Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur läroplanerna för förskolan ser ut och är uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsätts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av läroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram på vilka sätt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, två i Filippinerna och två i Sverige, har besökts för att få en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhämtats genom både intervjuer och observationer. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan de båda ländernas läroplaner. Genom läroplanerna för förskolan går det att se att det finns olika visioner om vilka roller den uppväxande generationen kommer att ha i samhället i de båda länderna. I Sverige styrs verksamheten mot att barnen ska kunna använda sin fulla potential att förändra samhället att bli mer jämlikt och miljömässigt mer hållbart. Det filippinska samhället vill däremot ha medborgare som är fulla av egna erfarenheter och som kan passa in i samhället. Läroplanerna används i större utsträckning i Sverige, och medvetandet om dem är också större här. Det är dock lätt att se spår av läroplanerna vid förskolor i de båda länderna.Nyckelord: Curriculum, Filippinerna, förskola, läroplan, läroplansteori

Since 1998, the Swedish preschool has its own curriculum and with this the preeschool became the first step of a lifelong learning. The aim of this study was to explore how preschool teachers perceive their work before and after the Swedish curriculum was inserted. A qualitative method was used in this study. Four different in-depth interviews were conducted with preschool teachers, all experienced working at least before 1993. The curriculum theory and curriculum history were used to analyze the empirical data. The conclusion of this study is that the preschool teachers have experienced a great difference in their work today in comparison to before the curriculum was inserted. The aim of this study is not to draw general conclusions of the profession, it is merely a presentation in regard to the preschool teachers that participated in this study and it can also help others in the same work line to get a greater picture of what the curriculum has brought to the profession. In my study I focus on the differences the preschool teachers have experienced in their work regarding the terms child- vs. adult view, education and/or care, pedagogical documentation and the status of the teachers profession.

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet? Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven? Metod: vi har valt att använda en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och de använda teorierna som varit till hjälp för att tolka resultatet är läroplansteorin och KASAM. Sex utbildare idrottslärare inom ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 intervjuades och valdes ut med ett bekvämlighetsurval. De intervjuade arbetade i både Stockholms län och Uppsala län. Resultat: Informanterna anpassade undervisningen genom progression och modifiering av momentet bollspel. Detta gav eleven en möjlighet att utöva bollspel på sin nivå och med progression arbeta sig mot kursplanens mål och syfte. Det som samtliga informanter kopplade bollspel i undervisningen till var kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). Detta gjordes genom att de ansåg bollspel som en komplex rörelse där eleverna behöver anpassa sina rörelser till aktiviteten och för att bollspel kan utövas i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus.

Studiens syfte var att analysera styrdokument från två närliggande samhällen för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i framskrivningen av funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt i styrdokumenten utfördes analys av barnlitteratur som ämnat läromedel för att lyfta fram funktionsnedsättningar. Den metod som användes för att genomföra analyserna var kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Innehållsanalysen resulterade i att specifika begrepp och teman genererats i anslutning till ämnet funktionsnedsättningar. Teorin som användes vid analys av resultaten från genomförda delstudier var läroplansteori. Teorins centrala begrepp, vilka är formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, har varit av vikt för att genomföra analysen av delstudiernas resultat. Studiens huvudsakliga resultat var att funktionsnedsättningar benämns i samtliga styrdokument men i varierande utsträckning. Den åländska läroplanen för barnomsorgen tenderade att ta upp det specifika ämnet i större omfattning än både den svenska skollagen och läroplanen för förskolan. Däremot lyftes ämnet genom varierande begrepp som tolkades innefatta alla barn i förskolan. Barnlitteraturen som analyserades resulterade i fyra olika teman vilka lyfte olika aspekter av ämnet funktionsnedsättningar. Därmed ansågs barnlitteraturen kunna användas som läromedel i enlighet med styrdokumenten inom undervisningen i förskolor och daghem. Intresset för att analysera barnlitteratur har uppstått eftersom det anses vara en central del i förskolans och daghemmens verksamhet vilken grundar sig i styrdokumenten.

Förskolan är den plats som barnen först möter under sin långa utbildningsresa och det kan även vara ett av barnens första möten med en samhällelig institution. Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv och syftet med studien var att undersöka hur innehållet i fruktstunden kan förstås utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering samt hur förskollärare resonerar kring fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv.  Studiens empiri samlades in dels med hjälp av kvalitativa observationer med ett observationsschema som stöd där barn i åldrarna 1 – 5 år deltog, dels med kvalitativa intervjuer där intervjuerna förhöll sig till en standardiserad intervjumodell. Samma fem förskollärare deltog i både observation och intervju och förskollärarna var verksamma inom tre olika rektorsområden. Resultatet i delstudie 1 påvisade att det innehåll som framträdde i undervisningen flest gånger var Kvalifikation, som kan förstås som matematik, språkutveckling och allmän kunskap. Därefter framträdde Socialisation, som kan förstås som hur barn socialiseras in i ett samhälle samt förhållningsregler. Minst antal gånger framträdde Subjektifiering, som kan förstås som barns möjlighet till att agera självständigt och ta egna beslut. Resultatet i delstudie 2 redovisade att när förskollärare resonerade om fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv talade de om innehåll i undervisning, där begreppet socialisation främst betonades, samt förskollärarens roll i undervisning. Resultaten från de olika delstudierna diskuteras i relation till undervisningsperspektivet. Studiens slutsats var att förskollärarna inte var medvetna om allt undervisningsinnehåll de förmedlade till barnen i rutinsituationen fruktstunden. Det som synliggjordes i observationerna överensstämde inte med det som förskollärarna resonerade om i intervjuerna. Denna slutsats kan förklaras som att det inte uppstod en naiv realism i studien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läromedel för svenska 1 i gymnasieskolan arbetar med skönlitteratur i förhållande till vad läroplanen säger. Med hjälp av en innehållsanalys av tre olika läromedel för svenska 1, undersöks vilken sorts litterär kunskap som prövas i samband med övningsuppgifter i läromedlet. Den teoretiska synen om litterär kunskap utgår ifrån Robert E. Probst fem kategorier för kunskap: kunskap om det egna jaget, kunskap om andra, kunskap om texten, kunskap om kontexten, och kunskap om meningsskapande processer. Utöver det används även läroplansteoretiska begrepp för analys och diskussion av resultatet. Undersökningens resultat visar att det råder en stor obalans i vilken typ av litterär kunskap som läroboksuppgifter fokuserar på när eleverna arbetar med texter eller utdrag från skönlitteratur. Majoriteten av läroböckernas uppgifter där eleverna arbetar med texter eller utdrag behandlar kunskap om texten. Få övningar och uppgifter bjuder in eleverna till vidare reflektion om hur läsningen påverkar det egna jaget eller andra människor. Detta står i kontrast till svenskämnets läroplan som lägger vikt i att eleverna ska läsa skönlitteratur som en källa tills självinsikt och förståelse för andra perspektiv om människor och världen.

Syftet med studien var att undersöka legitimerade förskollärares perspektiv på samlingens syfte och innehåll, samt hur de anser att de tillämpar sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens delaktighet och inflytande vid samlingen. Det är en kvalitativ studie som bygger på nio semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av läroplansteorin och de didaktiska frågorna när, hur, vad och varför. Resultatet visade att samtliga förskollärare beskrev ett tydligt syfte men hade olika syn och perspektiv på innehållet i samlingen. Vissa använde samlingen som ett tillfälle för lärande, medan andra nyttjade samlingen för att berätta om dagens planering för att barnen skulle bli väl förberedda på dagens struktur. Ett fåtal ifrågasatte samlingens syfte. Alla intervjuade förskollärare beskrev hur de använder sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens behov, delaktighet och inflytande.

Den här studien syftar till att granska vilka yttre faktorer som påverkar tillämpningen av barns individuella handlingsplaner i förskolan. Studien gjorde vi med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Förskollärare från olika kommuner och förskolor berättade om deras erfarenheter och tankar. Med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt analyserades det empiriska materialet. Studien visar att yttre faktorer som tid och resurser påverkar arbetet med alla delar av tillämpningen. Synliggörandet av vilka behov som får handlingsplaner att skrivas gjordes och visade att handlingsplaner inte är det dokument som skrivs i första hand. Först skrivs anpassningar som kan gynna hela barngruppen, men som inte kräver en kartläggning och lika utförlig dokumentering.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogernas perspektiv på högläsningens roll i förskolan, samt vilka möjligheter och utmaningar som de upplever i sitt arbete med högläsning. Denna studie har sin utgångspunkt i läroplansteorin för att förstå hur pedagoger i förskolan uppfattar och implementerar läroplanens mål om högläsning och vilka faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter i sitt arbete med högläsning.   Den valda metoden för datainsamling innefattar en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer genomförs med tretton pedagoger. Dessa pedagoger representerar både förskollärare och barnskötare och är anställda vid kommunala förskolor i Västernorrlands län och Stockholms län. Analysmetoden som används för att analysera det empiriska materialet är tematisk analys.  Resultatet visar att högläsning primärt används i undervisningssyften, samtidigt används den också för andra ändamål såsom återhämtning och skapande av en positiv relation till högläsningen. Högläsning har positiva effekter på barns lärande, språkutveckling, sociala utveckling och kommunikation. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om att tillämpa olika strategier för att göra högläsningen meningsfull. Genomförandet av högläsning påverkas av en rad ramfaktorer såsom barngruppsstorlek, koncentrationssvårigheter, tidsbegränsningar, otillräckliga språkkunskaper hos både pedagoger och barn, lokalens utformning och ljudnivå.  Slutsatsen som kan dras av resultaten är att ramarna för högläsning är sammankopplade och kan påverka varandra på olika sätt. Det är viktigt att pedagogerna är medvetna om dessa samband för att kunna skapa förutsättningar för högläsning som är både effektiv och givande, vilket skapar en positiv och meningsfull upplevelse för både barn och pedagoger. / <p></p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken realiseras i förskolan samt hur denna realisering påverkas av olika faktorer, för att förstå om och hur leken kan vara i fara i den svenska förskolan. Det är en kvalitativ studie som utgår från läroplans- och ramfaktorteori. Några centrala begrepp som ramar och barnsyn används för att kunna analysera vårt resultat. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med ungefär tjugo frågor som vi har ställt till 8 förskollärare. Materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärares syn, tankar och åsikter riktar sig mest mot lekens instrumentella värde och mindre mot lekens egenvärde, och att arbetssättet kring lek påverkas av både implicita och explicita faktorer. Slutsatsen är att förskolläraren är den som avgör hur leken ser ut i praktiken och att deras omedvetenhet kring lekens egenvärde kan leda till att leken i förskolan kan vara i fara.