I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.

This thesis aims to explore the sector between two conflicting, as well as intertwined forces within the educational system for teacher students, namely theory and practice in the history teacher programme. Based on five separate semi-structured interviews with teacher students in their final year of education, which were interpreted with a hermeneutic method and analysed with Jörn Rüsens theoretical framework concerning narrative competence, the study focuses on exploring the teacher students´ experience of re-modelling their academic knowledge in history to something more appropriate for school students. The results presented brings forward a multifaceted description, where contrasts between the teacher students´ responses about their experiences with the history teacher programme and their actual teaching capabilities emerge.

Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

The main purpose of this thesis is to investigate how future pre- and primary school mathematics teachers change their approaches to mathematics and mathematics education during their subject studies, and also how this view has affected their teaching of mathematics after graduation. A qualitative interview method was used in combination with observations, notes, sound recordings, video recorded mathematics classes and materials produced by the teacher in order to answer the research questions. The research was carried out in two parts.The institutional theory has been used as theoretical framework throughout. This perspective was supplemented by a design theoretical perspective in part two.In the first investigation it became clear that the language used by the students is under change, and that they use terms from the national curriculum as well as the aims of the programme syllabus when they discuss mathematics teaching. The results from the observations later show that four out of five of the teachers have a clear connection to the sort of teaching they said they want to conduct, in that there is a clear relationship between the sort of teaching that they claim to perform and the sort of teaching they actually perform. From the overall results, it is apparent that teachers one year after graduation describe that they feel well prepared for teaching mathematics in preschool and primary school. This is interesting in the light of their dissatisfaction with the limited emphasis on concrete recommendations and "tips" directly after their graduation. In fact, the teachers said that in practice it turned out that their education provided a more stable and secure foundation than they described it to be shortly after having completed their mathematics studies. They say that during their education they developed knowledge and skills that enabled them to be better prepared for their future work roles than they believed themselves likely to become. / Disputationen sker den 2009-10-16, Tillbergsalen, Campus Konradsberg, hus T, Rålambsvägen 32, Stockholm, 10:00

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka kompetenser lärarstudenter anser är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena i årskurs 4–6, och i vilken utsträckning de anser att de hittills har fått möjlighet att utveckla dessa kompetenser under sin lärarutbildning. De kompetenser som belyses i studien utgår från TPACK-teorin, som beskrivs i denna uppsats och som består av tekniska kunskaper, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande lärarstudenterna anser att kunskaper om digital teknik, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena, i synnerhet kunskaper om media på internet samt om källkritiska metoder. Majoriteten av de deltagande lärarstudenterna upplever dock att de inte har fått möjlighet att utveckla dessa kunskaper hittills under lärarutbildningen, med undantag för ämneskunskaper inom SO samt en förståelse för syftet med att undervisa i källkritik på internet. Slutsatsen är att lärarutbildningen berör vikten av källkritik på internet i teorin men att det kan fokuseras mer på hur digital teknik och ämnesinnehåll praktiskt kan kombineras för att skapa god undervisning i källkritik på internet i SO-ämnena. / <p>SO</p>

Syftet med studien är att undersöka hur företrädare i form av lärare vid idrottslärarutbildningar ser på Sveriges kulturtraditioner och dess påverkan i relation till friluftsliv i utbildningen. Studien utgår från en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju olika universitetslärare från olika universitet. Studiens resultat har analyserats utifrån Nyinstitutionell organisationsteori och begrepp som regulativa-, normativa- och kulturella villkor samt isomorfism.    Resultatet synliggör att respondenterna har en likartad bild av vilket innehåll och vilka kulturtraditioner som bör behandlas i friluftsundervisningen. Av resultatet framkommer även att denna samstämmighet bygger på Sveriges starka kulturtraditioner i friluftsliv, vilka har ett starkt fäste inom de specifika institutionerna. Vidare framkommer att respondenterna anser att kulturtraditionerna som finns i Sverige gynnar den utbildning och undervisning som bedrivs. Kulturtraditionerna ses som den centrala kärnan i det svenska friluftslivet, både utifrån ett samhällsperspektiv och undervisningsperspektiv.   Respondenterna anser även att friluftsundervisningen som bedrivs i dagens grund- och gymnasieskola är av varierande kvalité men att lärare i idrott och hälsa bör inrikta friluftsundervisningen på närområdet, med fokus på allemansrätten, ett grundligt friluftsliv och skapa förutsättningar för eleverna att känna sig trygga i friluftsmiljöer. Respondenterna synliggör även att friluftslivsundervisningen blir lidande av olika organisatoriska faktorer eftersom momentet friluftsliv upplevs tidskrävande. / The purpose of the study is to examine how representatives in the form of teachers at physical education teaching schools look at Sweden's cultural traditions and its impact in relation to outdoor activities in the education. The study is based on a qualitative methodology based on semi-structured interviews with seven university professors from different schools. The study results have been analyzed from “Nyinstitutionell” organizational theory and concepts such as regulative-, normative- and cultural conditions as well as isomorphism. The results reveal that the respondents have a similar picture of the content and the cultural traditions that should be addressed in outdoor education. The results also suggest that this consensus is based on Sweden's strong cultural traditions in outdoor activities, which have a strong foothold in the specific institutions. Furthermore, the respondents believe that the cultural traditions that exist in Sweden, promote the training and education that is carried out. Cultural traditions are seen as the core in Swedish outdoor activities, both from a social perspective and teaching perspective. The respondents also believe that the outdoor activities education that is conducted in today's primary and secondary schools are of varying quality, but that the physical education teachers should concentrate on outdoor activities in the local community, with a focus on “allemansrätten” (the right of public access), a basic outdoor life and create opportunities for students to feel safe in outdoor environments. The respondents also reveal that outdoor education is suffering from various organizational factors due to the element of outdoor activities being considered time consuming.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Denna studie är uppdelad i två forskningsfrågor i syfte att undersöka både ämneslärarstudenter och lärarutbildares syn på subjektivitet i bedömningssituationer i svenska. Den första behandlar hur lärarutbildare arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer för ämneslärarstudenter med inriktning svenska. Den andra forskningsfrågan söker ökad förståelse för ämneslärarstudenters uppfattning om lärarutbildningens utformning och uppbyggnad och dess arbete för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att undersöka om de två medverkande grupperna skiljer sig i sina uppfattningar.      Under utförandet av denna studie framkom tre gemensamma teman för alla medverkande deltagare. Det första temat behandlar hur ämneslärarstudenter och lärarutbildare ser på subjektivitet i bedömningssituationer i svenskämnet på gymnasiet, det andra rör hur medverkande lärosäten arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer och det tredje temat handlar om förbättringsområden inom ämneslärarprogrammet i ämnet subjektivitet i bedömningssituationer.      Resultaten indikerar att subjektivitet inom betyg och bedömning är svårt att undkomma och att en levande diskussion i ämnet är av vikt. Ett sätt att synliggöra subjektivitet, som båda grupper var överens om, är sambedömning och att arbeta nära praktiken med aktuella teorier.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the information use in teacher education students’ degree projects. The first study is a reference analysis used to categorize the cited sources in 33 degree projects from the teacher education program at one Swedish university. The aim was to find out what types of sources were used, in particular the amount of citations to scholarly publications. The results of the reference analysis showed that the majority of sources used were text books. Scholarly publications amounted to 10% of the citations and scholarly articles were scarcely used. The second study consists of semi-structured interviews with six supervisors to gain understanding of their functions in relation to information use and to find out what judgements supervisors make of the reliability of sources. The supervisors were found to have four functions: suggest literature, refer students to the library, guide selection of sources and instruct on the use of literature. Doctoral theses, scholarly articles and research based literature are source types with a high degree of reliability according to the supervisors, while sources without a foundation in research were considered to have a low degree of reliability. The interview data was analysed using Norman Fairclough’s model of critical discourse analysis and the cognitive authority of source types was discussed. This thesis identifies a discrepancy between sources used by students and the supervisors’ judgements of reliable sources and the conclusion is that increased knowledge and use of scholarly publications holds a potential for teacher education and the teaching profession.