Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier. Läroboksförfattarna har, vad gäller författarurvalet, gett tydligt företräde åt genrens giganter. Fokus på det enskilda verket respektive arbetarförfattaren själv varierar mellan de två läroböckerna. Varken den enskilde arbetarförfattarens stil eller litteraturhistoriska sammanhang diskuteras i någon stor utsträckning i någon av läroböckerna. Som nämnt är det språkliga och stilistiska vad som främst skiljer de två analyserade läroböckerna åt. Den lärobok vars målgrupp verkar vara elever på ett högre kunskapsplan ger eleven åtskilliga nivåer att läsa sig igenom; fler detaljer och fler till reflektion uppmanande resonemang medan den andra läroboken förblir vid textens översta ytskikt. Denna visar främst i sitt enkla, rättframma språk, vilket inte tycks utmana en genomsnittligt läsbegåvad elev nämnvärt; syftet med lärobokstexten är att under okomplicerade förhållanden förse eleven med fakta.  Den mer teoretiska läroboken uppmanar genom den fyllighet som karaktäriserar texten, dess kunskapsutmanande vokabulär samt genom sin diskuterande, analyserande ton eleven till fördjupat tillägnande av arbetarlitteratur

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9. Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling. Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9. Metoden går i korthet ut på att studera hur begreppet hållbar utveckling ges mening genom sin relation till andra begrepp i de studerade materialen, i enlighet med Laclau och Mouffes diskursteori. Dessa begrepp organiseras i kartor vilka påvisar hur olika begrepp har olika inverkan på diskursen hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det inte finns någon tydlig hegemoni kring vilket innehåll läromedel fyller hållbar utveckling med. I analysen framgick att diskursen ligger åt det normativa hållet, om än med flera undantag. Diskursen i stort är mestadels att betrakta som tekno- och antropocentrisk och få exempel på förespråkande av någon större omvandling av samhällssystemet fanns att se. Men hållbar utveckling konstitueras olika i olika läromedel och valet av läromedel har följaktligen stor betydelse för vilket meningsinnehåll som erbjuds eleverna.

Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör. Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.

<p>Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör.</p><p>Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.</p>

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.

Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur f-3 lärare ser på yngre barns förmåga att förstå historia samt hur de undervisar för att utveckla elevernas historiska kunskaper och ämnesförståelse. Detta genom att med semistrukturerade intervjuer fråga två lärare om hur de väljer att planera och undervisa i ämnet för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla ett historiemedvetande. Detta tillvägagångssätt gör dock att resultatet inte går att generalisera. Resultatet kan tolkas som att de båda lärarna strävar efter att möta det centrala innehållet för att eleverna ska nå målen inom ämnet och få en så god kronologisk överblick som möjligt. Men att mycket av den utvecklingspsykologiska tanken kring hur yngre barn kan tillägna sig historieundervisningen verkar leva kvar. / The purpose of this thesis was to try to investigate how f-3 teachers view younger children's ability to understand history and how they teach to develop students' historical knowledge and subject understanding. This by using semi-structured interviews to ask two teachers about how they choose to plan and teach the subject in order to create conditions for the students to develop a historical consciousness. However, this approach makes the result impossible to generalize. The result can be interpreted as the two teachers striving to meet the central content in order for the students to achieve the goals within the subject and get as good a chronological overview as possible. But that much of the developmental psychology idea about how younger children can acquire history education seems to remain.

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men när det gäller genus och jämställdhet har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med. Stereotypa genusbilder finns överallt, i reklam, i tidningar, i filmer och tv-serier och hos folk i vår närhet och, som jag kommer diskutera i denna uppsats, i våra läroböcker. Den stereotypa bilden av män och kvinnor som blir allt vanligare i samhället är problematisk, framförallt för de unga som ser den som ett ideal. I denna uppsats kommer jag diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag analyserar texterna och ser framförallt på hur män och kvinnor framställs samt vilka normer som återfinns. Jag har diskuterat texterna med gymnasieelever och då det hos dem fanns existerande idéer om vad som är manligt och kvinnligt utgick jag ifrån dem och gick därifrån vidare till att analysera texterna och hur de överensstämmer med den ”verklighet” som återfanns hos gymnasieeleverna.