Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare från olika generationer som undervisar i idrott och hälsa på grundskolenivå upplever att synen på ombyte och dusch förändrats över tid. De frågeställningar som kommer användas för att uppnå studiens syfte är: - Hur upplever lärare från olika generationer den förändring som skett i synen på ombyte och dusch i samband med idrott och hälsa? - Hur legitimerar lärare i idrott och hälsa från olika generationer ombytet och duschens vara eller icke vara i samband med lektioner i ämnet idrott och hälsa?   Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex aktiva examinerade grundskollärare i idrott och hälsa. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades tematisk analys. Studien har influerats i huvudsak av två teoretiska ramverk. Dessa är läroplansteorin och Pierre Bourdieus habitus och reproduktionsteorier.  Resultat Resultatet av studien visar på att de lärare som intervjuats är till majoritet överens om att förändringen som skett i synen på ombyte och dusch i samband med ämnet idrott och hälsa över tid, snarare ligger i en förändring av attityd hos eleverna än något annat. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna som intervjuats legitimerar ombytet och duschens vara eller icke vara med någon form av nedärvd metod från sin egen skolgång.  Slutsats De slutsatser som dras i den föreliggande studien är att genom Pierre Bourdieus habitus och sociala reproduktion visar samtliga respondenterna i studien att en förändring skett i synen på ombyte och dusch över tid. Detta oavsett vilken generation läraren tillhör. En anledning till detta kan ses i läroplanen som i studien använts som ett tidsdokument utifrån läroplansteorin. Där förändringar i samhällssynen lett till förändringar i formuleringen av läroplanen. / Aim The aim of the study was to examine whether and how teachers from different generations who teach physical education and health at primary school level experience that the view of change and showering changes over time. The research questions that will be used to achieve the purpose of the study are: - How do teachers from different generations experience the change that has taken place in the view of changing and shower in connection with physical education? - How do teachers of physical education from different generations legitimize the change and the shower to be or not to be in connection with lessons in the subject of physical education? Method The study has a qualitative methodological approach, with semi-structured interviews as a method. The selection was made through a strategic selection. The sample consisted of six active graduate primary school teachers in physical education. The interviews are conducted in the video conferencing program Zoom. Thematic analysis is applied for analysis of the data collection. The study has been influenced mainly by two theoretical frameworks. These are curriculum theory and Pierre Bourdieu's habitus and reproduction theories. Results The results of studies show that teachers interviewed for the most part agree that the change that has taken place in the view of change and shower in connection with the subject of physical education over time, is rather a change in the attitude of the students than anything else. The results also show that most of the teachers interviewed legitimize the change and the presence or absence of the shower with some form of inherited method from their own schooling. Conclusion The conclusions drawn in the present study are that through Pierre Bourdieu's habitus and social reproduction, all respondents in the study show that there has been a change in the view of changing and showering over time. This regardless of which generation the teacher belongs to. One reason why this can be seen in the curriculum, which in the study was used as a time document based on the curriculum theory. Where changes in the view of society have led to changes in the formulation of the curriculum.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext. / <p>2020-06-08.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.

I denna studie undersöker vi barnskötares och förskollärares upplevelser av sina förutsättningar inför undervisning i de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi i förskolan ur ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan. Vi har genomfört två undersökningar i form av åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare som arbetar i förskolor i Storstockholmsområdet. Våra frågor var grupperade efter ramfaktorerna fortbildning, kollegialt lärande, material, miljö, planeringsunderlag, styrdokument, tid och ämneskompetens. Vi valde att i intervjuguiden utgå ifrån ramfaktorteorin, vilken beskriver de ramar och praktiska förutsättningar som påverkar lärares handlingsutrymme. Intervjuerna transkriberades och kodades för att strukturera datamaterialet inför kategorisering och tematisering. Delstudierna jämfördes därefter med tidigare forskning samt analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarenan (Linde, 2012), det vill säga hur förskollärarna tolkar läroplanens mål till den faktiska undervisningen. De gemensamma nämnarna för resultaten av delstudierna är behovet av kompetensutveckling inom ämnena fysik och kemi samt mer tid för barnskötare och förskollärare att i sitt arbetslag kunna planera, utvärdera, analysera och utveckla undervisningen tillsammans. Barnskötarna i undersökningen efterfrågar ett kollegialt lärande där de kan öka sina kunskaper samtidigt som förskollärarna uttrycker vikten av kompetenta barnskötare för att kunna utföra sitt uppdrag. Resultatet tyder på att förskollärarna i undersökningen inte vet vad som förväntas av dem i undervisningen i ämnena fysik och kemi. Därför ser vi gärna att det genomförs forskningsstudier med fokus på rektorer och huvudmän för att synliggöra vad som erbjuds med syfte att underlätta förskollärarnas förutsättningar för att tolka, planera och utveckla undervisningen i fysik och kemi.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F–3 tillämpardidaktiska val i livsfrågeundervisningen.För att besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts där femlärare intervjuats. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna livsfrågornasändlöshet, planeringens existens, elevernas välbefinnande och etiskaavväganden som i analysen kopplas till forskningsfrågorna.Studiens slutsats är: Lärarnas egen livserfarenhet och arbetslivserfarenhet ansesutifrån studien vara en grundläggande framgångsfaktor för arbetet medlivsfrågor. Detta utgör en förutsättning för läraren att skapa förståelse förelevers olika perspektiv gällande livsfrågor. Samspelet mellan lärare och eleverdär elevers nyfikenhet och engagemang lockas fram genom diskussion ochvärdegrundsarbete och som utvecklar medmänskliga och demokratiskaindivider är grundstenen i livsfrågeundervisningen.

SammanfattningIdrott som ämne i högre utbildning är flervetenskapligt. En del av detta ämne inom lärarutbildningen är av praktisk karaktär. Studien fokuserar på hur en grupp idrottslärarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lärosäten för idrottslärarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen är att specifikt ta reda på hur idrottslärarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig färdighet i idrott hos blivande idrottslärare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007. Under vårterminen 2006 genomfördes ett antal intervjuer med idrottslärarutbildare. Dessa intervjuer transkriberades i sin helhet för att sedan genomgå tolkning och analys. Den teoretiska ansatsen som använts tar sin utgångspunkt i läroplansteori. Begreppen formulerings- respektive transformeringsarena används för att förstå förhållandet mellan styrdokument, i form av kursplaner, och vad informanterna talade om att studenterna ska kunna. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och det idrottslärarutbildarna beskriver att studenterna faktiskt ska kunna i den idrottsliga praktiken. I kursplanerna anges övergripande målformuleringar medan idrottslärarutbildarna mer detaljrikt beskriver innehåll och krav i kurserna. Idrottslärarutbildarna är mycket tydliga inom vissa delar av den idrottsliga praktiken när det gäller den praktisk personliga färdigheten, medan de inom andra områden inte lyfter fram den praktisk personliga färdigheten alls. I stället blir den idrottsliga aktiviteten ett medel för att utveckla studenternas ledarskap och didaktiska förmåga.Inom ramen för denna uppsats förekommer två delstudier specifikt kring bollspel och dans som kunskapsområden. Där diskuteras informanternas utsagor i relation till teoretiska begrepp inom områdena. I bollspelsformen tyder resultatet på att idrottslärarutbildarna inte talar om konkreta krav på praktisk personlig färdighet, utan att i stället läggs fokus på studenternas förmåga att förstå bollspelens karaktär och hur dessa kan iscensättas. I dansformen däremot råder en samstämmighet bland informanterna hur de talar om vissa konkreta krav på praktisk personlig färdighet i dans.

Kroppsideal är ett område som alla stöter på dagligen i någon form. Det är en del av det nuvarande vardagslivet och har ett stort inflytande på skolan. Att människan påverkas av kroppsideal har undersökts i ett flertal studier, där de upplyser att ungdomar är den grupp som påverkas i en större utsträckning. Syftet med den här studien var att ur ett elevperspektiv belysa hur väl kroppsideal behandlas i idrott och hälsa 1 undervisningen. För att kunna nå ut till så många elever som möjligt från olika delar av Sverige, gjordes valet att använda en kvantitativ forskningsmetod där en enkät skickades ut. Eleverna fick möjligheten att svara på hur väl utformad undervisningen var och hur de blev bedömda på området. Resultatet gav en insyn på vad som behandlades inom kroppsideal och hur bedömningen var utformad. Studiens resultat indikerar att området kroppsideal behöver utvecklas i både hur den undervisas och bedöms, eftersom en väldigt stor del av deltagarna uppgav att de inte alls blev bedömda och att undervisningen var begränsad. Att undervisningen var begränsad kan förklaras med att ämnesplanen för idrott och hälsa är svagt inramat, vilket resulterar till att läraren har större frihet i utformandet av undervisningen. Forskning visar att de praktiska delarna övertrumfar de teoretiska delarna, därmed får teoriundervisningen ett mindre fokus i kursen.