Syftet med denna litteraturstudie är att granska hur läroböcker i de samhällsorienterande ämnena grundar sig på den nya läroplanen för grundskolan (Lgr22).Det är en litteraturstudie med utgångspunkt i läroplansteori. Resultatet visar vikten av att läroböcker är anpassade utifrån läroplanen både utifrån det centrala innehållet och hur ett jämställdhetsperspektiv. Slutsatsen är kortfattat att lärare behöver ha kunskap om hur vida deras läroböcker förhåller sig till läroplanen så att eleverna får en likvärdig utbildning.

Bakgrund: I Sverige finns styrdokumentet läroplanen som föreskriver att under­vis­ningen i skolan ska präglas av jämställdhet och att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Trots det visar forskning att idrottslärares uppfattningar om jämställdhet tenderar att grunda sig i ett ideal där manligt är överordnat kvinnligt och en maskulin norm uppmuntras på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur grundskoleelever på en skola i norra Sverige upplever jämställdhet i idrottsundervisningen och hur de uppfattar att idrottsläraren arbetar med jäm­ställdhet i skolämnet idrott och hälsa. Metod: För att besvara studiens syfte deltog nio respondenter (sex flickor och tre pojkar) mellan 14–16 år i semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys användes för att beskriva och dra slutsatser kring respondenternas upplevelser. Resultat: Studiens resultat visade att eleverna anser att idrottsundervisningen är jäm­ställd och att de inte uppfattar att läraren gör skillnader på eleverna baserat på deras könstillhörighet. Trots det kunde flera aspekter som pekar på att idrottsundervisningen inte är jämställd urskiljas. Dessa inkluderade en maskulinitetsnorm där manligt kodade idrotter värderades högre än kvinnligt kodade idrotter och en norm där pojkarna tog mer plats än flickorna. Det förekom dessutom könsrelaterade gruppindelningar. Att lärarna inte lyckas bryta situationer där pojkarna tar plats på bekostnad av flickorna tror elev­erna beror på att lärarna inte ser eller hinner. Slutsats: För att arbeta enligt läroplanens föreskrifter behöver idrottslärarna ifrågasätta normer som i samhället anses vara självklara. Om läroplanens jämställdhetsföreskrifter ska kunna realiseras behöver fokus flyttas från tillfälliga lösningar, så som könsrela­terade gruppindelningar, till att ta itu med strukturen och utmana könsrelaterade normer. Därför kan idrottslärarna behöva jämställdhetsinriktad utbildning för att utveckla sin förmåga att upptäcka och ifrågasätta traditionella könsmönster, samt hjälp att imple­mentera normkritisk pedagogik i undervisningen.

“Bildämnet på Åland och i Sverige - en komparativ studie av elevdeltagande från läroplan och styrdokument i bild till praktisk verklighet” är en studie jag genomfört för att undersöka hur och vilka faktorer som påverkar elevdeltagande och inflytande i bildundervisningen, samt hur detta skiljer sig åt mellan den svenska och den åländska gymnasieskolan. Studien är genomgående av komparativ karaktär, och genom tre olika analysmetoder av intervjumaterial, läroplan och styrdokument från båda regioner har jag presenterat förslag på utvecklingsområden för bildundervisningen. Jag har fört intervjuer med svenska och åländska gymnasieelever, och de viktigaste resultaten i studien har varit hur elevernas tal om bildundervisningen stått i kontext mot villkoren skrivna i läroplan och styrdokument. Genom läroplansanalys, tematisk analys och kontextualiserande analys har jag presenterat skillnader och likheter från de två olika skolorna. / "Art Education in Åland and Sweden - a comparative study of student participation from curriculum and policy documents in art to practical reality" is a study I conducted to investigate the factors that influence student participation and influence in art education, and how this differs between the Swedish and Ålandic high school systems. The study is comparative in nature, and through three different methods of analysis of interview material, curriculum, and policy documents from both regions, I have presented proposals for areas of development for art education. The interviews were conducted with Swedish and Ålandic high school students, and the key findings of the study have been how students' discussions of art education are situated in the context of conditions outlined in the curriculum and policy documents. Through curriculum analysis, thematic analysis, and contextualizing analysis, I have presented differences and similarities between the two different schools.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur högstadielärare upplever skiftet från distansundervisning till klassrumsundervisning. Detta studeras med fokus på lärares ledarskap samt hur skolan upplevs ge förutsättningar för lärares förändrade undervisningssituation. Tidigare forskning visar att coachande ledarskap fungerar bäst för ökad måluppfyllelse, minskad stress och förbättrat välbefinnande. Genom en enkätstudie med 37 deltagande högstadielärare har deras beskrivna upplevelser analyserats med kvalitativ metod genom linsen av läroplansteorin samt teorin om situationsanpassat ledarskap. Resultaten visar på ett upplevt skifte gällande lärarledarskapet där lärarna beskrivs ha gått från ett coachande ledarskap till ett mer auktoritärt ledarskap med stor uppgiftsorientering i undervisningen. Detta med anledning av att kontakten med elever upplevs mer komplex än innan distansundervisningen. Hur stor denna förändring har upplevts av lärarna råder det dock delade meningar om. Upplevelsen av att relationen till eleverna har försämrats samt ökad betydelse av tydlighet och struktur i lektionerna är däremot gemensamt för samtliga respondenter.  Trots delade uppfattningar om ledarskapets påverkan har distansundervisningen förändrat lärarnas inställning till digitala verktyg i positiv riktning. Resultaten visar att skolans förutsättningar för undervisningen i viss mån upplevs hindra undervisningens fulla potential då skollagen hämmar implementering av digital undervisning. Stödet från skolan under distansundervisningen upplevs av somliga som obefintligt medan andra upplevt det som bra, samtliga uttrycker dock att de har givits för lite tid till anpassning av undervisningen. Ingen koppling mellan lärarnas upplevelser och de ämnen de undervisar i kunde påvisas.

Denna studie undersöker hur fem idrottslärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med simundervisning. Vidare behandlar studien hur lärarna tolkar kunskapskravet för simning och vilka faktorer som påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av deltagare gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor formuleringsarena-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin analyserades också med hjälp utav ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns likheter och olikheter med hur idrottslärare arbetar med simundervisning i skolan. Resultatet visar på att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika. Studien visar även på att de organisatoriska- och ekonomiska resurserna påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Idrottslärarna i studien påpekar att kroppsideal är en påverkande faktor till elevernas deltagande. Slutsatsen är att de organisatoriska- och ekonomiska faktorerna påverkar idrottslärarens sätt att arbeta med simundervisning i skolan. Slutsatsen är också att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika trots den tydliga och mätbara benämningen.

Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier.Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder. Eftersom lärare sedan tolkar och realiserar läroplanerna, kan de förmedla ett annat innehåll och syfte i klassrummet. Den syn som förmedlas kallas följemening.Jag har analyserat gymnasieutbildningens förändring utifrån tre olika infallsvinklar. 1: de generella läroplanstexterna har jämförts och läroplanskod har bestämts. 2: kursplanerna och ämnesplan har analyserats utifrån ämnesfokus och kunskapsemfaser. 3: några erfarna lärare har intervjuats för att ge en bild av hur de har uppfattat förändringarna som skett.I studien har jag funnit att de generella läroplanstexterna och kursplaner väl speglar varandra. Resultatet visar att efter en fokusering på en moraliskt tillämpad undervisning i Lpf 94 så har vi nu en viss återgång till en mer rationell skola med praktiskt tillämpad undervisning i och med Gy 11. Den moraliskt tillämpade undervisningen finns kvar tillsammans med en disciplinär undervisning, som traditionellt verkar vara dominerande i naturvetenskaplig utbildning.Lärarintervjuerna visar att det är lärarens visioner och intressen tillsammans med elevinteraktionen som styr vad som förmedlas i klassrummet snarare än läroplanen.

Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten. De tydligaste skillnaderna är att man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan i ännu högre grad betonar statlig styrning och uppföljning samt att man tar utgångspunkt i en annan förståelse av lärarens kompetens än den som presenteras i Skola för bildning. Medan utredarna till betänkandet från 1992 betonar den utvecklingspotential lärarkåren besitter, lyfter man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan fram lärarnas bristande kompetens och oförmåga att tolka styrdokumenten enhetligt. Lärarens varierade tolkningar av styrdokumen-ten anges som huvudorsaken till de förändringar utredaren föreslår rörande styrdokumenten.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.