varit kvalitativ, i form av intervjuer med  4 stycken verksamma lärare. En intensivlärare och tre matematiklärare. Resultatet som framkom utifrån organisation var positivt till den pågående intensivundervisningen i matematik men utvecklingsmöjligheter lades fram. När det gäller lärande och motivation så framkom ett positivt samband där elevens framsteg kan  relateras mot elevens motiveringsgrad. Resultatet visar även att lärarna upplever ett ökat matematikintresse hos eleverna.

Denna studies syfte är att undersöka om lärares val av undervisningsmaterial som tillämpas iundervisningen i historieämnet påverkas av hur materialet förhåller sig till olikasamhällsklasser och om lärarnas egen bakgrund har betydelse i sammanhanget.Frågeställningar för studien är om lärare tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll är av olika samhällsklasser och om lärares socioekonomiska bakgrundhar betydelse när de väljer ut undervisningsinnehåll i ämnet historia. Metoden som användesvar enkät där lärare i SO-ämnet kunde svara på frågor som berör området. I denna studie kanslutsatsen dras att merparten av lärarna tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll av olika samhällsklasser är. Undersökningen visar också att läraressocioekonomiska bakgrund har betydelse när de väljer undervisningsinnehåll.

Detta examensarbete syftar till att undersöka teckningens roll i dagens bildundervisning och berör frågan: Hur reproducerar och omformar bildlärare diskurser kring teckning i bildundervisning? Studien tar utgångspunkt i lärarperspektiv då lärare har stor frihet i hur undervisning bedrivs och är viktiga medskapare i diskurserna kring bildämnet. Studien tar utgång i socialkonstruktionistiska perspektiv och empirin bearbetas med diskursanalys. I användandet av teckning i undervisning syntes diskursen om bild som kommunikationsmedel främst. Det fanns spår av tidigare diskurser, men de flesta lärarna i studien upprätthöll idéer om bild och teckning som kommunikationsmedel. Vid bedömning av teckning så var samma diskurs fortfarande mest synlig, men diskursen om bild som avbildning var än mer framträdande. Flera av lärarna upplever dock att elever och kollegor möter bilden med diskurser om bild som avbildning, vilket kan skapa hinder för lärarna i att uppnå målen med sin undervisning. Lärarna bemöter aktivt detta genom sin undervisning och kämpar för att upprätthålla diskursen bild som kommunikationsmedel. Teckning fortsätter att användas i bildämnet, både på grund av många praktiska förutsättningar men också för att lärarna anser att det är bättre att tackla diskurser kring teckning genom att just arbeta med teckning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med textsamtal i undervisningen ur ett lärarperspektiv. Vi kommer att beskriva lärarnas tankar och beskrivningar kring hur de genomför sin undervisning för att främja elevernas läsförståelse ur ett sociokulturellt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur lärarnas förutsättningar kan leda till att de upplever utmaningar i arbetet med textsamtal. Utifrån studiens syfte undersöks följande frågeställningar: Hur genomför läraren textsamtal i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i interaktion med andra? Vilka svårigheter möter läraren som väljer att ha det anslaget? Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori där lärandet inom textsamtal sker i samspel med andra. För att besvara studiens frågeställningar har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens empiri består av inspelade intervjuer, anteckningar och transkriberingar för att utöka trovärdigheten i materialet. Totalt har sex behöriga lärare deltagit i undersökningen. I resultatet framgår det att samtliga lärare i studien använder modeller för textsamtal som stöd för att genomföra samtalet och hjälpa eleverna i lärandet. Vidare visar resultatet att läraren anser att olika strategier kan främja elevernas läsförståelse. Resultatet visar att läraren anser att arbetet med textsamtal har positiva effekter på elevernas lärande och bör förekomma frekvent i undervisningen. Lärarna önskar att de har mer tid till att förbereda arbetet med textsamtal och att det kan ske i mindre grupper.

Denna kunskapsöversikt undersöker hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad elever och lärare ställs inför när det kommer till betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen vi utgått ifrån i översikten har varit: Vad är svårigheterna och möjligheterna kring betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa för lärare och elever?  De sökmetoder vi använt oss av bestod av trunkering, boolesk söklogik och sökhistorik för att få så preciserad sökning som möjligt. Sökningarna har gjorts i databaserna:  ERIC, ERC, SPORTDiscuss och Swepub och de källor vi fann var både doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Resultatet visade att lärare och elever upplever både svårigheter och möjligheter kopplat till betyg och bedömning. En svårighet som framträder är att elever överlag har väldigt lite kunskap om betygssättning och bedömning. Att de helt enkelt inte vet hur eller på vilka grunder de bedöms i idrott och hälsa. Lärarna ser både möjligheter och svårigheter med kursplanen. Att tolkningsutrymmet innebär att likvärdigheten riskerar äventyras eftersom lärare undervisar och bedömer något som inte är relevant. Samtidigt ser lärarna möjligheter med kursplanen då tolkningsutrymmet ger större frihet för lärare att planera och genomföra sin undervisning. En svårighet som både lärare och elever lyfter är att tiden inte räcker till. Eleverna upplever att de inte hinner öva tillräckligt länge på ett enskilt moment för att nå sin fulla potential och lärarna upplever att tid och resurser inte finns för att göra en utförlig dokumentation av elevers kunskaper. Som en möjlighet lyfter eleverna fram de digitala läroplattformarna som en väg till att få formativ bedömning på ett smidigt och lättillgängligt sätt.