Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

Studien syftar till att undersöka förskollärarnas pedagogiska ledarskap, samt få en djupare kunskap kring val av strategier och förhållningssätt beträffande förskollärarnas ledarskap i fasta lärandesituationer. Syftet är enligt oss intressant på så sett att det bidrar med en fördjupad bild av olika ledarskapsstrategier, likväl redovisas olika val och förhållningssätt gentemot dessa, som vi många gånger tidigare reflekterat över i förskolans verksamhet. Studien har utgått från kvalitativa intervjuer som metod för att samla in material till analysen, som behandlades utifrån en tematisk analys. Slutligen behandlades och gjordes analysen via ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det läroplansteoretiska perspektivet har haft en stor påverkan på informanternas ledarskapsval kring de studerade lärarsituationerna, måltid och samling. Ett demokratiskt ledarskap framkommer som det vanligaste förhållningssättet under både måltids- och samlingssituationer. Här kunde också ett låt-gå ledarskap tydas. Det auktoritära förhållningssättet framkommer i förskollärarnas ledarskap, dock endast rörande samlingssituationerna. Samlingen ses därför inneha en aningen striktare ledarstil vid vissa tillfällen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare hanterar dilemman när barnets rättighet till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer kring regler och villkor. Med fokus på delaktighet och inflytande har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av tre artiklar utifrån barnkonventionen. Analysen genomförde vi för att ta reda på om artiklarna överensstämmer med läroplanen samt en likabehandlingsplan från en utvald förskola, och vilken påverkan det har i läroplanens och likabehandlingsplanens innehåll för arbetet med barns delaktighet och inflytande. Genom den kvalitativa intervjustudien har vi undersökt hur fyra förskollärare skulle hantera en konflikt sitt pedagogiska ledarskap där barns rätt till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer och villkor. För att ta reda på detta presenterar vi tre olika fallbeskrivningar för förskollärarna att lösa. Studiens resultat indikerar att relationskompetens och kommunikation är två grundläggande verktyg i hanteringen när mänskliga rättigheter hamnar i konflikt med förskolans normer för det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar att förskolan behöver i sin undervisning med demokratiska värderingar lära barnen att de har ett inflytande över sin utbildning och miljö. De har rätt till att vara delaktiga i frågor som berör dem, men det är även viktigt att göra barn medvetna att för att uppnå en demokratisk miljö så behöver de vara medvetna om sina skyldigheter.

Den här studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla samt hur de definierar begreppet. Vi undersöker även om införandet av begreppet självkänsla i den nya läroplanen för förskolan har påverkat förskollärarna och barnskötarna i deras arbete. Vi undersöker detta med hjälp av en webbaserad enkätstudie. Resultatet presenteras och analyseras med en läroplansteoretisk utgångspunkt där vi använder oss av tre centrala begrepp formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. I studien framkommer det att de båda yrkesgrupperna är relativt eniga i sin syn på självkänsla samt hur de realiserar arbetet i förskolan. Vi problematiserar hur de båda yrkeskategorierna realiserar sitt innehåll och sina kunskaper i förskolan. Läroplanen föreskriver en likvärdig utbildning men frågan är om den kan blir likvärdig när alla besitter olika kompetenser och erfarenheter vilket skapar olika tolkningar som i sin tur påverkar undervisningen. I studien framkommer det att förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla dagligen och deras syn på hur de arbetar med självkänsla är relativt samstämmiga.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa på gymnasienivå avseende kroppsideal. Undersökningen syftar till att undersöka hur och i vilken omfattning kroppsideal berörs i ämneslärarutbildningen, hur det kopplas till andra kunskapsområden och på vilket sätt studenterna i framtiden förväntas planera och genomföra undervisning i kroppsideal.Metoden för undersökningen är dels insamling av kvalitativa data genom intervju med 6 lärarstudenter som studerar på ämneslärarprogrammet vid olika lärosäten, dels dokumentanalys av styrdokument. Undersökningen använder sig av läroplansteori som modell för att förklara den genererade empirin.Resultatet visar att kroppsideal är ett kunskapsområde som har förekommit i varierad omfattning vid de olika lärosätena, det visar såväl analys av interjuver som analys av kursplaner. Två övergripande kategorier framträder av intervjuerna; ämneskunskaper och didaktisk kompetens. Det är främst ämneskunskaper som har varit framträdande i utbildningen och flera av deltagarna uttrycker att den didaktiska kompetensen har saknats i utbildningen. Genom analys av utbildningsdokument framgår att kroppsideal kommer till uttryck i tre övergripande kategorier; kroppsideal och syn på kropp, kroppen och identitetsskapande samt genom etiska perspektiv.Vissa slutsatser kan dras genom denna undersökning. Det finns stort tolkningsföreträde hos den enskilde läraren vilket påverkar vilket kunskapsinnehåll som ämnet får. Studenterna upplever att kroppsideal är ett viktigt kunskapsområde och att det hade kunnat ta större plats i utbildningen. Innehållet i utbildningen avseende kroppsideal har varit ämneskunskap i olika former samt till viss del didaktisk kompetens, dock upplever de flesta studenter att undervisning som behandlar hur de kan undervisa i kroppsideal i framtiden har varit begränsad.

No description available.

Ungefär ett barn i varje barngrupp kan klassas som särbegåvad, däremot är det färre än cirka en procent av de särbegåvade barnen som upptäcks i förskolan. Både förskolans läroplan och Skollagen är tydliga med att varje enskilt barn ska få stöd utformat efter det egna behovet. Särbegåvning har på senare tid bland annat uppmärksammats i media till viss del, vilket har bidragit till att fler har fått upp ögonen för ämnet. Med två delstudier, varav en kvalitativ och en kvantitativ, undersöker vi pedagogers kunskaper om särbegåvning och om deras upplevelser av samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Som hjälp i våra analyser och i vår diskussion har vi våra utgångpunkter i Pedagogiskt ABC med dess tre centrala begrepp acceleration, berikning och coaching och Läroplansteorins två begrepp, formulerings- och realiseringsarena. Studiens resultat visar att det inte finns en tydlig definition av begreppet särbegåvning. Begreppet är svårdefinierat och pedagogerna upplever sig osäkra när det kommer till att stötta och utmana de särbegåvade barnen. Kunskapen pedagogerna besitter har de främst fått genom att de själva besitter ett intresse och en nyfikenhet. Respondenterna upplever att kunskap om särbegåvning saknas i lärarutbildningarna. Samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn upplever pedagogerna i studien har fungerat bra.  Med styrdokumenten på sin sida har de särbegåvade barnen rätt till en undervisning anpassad efter hens förmågor, i vår studie framkommer det att många pedagoger upplever att stödet de särbegåvade barnen får inte är tillräckligt. Pedagogerna önskar bland annat en samsyn bland kollegor, stöd av specialpedagoger och tydliga arbetsmetoder.

Trots att mycket tyder på världens miljöproblematik och kan tala för relevansen att elever ska få möta och bearbeta miljöfrågor i skolan, är det enligt mig inte tillräckligt stort fokus kring detta i styrdokumenten för ämnet Design på gymnasiet. Istället är det till exempel ett stort fokus på produktutveckling, designprocessens olika delar, marknadsundersökning, idégenerering och presentation av idéer, utan ett ord om miljö, hållbarhet eller ekologi. I mitt arbete har jag därför valt att själv agera elev och praktiskt gestalta en ekologiskt hållbar kursplanering i kursen Design 1 för gymnasiet. Syftet till att jag praktiskt prövat dem själv var med en förhoppning om att kunna utarbeta ett konkret material och besvara min frågeställning om hur en alternativ kursplanering i Design 1 med fokus på hållbar utveckling kan ta form och användas. Genom ifrågasättande frågor kopplade till momenten, genom att utmana och begränsa materialvalen och genom att visa på mångfaciteten inom designfältet kom jag fram till att arbetet med att möta ett hållbarhetsperspektiv i Design 1 kan underlättas. Som en del av mitt arbete med min ekologiskt hållbara kursplanering genomfördes en workshop tillsammans med 16 gymnasieelever där jag prövade ett av momenten i kursplaneringen. Med avsikt att hjälpa människor att minska deras klädkonsumtion fick eleverna formge framtidens förvaringsmöbler. Förvaringsmöblerna var inte tänkta att nå handeln, utan kan verka som “diskussionsobjekt”. Eleverna blev introducerade för begreppen hållbar utveckling, minimalism, capsule wardrobe och kritisk design och skapade därefter sex olika modeller. Modellerna visades avslutningsvis på Konstfacks vårutställning 2019. Workshopens syfte var att få visuella och verbala utsagor om hur elever bemöter ett ekologiskt hållbarhetsfokus. De temat som framkom under workshopen var att genom att synliggöra, begränsa och tillgängliggöra genom teknik i designarbetet kan syftet med att minska klädkonsumtionen enligt eleverna uppnås.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hur jämställdhet tillämpas under lektioner i idrott och hälsa på gymnasiet. Detta görs genom att söka svar på frågorna: Hur ger gymnasielärare i idrott och hälsa uttryck för innebörden i begreppet jämställdhet? På vilket sätt upplever dessa lärare att de undervisar utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Vilka ramar i undervisningen upplever lärarna möjliggör eller begränsar arbetet med jämställdhet? Metod För att besvara frågeställningarna har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra gymnasielärare i idrott och hälsa som var i åldrarna 27–53 år. Frågorna som behandlades under intervjuerna baserades på de tre forskningsfrågorna och dessa lades upp som tre teman. Tre av intervjuerna gjordes via Zoom, som är ett dataprogram för videokonferens, den fjärde gjordes på lärarens arbetsplats. Resultat  Studiens resultat visar att lärarna formulerade innebörden i jämställdhet på ett liknande sätt med undantag från en deltagare som visar på snäppet djupare förståelse. Vad gäller lärares arbete med jämställdhet i sin undervisning kommer de med både spontana och förebyggande strategier. Däribland att inte dela upp elever efter kön samt att styra upp diskussioner kring olika jämställdhetsfrågor. Slutligen visar resultatet på att lärare kopplar utrymme och tid till jämställdhetsarbetet. Det krävs ett visst utrymme samt tid till reflektion och utbildning för att bedriva undervisningen jämställt. Vidare ser vissa lärare att en viss jargong och mönster i samhället kan ha en negativ inverkan på hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. Slutsats De deltagande lärarna har en grundare kunskap kring jämställdhet som oftast inte bygger på vetenskaplig grund. Det framkommer dock inte att detta faktum gör deras undervisning mindre jämställd. Vidare verkar ramfaktorerna tid och utrymme möjliggöra, medan jargong verkar försvåra för ett jämställt arbete. / Aim The purpose of this essay is to gain an increased understanding of how gender equality is applied during lessons in physical education and health in Swedish high school. This is done by seeking answers to the questions: What knowledge do high school teachers, in physical education and health, express about the concept of gender equality? In what way do these teachers feel that they teach from a gender equality perspective? What frameworks in the teaching enable or limit the work with gender equality? Method To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted with four high school teachers in physical education and health who were aged 27-53 years. The questions addressed during the interviews were based on the three research questions and these were presented as three themes. Three of the interviews were conducted via Zoom, which is a computer program for video conferencing, the fourth was done at the teacher's workplace. Results The results of the study show that the teacher formulated the meaning of gender equality in a similar way, with the exception of one participant who shows a slightly deeper understanding. As for teachers' work with gender equality in their teaching, they come up with both spontaneous and preventive strategies. There sometimes not to divide students by gender and to steer discussions on various gender issues. Finally, the results show that teachers link space and time to gender equality work. It takes a certain amount of space as well as time for reflection and education to conduct teaching on an equal footing. Furthermore, some teachers see that a certain jargon and pattern in society can have a negative impact on how teachers choose to structure their teaching. Conclusions The participating teachers have a more thorough knowledge of gender equality, which is usually not based on science. However, it does not appear that this fact makes their teaching less equal. Furthermore, the frame factors time and space seem to enable, while jargon seems to limit the work with equality.

Denna uppsats utforskar hur lärare förhåller sig till och arbetar med eurocentrism. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare i samhällsorienterande ämnen på högstadietanvänder eurocentrism som perspektiv i utformandet och genomförandet av sin undervisning. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av läroplansteori och frontlinjebyråkratteori. Resultatet visar att lärarna i låg grad förhåller sig till eurocentrism i sin undervisning. Ramfaktorer såsom lärarnas förkunskaper och läromedlens utformning påverkar i hög utsträckning lärarnas benägenhet att inte använda eurocentrism som teori i utformandet av sin undervisning. Vidare tolkar lärarna läroplanen som att det finns en intressekonflikt mellan skolans värdegrundsuppdrag som man menar kan ge stöd för att använda eurocentrism som perspektiv, och kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav som man menar inte ger stöd för att använda eurocentrism som teoretisktperspektiv. Slutligen visar resultatet att lärarnas uppfattningar om eleverna påverkar hur lärarna arbetar med eurocentrism.