Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur verksamma lärare för yngre åldrar hanterar flerspråkiga elevers språkliga och kulturella mångfald i undervisningen och vilka faktorer som ligger till grund för deras didaktiska val. Genom systematiska sökningar utifrån ett par urvalskriterier och avgränsningar valdes tio studier ut för presentation i kunskapsöversikten. De utvalda studierna som utgör kunskapsöversiktens resultat visar att verksamma lärare hanterar den språkliga och kulturella mångfalden på ett väldigt varierat sätt i undervisningen. En del lärare använder flerspråkigheten som en resurs i undervisningen medan andra vittnar om att flerspråkigheten inte tas hänsyn till. Studierna tydliggör även att lärares kompetens och attityder är två faktorer som påverkar hur lärare i de yngre åldrarna utformar sin undervisning. Slutligen diskuteras tillvaratagandet av flerspråkiga elevers bakgrund utifrån ett professionsperspektiv.

No description available.

<p>The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.</p><p>At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.</p><p>The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen.</p><p>The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden.</p><p>On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented.</p> / <p>Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut?</p><p>Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet.</p><p>Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling.</p><p>Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.</p>

Det blir allt viktigare att blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig kunskap inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och digitala medier. Inte minst lyfts detta fram av internationella organisationer som OECD och EU (se avsnitt 2.1) samt av Skolverket i Sverige som i sin vision inför 2022 (Skolverket, 2016) poängterar elevers framtida utbildning i digital teknik. Denna studie har försökt ge en fördjupad bild av den kunskap blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig inom IKT på mellanstadielärarutbildningen vid Uppsala universitet.   Tidigare forskning har visat att det finns stora brister i hur man ser på användningen av IKT, att det ofta endast handlar om hur man använder tekniken och att ett didaktisk perspektiv på IKT-användning sällan lyfts fram. Genom att kvantitaiv granska samtliga kursplaner och därtill kvalitativt intervjua de berörda studenterna försöker studien utreda hur IKT-utbildningen ser ut på Uppsala universitets mellanstadielärarutbildning.   I studien ställs två huvudfrågor: Hur ges studenterna möjlighet att tillägna sig didaktiska kunskaper inom IKT? Hur får studenterna möta olika IKT-verktyg anpassade för de stadier som studenterna senare skall undervisa i?     All data har analyserats och diskuterats utefter Krusmviks (2008, 2011) modell för pedagogisk digital kompetens. En modell som ger en bred bild av paraplybegreppet IKT och tar upp såväl användningen av tekniken som den didaktiska kunskapen gällande IKT.   Resultaten visar att den IKT-undervisning som ges ofta är bristfällig, att IKT-utbildningen, precis som tidigare forskare visat, ofta berör endast handhavandet av teknik och inte didaktisk kunskap samt att det finn en diskrepans mellan kursmålen och den faktiska, upplevda utbildningen. I studiens slutsats ges därför förslag på vidare forskningsområden och möjliga ändringar som skulle kunna resultera i en bättre IKT-utbildning för Uppsalas mellanstadielärare och i längden en mer adekvat utbildning för Sveriges mellanstadieelever.

Det svenska samhället är inte längre etniskt homogent. I klassrummen runt om i Sverige möts barn från hela världen och ska tillsammans med lärarens hjälp nå de kunskapskrav som står skrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lärare behöver idag anpassa sin undervisning till mer än olika kunskapsnivåer, de behöver även beakta språkliga nivåer och måste kunna anpassa sin undervisning så det gynnar alla elevers både språk och kunskapsutveckling. I den här uppsatsen har vi undersökt hur två undervisande lärare med olika utbildningsbakgrund ser på språkutveckling och hur de arbetar med språkutveckling i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att undersöka undervisningen i svenska, med fokus på språkutveckling för elever, hos två lärare och diskutera den utifrån deras olika behörigheter. En lärare med behörighet i svenska, och en lärare med behörighet i både svenska och svenska som andraspråk. Vi har genomfört observationer och intervjuer för att samla in material. Resultatet visar på stora skillnader mellan de två lärarna i både retorik och praktik. Vi tolkar resultatet som en effekt av lärarnas tidigare utbildning och kan se tydliga kopplingar mellan en lärares praktik och retorik och befintlig forskning om språkutveckling medan den andra läraren inte visar på kunskap om ämnet. Vi konstaterar att grundlärarutbildningen bör uppdateras och även innehålla behörighet i svenska som andraspråk då den kursen ger större och djupare kunskaper om språkutveckling och hur man hjälper elever utveckla ett starkt skolspråk.

Education for sustainable development has been an important topic among world leaders for more than ten years now, and the urgency have grown with time and we are now supposed find sustainable development as a part of all teaching. The question is if this ambition has been successful or is there an implementation deficit? This report analyses the international and Swedish ambitions concerning education for sustainable development, the educational laws and regulations in Sweden, and also the literature that is used both in education of the teachers in a Swedish university and also the one used in a Swedish elementary school to see if the literature contains the relevant information. The results show that regulations does not all the way support the ambition. Too few courses on the university level contains sustainable development. The literature are relevant on both university elementary level, but the message has to be interpreted right and in not self-sufficient. In conclusion the initial ambition is high, the regulations in Sweden are not strong and clear enough to steer in the right direction, and the analyzed literature contains relevant information but a lot is left for the tutor to point out, on both university and elementary level. This calls for some changes. / <p>2016-09-12</p>

Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb &amp; Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser.

A qualitative study of high school student teachers&apos; ideas about libraries and school libraries.Interviews have been conducted with future teachers about the library&apos;s role in their education,their views on library functions in high school and whether they as teachers will use theschool library. The results show that the students have had some instruction concerninghow to use the library as students, but very little as regards their future teaching. The professorsof teacher education focus on the fact that the library should be used in high schoolteaching, not how to use it. Despite this, the student teachers look very positively upon libraries.Libraries play an important part in their education and they are all sure that they asteachers will use the school library, which includes interacting with the librarian. To them, themost important school library function is to allow pupils to seek information.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt. I studien undersöks hur nio pedagoger ser på sitt uppdrag som lärare och om denna syn påverkar deras tankar kring högläsning som arbetssätt. Pedagogernas tankar sätts i relation till tidigare forskning om högläsning och dess effekter på elevers utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om sitt läraruppdrag, samt att sätta dessa tankar i relation till samma pedagogers uppfattningar om högläsning som arbetssätt.METOD: Nio verksamma grundskolelärare, som alla har erfarenhet av arbete med högläsning har intervjuats. Intervjufrågorna har gällt synen de har på sitt uppdrag som lärare och vad de har för tankar kring högläsning som arbetssätt. Frågorna som rör högläsning har delats in i tre områden: hur de väljer högläsningsbok, hur de arbetar med högläsning och vad de anser att högläsning har för effekter på elevers utveckling. Intervjusvaren på frågorna kring uppdraget har analyserats med fenomenografin som inspiration. Svaren på frågor kring högläsning har tolkats utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning, med fokus på inramningens två regelsystem: den reglerande- och den instruerande diskursen.RESULTAT: Undersökningen har visat att vilken syn på läraruppdraget pedagoger har, påverkar hur de tänker kring högläsning. Det påverkar också hur de arbetar med högläsningoch vad de anser att det har för effekter på elevers utveckling. Studien visar också att det finns samband mellan pedagogernas syn på sitt uppdrag och vilken lärarutbildning de har gått.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare.Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektivaprocesser. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrånett objektperspektiv. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete