Spelling suggestions: "subject:"lärarutbildningen""
91 |
Historia i praktiken? En intervjustudie med fem gymnasielärareSandström, Mattias, Blomquist, Susanne January 2006 (has links)
Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007. Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ”tajt”. Det visar sig också att lärare undervisar olika, väljer olika arbetsmetoder, examinationsformer och olika stoff. En central åsikt bland de intervjuade lärarna är att det är viktigt att man är engagerad, visar sitt intresse för ämnet och försöka variera arbetssätt och examinationsformer för att göra historia ett intressant ämne. Att skolämnet historia blir ett kärnämne tycker lärarna är bra, men de ser samtidigt svårigheter med att kursen endast omfattar 50 poäng.
|
92 |
Blivande folkskollärare : En social rekryteringsstudie av inskrivna män vid Karlstads folkskollärarseminarium / Future elementary school teachers : A social recruitment study of males enrolled at Karlstad elementary school teachers seminarLövgren, Patrik January 2006 (has links)
The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided. At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity. The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen. The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden. On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented. / Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut? Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet. Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling. Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.
|
93 |
En deg : -under jäsningOlofsson, Anna January 2013 (has links)
No description available.
|
94 |
BOUNDARIES DO NOT SIT STILL : En undersökning om uppförandet av gränser och mening mellan människa och ting.Resch, Paul January 2013 (has links)
No description available.
|
95 |
Författarröst i lärarstudenters abstract : En studie av tre studentgrupper / Author voice in student teachers' abstracts : A study of three student groupsBjällebo, Linnéa January 2014 (has links)
Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten. Analysmodellen är inspirerad av Tang & Johns studie från 1999, där sex olika identitetsroller identifieras i studenternas bruk av författarröst. Dessutom analyserades bruket av explicit och implicit författarröst kvantitativt för att kartlägga skillnader mellan de tre studentgrupperna. Resultaten visar att studenterna inom lärarprogrammet för grundskolans senare år och gymnasiet uttrycker författarröst mer restriktivt än studenterna inom lärarprogrammet för förskola och förskoleklass. Vid genomläsning av abstract riskerar därför de blivande förskollärarnas undersökningar att gallras bort på grund av ett icke genreanpassat bruk av författarröst. Detta väcker frågor om undervisning, dels i hur abstract bör skrivas, dels om hur författarröst bör och kan uttryckas i vetenskaplig sakprosa.
|
96 |
Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 : Om lärares möjligheter och hinderAlatalo, Tarja January 2011 (has links)
This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.
|
97 |
Inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser i ämnet idrott och hälsa : En textanalys av kurslitteraturen för två ämneslärarprogram med inriktning mot idrott och hälsa i grundskolanHjelm, Fanny January 2015 (has links)
Ett av skolans mål är att forma en undervisning som är likvärdig för alla. Alla elever ska oavsett förutsättningar och behov kunna närvara och delta i undervisningen. Detta mål ter sig på ett skolpolitiskt teoretiskt plan som oproblematiskt. I praktiken förhåller det sig däremot annorlunda. Tidigare forskning visar nämligen att många lärare har svårt att realisera idéen om en inkluderande undervisning. I vilken utsträckning tas då inkludering upp i lärarutbildningarna? Denna studie behandlar hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarkan inkluderas i idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur kurslitteratur i lärarutbildning behandlar neuropsykiatriska diagnoser och hur elever med dessa diagnoser eller med liknande funktionsnedsättningar kan inkluderas i idrottsundervisningen. Metoden för undersökningen är en innehållsanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammen med inriktning mot idrott och hälsa årskurs 7-9 vid Umeå universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Studiens resultat visar att drygt en tiondel av den kurslitteratur som används på de två utbildningarna berör neuropsykiatriska diagnoser och/eller inkludering av elever med liknande funktionsnedsättningar. När kurslitteraturen beskriver neuropsykiatriska diagnoser är det två typer som beskrivs mer detaljerat, och detta görs sällan kopplat till fysisk aktivitet även om kurslitteraturen vänder sig till lärarstudenter i idrott och hälsa. Den kurslitteratur som behandlar inkludering av elever med neuropsykiatriska och liknande funktionsnedsättningar rekommenderar lärare och tränare att se till gruppen som helhet och inte till den avvikande eleven. Om anpassningar av exempelvis aktiviteter, redskap eller miljö behövs för att den eleven med någon neuropsykiatrisk eller liknande funktionsnedsättning ska kunna inkluderas i undervisningen så bör det göras. Däremot bör inte eleven särbehandlas med någon form av specialundervisning, utan delta med den övriga gruppen i så stor utsträckning som möjligt. Mot bakgrund av resultatet dras slutsatsen att lärarutbildningarnas kurslitteratur endast ger ett svagt stöd för blivande lärare att hantera den problematik det innebär att inkludera elever med neuropsykiatriska diagnoser i undervisningen.
|
98 |
Studenters beskrivna erfarenheter av bemötandet på vfu : Är det skillnad på skola och skola?Flyckt Hahlin, Marianne January 2018 (has links)
Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.
|
99 |
Examensarbetet inom lärarutbildningen : Yrkesorientering på vetenskaplig grund? / The small thesis within teacher education : Vocational orientation on a scientific basis?Mossberg, Christoffer January 2018 (has links)
Examensarbetet inom lärarutbildningen har sedan införandet utstått kritik i diverse granskningar och studier gällande dess allmänt bristande kvalitet och låga forskningsanknytning. Lärarutbildningen har reviderats två gånger under 2000-talet men problematiken kvarstår. Lärarstudenter producerar kvalitetsmässigt sämre examensarbeten jämfört med övriga akademiska utbildningar och forskningsbaseringen är, sett till hela utbildningen, svag. Även yrkesverksamma lärare uppvisar en svårighet att kunna beskriva hur deras undervisning grundar sig i forskning. Syfte Denna studie ämnar söka svar på hur det kommer sig att lärarstudenter brister i sin forskningsanknytning under sina examensarbeten och hur denna brist eventuellt påverkar deras framtida praktik. Då statliga granskningar pekar på svagheter gällande referenser till vetenskapligt granskade artiklar i examensarbetena syftar studien även till att förmedla vad som kännetecknar lärarutbildares tankar kring vad som kan räknas som vetenskaplig grund och hur det eventuellt kan bli problematiskt med dessa krav i en yrkesutbildning. Utifrån den insamlade empirin kopplat till tidigare forskning syftar studien slutgiltigt till att ge förslag på åtgärder för att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen. Metod Metoden för insamlandet av empirin utgörs av fokuserade intervjuer med ett strategiskt urval. Två lärarutbildare, två lärarstudenter som arbetar med sina examensarbeten samt två yrkesverksamma lärare intervjuas utifrån studiens syfte. Empirin analyseras utifrån en beskrivande och förklarande metodik som ämnar både beskriva hur något fungerar men även att söka orsakssamband. Slutligen genomförs en granskning av 21 examensarbeten inom ämnena matematik och svenska gällande dess referenser till tidigare forskning. Resultat Resultatet uppvisar en komplex bild av problematiken där lärarstudenter inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap gällande att tolka forskning samt hur de överlag kan beskrivas som ointresserade av forskning. Samtidigt uppvisar de båda lärarutbildarna relativt olika åsikter och tankebanor om vad som bör prägla en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. De båda yrkesverksamma lärarna beskriver i sin tur hur examensarbetet, och lärarutbildningen överlag, inte bidragit med vetenskaplighet i någon högre grad.
|
100 |
Nyblivna lärares upplevelser avförutsättningar för deras yrkesutvecklingSarling, Andreas, Svensson, Nadia January 2017 (has links)
Föreliggande studie undersöker hur lärare i grundskola uppfattar deras utvecklingsprocess under deras första tid i yrket, och vilka förutsättningar innan och under introduktionsperioden som upplevs viktiga för deras yrkesutveckling. Studien genomfördes både i Stockholm och på Åland och inkluderade nio deltagare. Den teoretiska ramen för studien utgår ifrån socialisationsteorin occupational socialization theory (OST). Med hjälp av en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer var det möjligt att analysera och kategorisera svaren på följande frågeställningar: 1) Hur uppfattar lärarna förutsättningarna till sitt yrkesblivande före tillträdet till den första anställningen? 2) Hur uppfattar lärarna arbetsplatsens förutsättningar för deras yrkesutveckling? 3) Hur uppfattar lärarna sin roll under den första tiden som anställd? Studiens slutsatser visade: dels att de nyblivna lärarnas socialisationsprocess är interaktiv och genomsyras av ett samspel mellan de nyblivna lärarna och skolkontexten de arbetar i, det vill säga relationer till kollegor och rektorer, undervisning, och interaktion med elever och vårdnadshavare; dels att de nyanställda lärarna ackumulerar sina erfarenheter och utvecklas i professionen allt eftersom; dels att lärararbetslaget må vara en fruktbar kommunikativ arena för mentor-adept arrangemang inom läraryrket, och effekten av planerade mentor-insatser föreslås som ämne för framtida forskning; och dels att det finns kulturella skillnader mellan svenska och finländska lärarutbildningar, något som ger suggestioner på framtida studier i vad och hur skillnaderna mellan svenska och utländska lärarutbildningar kan arta sig och hur lärarutbildningen förbereder lärarstudenternas inträde till yrkeslivet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>
|
Page generated in 0.073 seconds