Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet. Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63. Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen. Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet. Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag. Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll.

The aim of this study is to examine physical education teachers’ and students’ views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences. Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents? What does students/teachers value in a thesis? Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed? The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group. Two categories that frequently emerge when describing the contribution of the thesis are a deepened critical approach and essay-specific knowledge. A mutual habitus within this group concerning the scientific field of the education and profession was not found. Generally, the respondents seem to fall into two main categories, those who value a scientific approach highly and those who value it less. In conclusion, the view of the thesis is divided amongst the respondents. It is perceived as both important and without meaning in almost the same extent. The value it is considered contributing with varies both concerning the scientific approach and professional necessity. / Syftet med denna studie är att undersöka synen på och upplevelsen av examensarbetets roll inom idrottslärarutbildningen hos examinerade idrottslärare samt idrottslärarstudenter med en utbildning från Gymnastik- och idrottshögskolan. Skiljer sig synen på syftet med examensarbetet mellan lärare/studenter och utbildning samt styrdokument? Vad värderar studenter/lärare i ett examensarbete? Har lärare/studenter en gemensam habitus angående uppsatsskrivande som examensarbete samt hur uttrycks denna? Studien bygger på en kvalitativ enkätundersökning där respondenterna till stor del har fått skriva kommentarer som svar på öppna frågor. Dessa svar har kategoriserats och analyserats med utgångspunkt i frågeställningar och tidigare forskning. Synen på examensarbetets syfte skiljer sig både inom gruppen lärare/studenter samt i viss del gentemot styrdokumenten i den mån dessa visar på ett syfte. Gruppen har skilda uppfattningar om värdet av examensarbetet. Två kategorier som framkommer frekvent är examensarbetets bidrag till ett fördjupat kritiskt förhållningssätt och ämnesspecik kunskapsutveckling. En gemensam habitus för denna grupp kring området vetenskaplighet i utbildning och yrke framkommer inte. Överlag upplevs respondenterna falla in i två generella kategorier, de som värderar vetenskaplighet för idrottslärare högt och de som värderar den lägre. Sammanfattningsvis är bilden av examensarbetet splittrad bland respondenterna. Den upplevs som viktig i lika stor utsträckning som den anses sakna betydelse, de värden den anses bidra med varierar både i vetenskaplighet och yrkesrelaterat behov.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ge en bild av hur några av dagens högskolelärare upplever rekryteringen av studenter till lärarutbildningen och hur studenterna påverkar deras undervisning. Frågeställningarna var: 1. Har högskolelärarna märkt av någon förändring avseende kunskapsbakgrund och social bakgrund beträffande de studenter som rekryteras till lärarutbildningen under senare år? 2. Hur anpassar högskolelärarna sin undervisning till studenterna? 3. Vad har högskolelärarna för inställning till mångfald i lärarstudentrekryteringen? Metod För att besvara studiens frågeställningar valdes kvalitativ intervju som metod. I studien har fem högskolelärare på lärarutbildningarna i Stockholm intervjuats. Högskolelärarna arbetar på tre olika högskolor på tre olika ämnesinriktningar Resultat Tre av fem högskolelärare har märkt en negativ kunskapsförändring hos studenterna och att andelen lärarstudenter med sämre förutsättningar för att ta till sig högre studier har ökat. Enligt samtliga högskolelärare anpassas undervisningen på högskolan till studenterna. Anpassningen är dock begränsad i förhållande till vissa faktorer. Resurser sätter bl.a. gränser för hur långt anpassningen kan gå. Anpassningen får inte heller gå så långt att utbildningens kvalité hotas. Anpassningen i förhållande till studenter, ingående den förändrade andelen med studieovana, antyds inte göras i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga högskolelärare är positiva till mångfald inom lärarutbildningen och alla är positiva till att arbeta med en förändring av lärarstudenterna. Slutsats Enligt tre högskolelärare i denna studie har en negativ kunskapsmässig förändring skett hos studenterna, vilket har fått konsekvenser för lärarutbildningen. Arbetet kring att anpassa undervisningen och överbrygga klyftan mellan den förändrade andelen lärarstudenter med studieovana och lärarutbildningens komplexitet, har enligt de tre högskolelärarna diskuterats och påbörjats på högskolan. Enligt högskolelärarna själva, dock inte i en tillräckligt stor utsträckning. De yrkesverksamma högskolelärarna är utifrån de positiva aspekter mångfald kan medföra ense om att högskolan bör släppa in lärarstudenter med låga antagningspoäng. Om högskolan väljer att arbeta med förändringen av lärarstudenterna bör dock vissa arbetssätt på högskolan utvecklas. Det för att säkra utbildningens kvalite gentemot alla studenter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

No description available.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem.

<p>Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.</p><p>Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?</p><p><p>Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet.</p></p><p>Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.</p>

<p>Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?</p><p>Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.</p><p>Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.</p><p>Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet.</p><p>Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering.</p><p>De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen & Klages (2008).</p>

<p>Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ”förståelseklyftor” mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning. Studenterna arbetade därefter gruppvis med samma uppgifter för att den här gången komma fram till ett gemensamt svar. Studenternas skriftliga svar – både de enskilda och de gruppvisa - kategoriserades sedan enligt hur väl de stämde överens med föreläsarens beskrivning av den egna föreläsningens centrala innehåll och tre viktigaste budskap. En jämförelse gjordes också mellan studenternas individuella och gruppernas gemensamma svar.</p><p>Sammanfattningsvis kunde man av resultaten se att studenterna relativt väl kunde redogöra för det innehåll och budskap som föreläsaren avsett att förmedla, men att de efter gemensamma diskussioner i de flesta fallen kommit ännu närmare. De fall där studenterna inte tillsammans kunnat resonera sig fram till en beskrivning som bättre sammanföll med föreläsarens beskrivning berörde moment med ett abstrakt innehåll. Slutsatsen blir att strukturerade gruppdiskussioner i kombination med skrivuppgifter mycket väl kan vara gynnsamma för fördjupad förståelse och därmed är väl värda att lägga ner tid på. Men för att fånga upp missförstånd rörande mer abstrakta momenten krävs en uppföljning där studenterna inte arbetar på egen hand. Vidare föreslås att mer tid sätts av dels till att bättre skola in studenterna i ett (natur)vetenskapligt tankesätt, dels till att diskutera med studenterna om deras egna inställningar till sitt studieprojekt. Detta för att bättre förbereda dem för ett arbete i en förskola som svängt från att vara en främst vårdande plats till att också vara en plats för grundläggandet av ett livslångt lärande.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt.</p><p><strong><p>Frågeställningar:</p></strong></p><p>- Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan?</p><p>- Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet?</p><p>- Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning?</p><p>- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Uppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Litteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna. Respondenterna påvisar även att det finns ett behov av ledarskap hos våra framtida lärare för att de ska kunna klara av den moderna lärarrollen som dagens informations samhälle kräver. Att ledarskap är en väsentlig del av läraryrket visar sig både i uppsatsens intervjuer och i den nya lärarutbildning som nu ligger under remiss hos regeringen, "En hållbar lärarutbildning", där ledarskap och konflikthantering är den stora nyheten samt det mest debatterade ämnet. En lärare som känner säkerhet i sitt arbete både som lärare och ledare med förståelse för grupprocesser och förmågan att hålla ihop en grupp kommer få en enklare uppgift att dela ut ämnes kunskaper till sina elever. Över 70 procent av lärarna som svarade på enkäten i "en hållbar lärarutbildning" ansåg att ledarskapskunskaper var det som de saknade mest efter sin utbildning. Den nya lärarutbildningen samt ett ökat utbud av litteratur i ämnet ledarskap i samband med läraryrket visar att ämnet är relevant och ett område som intresserar.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Både litteraturen och respondenterna visar på att en lärare med ledarskapskunskaper har en underlättad uppgift i klassrummet när det gäller sitt uppdrag som lärare då en lärare med grundkunskaper om sig själv och sin omgivning har större förståelse för hur en grupp fungerar och får ett större lugn vid möte med en ny klass.</p>