How does teacher students describe their preparation during their teacher education programmes so that they in the future are able to support their students’ information literacy? The latest curriculum, Lgr 11 of the Swedish elementary school have increased the demands on students’ digital abilities. These abilities largely include searching for and selecting information. Students should also develop a critical approach to information. The aim of the study is to contribute with knowledge about the participants experiences of preparation during the education in order to develop their future elementary school students’ information literacy. In this study, information literacy is described as the ability to define information needs and find and critically evaluate suitable sources in order to then be able to use the information in an adequate manner. Information literacy is studied from a sociocultural perspective where information searching is linked to different social contexts. Qualitative interviews were conducted with six teacher students. Socio-cultural theory has been helpful in the content analysis of the empirical material. The results show that the participants describe themselves as secure digital users. Nevertheless, they do not feel that they are sufficiently prepared from their teacher education programmes to meet their future students’ information literacy and needs. They furthermore wish for theory to be linked in a more concrete way to practice during the education.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.

Detta är en studie som undersöker vad lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie-och gymnasieskolor har för innehåll i undervisningen om styrketräning. Uppsatsens syfte är att undersöka vilket innehåll lärare har när de undervisar om styrketräning. Vidare vill vi även granska verksamma lärares möjligheter och källor till fortbildning inom området. I studien deltog 60 aktiva lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av studien visar att lärare är säkra på att undervisa i styrketräning både praktiskt och teoretiskt kopplat till styrdokumenten. Det som dominerar det praktiska innehållet i undervisningen är kroppsviktsövning utan vikter vilket 96,7% av lärarna har med i sin undervisning. Vad gäller det teoretiska innehållet som lärare väljer krig styrketräning ser vi att lärare här är samstämmiga och behandlar samma innehåll. Deltagarna i undersökningen tycker att de har mer teoretiska förberedelser om undervisning i styrketräning än praktiska från sin utbildning vilket visar på en akademisering av ämnet. Resultatet från enkäten i relation med läroplansteorin som använts i uppsatsen är att lärare använder styrdokumenten så att det speglar deras undervisning även om det som undervisas är mer av ämnestradition än av utbildningens styrdokument. Slutsatsen av studien blir att lärare anser att de får för lite praktisk utbildning i relation till vad som står i styrdokumenten. Därav kan lärarutbildningen behöva se över och formatera om sin utbildning för att möta läget ute i skolorna.

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

Denna studie syftar till att analysera hur skolans värdegrund har förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1994–2022 samt hur värdegrunden överensstämmer med examensordningen för grundlärare under samma tidsperiod. Studien utgår från följande frågeställningar: ”Vilka normer och värden innehåller skolans värdegrund i grundskolans läroplaner Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22?”, ”Hur överensstämmer skolans värdegrund med examensordningen för grundlärare mellan 1994–2022?” samt ”Hur har skolans värdegrund och överensstämmelsen med examensordningen för grundlärare förändrats över tid?”. I bakgrunden redogörs för hur värdegrund växte fram som ett nytt begrepp. Där redogörs också för läroplansreformer och lärarutbildningen som föremål för politisk makt, samt hur förändringar i skolans styrdokument sker till följd av samhälleliga förändringar. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteori, värdegrundsbegreppet som innefattar normer och värden samt Biestas teori som bygger på att utbildning har tre nyckelfunktioner: kvalificering, socialisering samt subjektifiering. Materialet som analyseras är läroplanerna Lpo 94, Lgr 11, Lgr 22 och de examensordningar för grundlärare som gällde 1994, 2011 samt 2022. Analysmetoden som används för att analysera materialet är en tematisk textanalys. Studiens resultat visar att det i Lpo 94 finns normer och värden rörande demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap och objektivitet. I Lgr 11 finns normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. I Lgr 22 finns, slutligen, normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. Alla tre studerade läroplaner uttrycker liknande värden och det har inte skett några radikala förändringar över tid. I Lgr 11 uttrycks nya normer och värden kopplade till de entreprenöriella förmågorna medan det i Lgr 22 uttrycks nya normer och värden kopplade till maktstrukturer och samtycke mellan individer. Överensstämmelsen mellan värdegrund och examensordning har gått från svag överensstämmelse år 1994 till relativt stark överensstämmelse år 2011 och sedan förblivit i princip oförändrad år 2022.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare upplever att de introduceras i yrket. Studien bygger på en kvalitativ fenomenologisk metod med tillämpad tematisk analys där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgörs utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk, utifrån Alfred Schütz teoretiska ingång, som analytiskt bidragit till fenomenologiska begrepp som grupplivets kulturmönster, livsvärld, förhandskunskaper, typifieringar och kunskap, vilka format studiens resultat. I detta arbete har det redogjorts för anledningarna och betydelsen av att applicera teoretiska kunskaper i en praktisk kontext i förskollärarutbildningen. Studiens centrala resultat är att nyexaminerade förskollärare upplever det som svårt att leda ett arbetslag, särskilt vid avsaknad av samsyn. Vid analys av empirin uppmärksammas att tiden innan förskollärarutbildningen kan tänkas vara av betydelse, vilket kan påverka hur väl studenterna tar åt sig kunskaperna inom och efter förskollärarutbildningen aktuellt att ta i beaktning för framtida forskning men av utrymmesskäl inte platsat i denna uppsats. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Författarna till detta arbete är Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vårt arbete till Pedagogiskt drama för alla eller för några? – En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan två enheter på en lärarutbildning. Eftersom vi inte själva har haft pedagogiskt drama i vår utbildning, är vår förhoppning att pedagogiskt drama blir tillgängligt för framtida lärarstudenter eftersom vi anser att det är en mycket bra pedagogik. Vi valde att genomföra undersökningen på en lärarutbildning eftersom det är där morgondagens lärare formas. Det är även där vi anser att vi kan få svar på våra frågeställningar och även påverka som mest. Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi anser att det då är lättare att observera attityder kring pedagogiskt drama. Resultatet av vår undersökning visar på en attitydskillnad som vi i slutänden tror bidrar till att somliga studenter på lärarutbildningen kommer i kontakt med pedagogiskt drama medan andra inte gör det.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots detfinns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som haridentifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågorsom rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån treolika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs avintervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externasexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annatkritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vårandra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon.Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessasom ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externaaktörerna. Vårt intresse riktade sig även till om de möjligtvis fått någon utbildning i ämnetunder sin lärarutbildning. Bilden av sex- och samlevnadsundervisningen som gavs av dessatre undersökningar var tydlig. Undervisningen saknas på många håll och den undervisningsom bedrivs är många gånger torftig av olika anledningar som oengagerade och outbildadelärare men även på grund av diffus styrning. Vidare avslöjades ett ytterligare problem,nämligen att pojkar ofta hamnar i skymundan i dagens sex- och samlevnadsundervisningvilket kan visa sig i att de testar sig för könssjukdomar mer sällan än flickor samt att de tarmindre preventivt ansvar.

Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.