I dagens informationssamhälle har den språkliga förmågan blivit allt viktigare, både i tal och skrift. Just denna betydelsefulla förmåga kämpar elever med språkstörning dagligen med. Undervisningen behöver av denna anledning utformas, organiseras och anpassas efter de behov som elever med språkstörning har. Därför har denna studie valt att ta del av den erfarenhet som några yrkesverksamma i tal- och språkklasser och språkspår besitter kring hur de organiserar undervisningen för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och utveckling för elever med språkstörning. Studien är en kvalitativ studie där yrkesverksamma genom semistrukturerade intervjuer har fått möjlighet att dela med sig av sin kunskap kring elever med språkstörning. Resultatet har framför allt diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, men även dilemmaperspektivet har en viktig roll framför allt i diskussionen kring elevernas delaktighet. Resultatet visar att elever med språkstörning är en heterogen grupp med olika behov. För att skapa gynnsamma förutsättningar för elever med språkstörning krävs det att de vuxna skapar en lärmiljö med tydliga rutiner och struktur över skoldagen, samt kreativitet i utformandet av material och aktiviteter. En stor del av de anpassningar som görs i skolans lärmiljö handlar om att kompensera för elevernas begränsade kognitiva funktioner och de svårigheter eleverna ställs för i sin skolvardag. Trots att de yrkesverksamma besitter en stor kunskap om språkstörning, så uppstår dilemman kring hur undervisningen ska bedrivas för att passa alla och hur elevernas självkänsla ska hållas intakt i förhållande till måluppfyllelse och betyg.

Sammanfattning/AbstractIvic, Sanja och Persson, Titti (2018). Fjärilseffekten - En studie om upplevelser av inkludering i en individintegrerad grundsärskola i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Vår förhoppning med denna studie är att få kunskap om hur man på den undersökta skolan arbetar för att inkludera och anpassa lärmiljön samt vad som behövs för en framgångsrik inkludering av de individintegrerade grundsärskoleeleverna i grundskolan. Begynnelsen var för ca sju år sedan i övergången från förskola till skola, då vår undersökta skola fick grundsärskoleelever i grundskolan. Den har i sin tur utvecklats och blivit större. Idag har skolan sex stycken elever som hör till grundsärskolan samt två stycken elever med diagnos, i den lilla gruppen. Lilla gruppen kom till för cirka fyra år sedan, då det ansågs finnas ett behov. Arbetssättet i lilla gruppen är av stor variation då undervisningen kring eleverna är individanpassad. Lilla gruppen är en central plats där eleverna med särskilda behov kan vända sig för att få lugn och ro och extra hjälp med skolarbetet. Pedagogernas största utmaning är att anpassa den pedagogiska verksamheten i dess befintliga miljö, det vill säga i hemklassen. Det finns ett externt samarbete med Resurs och Lärcentrum för handledning och rådgivning till lilla gruppen. Syftet med vår studie är att undersöka hur inkludering av elever fungerar på en individintegrerad grundsärskola i en grundskola ur ett elev-, föräldra-, pedagog- samt rektorsperspektiv. Våra frågeställningar är:-Hur upplever elever och föräldrar att inkluderingen fungerar?-Hur upplever pedagogerna att inkluderingen fungerar för de individintegrerade eleverna?-Vilka faktorer är viktiga för att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan ska bli framgångsrik?TeoriVårt övergripande teoretiska perspektiv har sin utgångspunkt i Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang (Ahrenfelt, 2016), samt i en systemteoretisk modell av Bronfenbrenner (1979), där ingen del kan påverkas utan att de andra delarna berörs, den så kallade fjärilseffekten. I modellen ingår fyra system på olika nivåer: mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vi tänker att den fenomenologiska metodansatsen är en bra utgångspunkt, då vi vill förstå hur informanten upplever fenomen som finns i hens livsvärld (Kvale, 1997). Vår metod för datainsamling utgörs av semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats. Med godkännande från rektorn mailade vi till föräldrar, elever och pedagoger om deltagande i vår studie.I vår studie redogjorde informanterna sina erfarenheter om inkludering. De tog även upp tankar om hur en framgångsrik inkludering skulle kunna se ut. Det efterfrågas tid för pedagogiskt samarbete kring de individintegrerade grundsärskolans anpassningar i grundskolan. De uttrycker även en önskan om kollegial handledning. Efter en sammanställning av informanternas intervjuer får vi fram likheter och skillnader i vår analys. De främsta likheterna var framförallt önskan om tid för kollegialt samarbete, men även att de flesta var tacksamma över lilla gruppens existens och vad den bidrar med. Den viktigaste slutsatsen handlar dock om kommunikation och tydlig förankring i de olika leden mellan nivåerna i ett system.Utifrån vårt resultat ser vi att det är betydelsefullt att tydliggöra yrkesrollerna och dess kompetenser. Vi anser att samverkan är viktig och att det finns utrymme för reflektion, diskussion samt att ta ett steg tillbaka och inta ett helikopterperspektiv, med andra ord ett systemteoretiskt förhållningssätt. En viktig aspekt är att vi som framtida specialpedagoger för diskussionen vidare kring inkludering, där vi skapar ett forum för dialog och utvecklar kollegialt lärande på skolan. Nyckelord: delaktighet, grundsärskolan, individintegrering, inkludering, lärmiljön

Sammanfattning Skolans miljöer och deras utseende och upplägg kan påverka eleverna både positivt och negativt. Den här studien ska därför ur ett skolpersonalens perspektiv, undersöka förutsättningarna kring, och upplevda konsekvenserna av valet av färger i ett klassrum. Frågeställningarna som ligger till grunden för arbetet berör; hur beskriver studiens deltagare processen att välja färger till skolans klassrum, vilka faktorer avgör, enligt studiens deltagare, vilka beslut som tas när det kommer till val av färg i klassrum, och hur anser studiens deltagare att färger påverkar eleverna? Studien har inspirerats av klassrum som har lagts upp på sociala medier av lärare i Australien och USA, och de konversationer som de har skapat. Bakgrunden till studien grundas i skolverkets läroplan och allmänna råd, samt skollagen och den specialpedagogiska skolmyndigheten. Dessutom är studien rotad i sin didaktiska relevans. Studien är en fallstudie där fyra klassrum i en och samma skola observeras med fokus på hur färg används på bland annat väggar samt möblerna och dekorationerna i rummet. Fem intervjuer utförs med fyra olika lärare, en resurspedagog och rektorn på skolan. För att analysera intervjuerna används tematisk analys, samt ramfaktorteori och färgteori, varav färgteori utgår ifrån två olika teoretiker. Resultaten från studien visar att skolpersonalen, med utgångspunkt i sina erfarenheter och åsikter, planerar och sätter upp sina klassrum med färger och dekorationer. Klassrummen visade sig generellt sett vara vitmålade med inslag av kalla färger, såsom grönt och lila. Skolpersonalen är enade i att färger som grönt har en lugnande effekt på eleverna medan varma färger, som till exempel rött, kan ha mer av en stressande effekt. Resultatet visar även att skolpersonalen har önskningar om att göra förändringar i klassrummen, men på grund av olika faktorer som tid, ork och budget är det inte alltid möjligt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka strategier förskollärarna använder sig av för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden vi har valt för att ta reda på detta är intervjuer. Den teoretiska ansats vi har valt för vår studie är språkteorin och det sociokulturella perspektivet, där språk, kommunikation och samspel är i fokus. Huvudresultatet som framkommit i vår studie är att majoriteten av förskolorna främst fokuserar på att barnen ska lära sig svenska. Resultatet visar även att förskolorna använder sig av liknande hjälpmedel för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Samtliga förskollärare nämner att de har en viktig roll i förskolan där de behöver lyssna, vara närvarande och tydliga i arbetet med barnen. De nämner även att konkret material, små grupper och att stötta samt utmana barnen är viktigt för att de ska utvecklas och lära sig. I arbetet utgår de alltid från barnens intresse, förståelse och behov.

Sammanfattning/AbstractFredriksson, Malin (2022). Lärmiljöer i mobila verksamheter-pedagogers berättelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att via pedagogers berättelser synliggöra hur det är att arbeta på en mobil förskola både gällande vad det finns för hinder, samt undersöka förutsättningar och fördelar.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka några pedagogers och specialpedagogens uppfattningar om hinder, svårigheter, utmaningar och möjligheter med att arbeta på en bussavdelning utifrån barns sociala utveckling och lärande.  Teori Undersökningen tar avstamp i teorier om ramfaktorer, utmaningar i förskolan och specialpedagogiskt perspektiv. Ramfaktorerna som lyfts fram är de förutsättningar som kan påverka de mobila förskolornas vardag. Det kan till exempel vara yttre förutsättningar såsom bemanning, organisation och tidsaspekter som styr (hur de kan påverka barnens chans till social utveckling och lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv.)  Metod Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer via den digitala plattformen Teams med två förskollärare och två barnskötare och en intervju med en specialpedagog över telefon.Samtliga har erfarenhet av att arbeta på en mobil förskola. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är för att det är en kvalitativ metod som ger respondenterna möjlighet till utrymme att prata mer fritt för att då också kunna få ett mer utförligt svar. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes under tidsintervallet av en vecka medan specialpedagogens intervju ägde rum tre månader efter pedagogernas, Intervjuerna spelades in 4på en diktafon och när intervjun var slut transkriberades det inspelade materialet. Dessa transkriberingar är det som för vidare resultat och analysen i studien.  Resultat Utifrån respondenternas svar framkommer följande; Hinder: Att det ibland är svårt att få med sig de material eller verktyg som behövs i stundenslärande då det är ett begränsat utrymme i bussen. Barns sociala utveckling och lärande utifrån pedagogers förhållningssätt. Svårigheter: Samarbetet mellan stationära förskolan och den mobila enheten upplevs som en svårighet då det vid till exempel frånvaro blir svårt att bedriva sin planerade verksamhet om inte stöttning finns från hemförskolan.  Utmaningar: Att befinna sig på nya platser ofta kan vara hämmande för barn som behöver tydlighet och struktur och god förberedelse för dagen. Att förståelsen mellan mobila förskolans speciella förutsättningar och den stationära förskolans inte finns vilket leder till utmaningar i samarbetet.  Fördelar: Att varje dag kunna välja lärmiljö ger stora fördelar och möjligheter att upptäcka och utforska omvärlden där man också kan anpassa planering, miljö(destination) utifrån barnets sociala utveckling och lärande.  Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet i studien framkommer det som viktigt att specialpedagogen ska kunna handleda pedagoger på en stationär förskola tillsammans med mobil avdelning för att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter. Utifrån resultaten i studien framkom det att det upplevs finnas ett glapp mellan stationär och mobil verksamhet som är inom samma organisation. En tydlig svårighet och utmaning som respondenterna uppger är samarbetet och förståelsen mellan mobila förskolan och den stationära. Handledning från specialpedagogen med syfte att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter skulle kunna bidra till en sådan ökad förståelse.

I dagsläget är det problematiskt att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man kan anpassa fritidsverksamheten på bästa sätt för elever med ADHD. Syftet med studien var därför att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de utformar lärmiljön för elever med ADHD, hur de samverkar kring elever med ADHD och vilka förhållningssätt de har gentemot elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ge respondenterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Samt att ge respondenterna möjlighet att svara utifrån upplevelsebaserade erfarenheter kring arbetet med elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. I metoddelen redogörs hur den semistrukturerade metoden genomfördes samt bearbetningen av intervjumaterialet. Det empiriska materialet analyserades och utgjorde sedan mitt resultat. Resultatet visar att pedagogerna överlag inte gör någon skillnad för om eleven har ADHD eller inte. Resultatet visar också att pedagogerna inte anser att lärmiljöerna är optimala idag då de delar lokaler med skolan men att de trots lokalernas begränsningar försöker att förändra och anpassa verksamheten till hela barngruppen. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. En av slutsatserna jag kan dra är att tid, samverkan, tydlighet och förberedelse är viktiga aspekter för att skapa en framgångsrik miljö för eleverna. En annan slutsats jag kan dra är att det finns många olika förhållningssätt gentemot eleverna och att inte samma förhållningssätt fungerar till alla elever. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar språkutvecklande i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella och relationella perspektivet. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer användes. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskriver att de arbetar språkutvecklande på förskolorna men strategierna som användes skilde sig åt mellan förskolorna. Resultatet visar dock att alla förskollärare är eniga om att TAKK (Tecken som stöd och kompletterande kommunikation) och visuellt stöd är avgörande faktorer i ett språkutvecklande arbete som inkluderar alla barn. Aktivt närvarande pedagoger i förskolan är väsentliga för möjligheten till att främja alla barns kommunikation och interaktion med andra barn.

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Syftet besvaras med hjälp av de två forskningsfrågorna: Vilka strategier använder förskollärarna i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar berättar förskollärare om när det gäller deras arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där empirin består av intervjuer med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn och har bra kunskaper och erfarenheter att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien har använt sig av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. Huvudresultatet som framkommit i studien är att majoriteten av de förskollärarna främst fokuserar på att utveckla barns svenska språk och de använder sig av olika strategier för att stödja flerspråkiga barnens språkutveckling inklusive deras modersmålsspråk. Resultat visar också att förskollärarnas arbete utgår alltid från barnens individuella behov, intresse och förståelse. / The purpose of the study is to get an insight into preschool teachers' work with multilingual children's language development in preschool. The research questions are: 1. What strategies do preschool teachers use to work with multilingual children's language development in preschool? 2. What are the opportunities and challenges they experience to work with multilingual children's language development in preschool? The study is based on a qualitative interview method where the empirical evidence consists of interviews with five preschool teachers who work with multilingual children and have good knowledge and experience working with multilingual children's language development. The study has used qualitative content analysis with an inductive approach as an analysis method. The conclusion shows that the majority of preschool teachers primarily focus on developing children's Swedish language, and they use different strategies to support multilingual children's language development, including their mother tongue. Results also show that preschool teachers' work is always based on the children's individual needs, interests and understanding.