Syftet med denna studie var att ta reda på gymnasieelevers upplevelser kring bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metodansats i form av en webbenkät tillämpats för att kunna se samband och skillnader samt för att få en mer övergripande bild av situationen. Resultatet visade att eleverna upplever beteenderelaterade aspekter som särskilt viktiga vid bedömningen i ämnet trots att detta inte specifikt beskrivs i läroplanen. Andra aspekter som eleverna upplever värdesätts i ämnet är bland annat teori, specifika idrotter och prestationer. I övrigt fanns en vid spridning i elevernas svar kring vad de upplever värdesätts i ämnet där en stor andel elever dessutom är omedvetna om vad som ligger till grund för bedömningen. Detta indikerar på att det finns ett otydligt kunskapsobjekt i ämnet vilket bidrar till dessa skilda tolkningar. Det visades också finnas ett samband mellan elevernas upplevelser kring bedömningen baserat på kön. Det som synliggjordes var att pojkarna till större del hade en mer positiv bild av bedömningen än vad flickorna hade. I studien återfinns även tendenser till att ämnet fortfarande innehåller aktiviteter som går att spåra till ämnets historia vilket bidrar till att upprätthålla ämnets befintliga könsnormer.

Studiens övergripande syfte är att få kunskap om barnskötares och förskollärares uppfattningar om förskolans demokratiska uppdrag. Studien inriktas mot hur de båda yrkesrollerna uppfattar att de transformerar läroplanens formulerade demokratiuppdrag. Utifrån dessa beskrivningar belyses demokratiuppdragets olika delar (om, för och genom demokrati) samt om någon del hamnar i förgrund respektive bakgrund i pedagogernas tal om demokrati i förskolan.  Läroplanen har som syfte att göra förskolans utbildning likvärdig i hela landet, pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget är på så vis av stor vikt för vilka demokratiska kunskaper barn ges förutsättningar för att skapa inom ramen för läroplanens centralt formulerade demokratiuppdrag.  Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare och analyserades utifrån teman vilka blev synbara i analys av empirin. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv i vilken transformering av läroplanens formuleringar i realiteten fokuserades. Demokratiuppdraget analyserades även utifrån demokratiuppdragets tre delar, om, för och genom demokrati.  Utifrån studiens resultat framgår det att pedagogerna uppfattar demokratiuppdraget som genomsyrande för hela utbildningen där pedagogers förhållningssätt ses som av stor vikt för barns möjlighet till reellt inflytande. Pedagogerna uppfattar demokrati i förskolan som inflytande och delaktighet där barn har rätt att göra sin röst hörd och alla är lika värda tillsammans med både individens rätt till handlingsutrymme samt individesn delaktigeht i en gemenskap. Demokratiuppdraget uppfattas av pedagogerna som förberedande för framtida samhällsmedborgare likväl som att barn är samhällsmedborgare här och nu. Pedagogerna uppfattar att demokrati i förskolan mestadels sker i spontana situationer och att det som planeras blir formellla situationer vilka behandlar röstning och andra demokratiska procedurer. Studiens resultat visar att pedagogernas transformeringar utifrån läroplanens formuleringar sätter arbete genom demokrati i förgrund och att lärande om demokrati och mänskliga rättigheter samt förberedande för framtida samhällsmedborgare hamnar i bakgrund. Utifrån dessa delar uppfattas demokratiuppdraget som en helhet, vilka växelverkar med varandra, även om pedagogerna uppfattar att deras förhållningssätt är av största vikt. Studiens resultat påvisar att pedagogerna uppfattar demokrati som både besluts - och livsform.

I dagens samhälle är kravet på en god språklig förmåga stort. Samtidigt som svenska elevers språkliga förmågor sjunker enligt flera internationella tester. Regeringen har under de senaste åren satt in flera stödåtgärder för att stärka språkutveckling hos svenska barn. Förändringarna medför större krav på undervisningen i förskolan och förskollärarens medvetenhet av de förmågor barn förväntas besitta vid skolstart. Studiens syfte är att genom brevmetoden belysa och problematisera en likvärdig språkutvecklande undervisning i förskolan. I studien undersöktes språkutvecklande undervisning med påverkande faktorer på organisations och verksamhetsnivå. Förhållningssätt till språkutvecklande undervisning samt medvetenhet av språklig progression inför förskoleklass undersöktes också. Läroplansteorin användes för att analysera hur respondenterna transformerar formuleringsarenan samt faktorer som påverkar realiseringen av den språkutvecklande undervisningen i förskolan. Studiens resultat påvisar variation i förhållningssätt gällande språkutvecklande undervisning. I studien framkommer en skillnad i förskollärarnas syn på lärande och undervisning, vilket påverkar hur den språkutvecklande undervisningen realiseras. Den språkutvecklande undervisningen på organisationsnivå påverkas av rektors kompetens och förhållningssätt till ämnet, vilket i sin tur påverkar förskollärarens realisering av den språkutvecklande undervisningen. Vidare visar studiens resultat att det saknas en medvetenhet av de förväntningar som finns på barns språkliga kunskaper i förskoleklass samt att realiseringen av den språkutvecklande undervisningen varierar beroende på förskollärarens kompetens. Resultatet påvisar förskollärarens betydelse för den språkutvecklande undervisningens kvalitet, samt realiseringsarenans avsaknad av ett evidensbaserat material. Detta påverkar i sin tur likvärdigheten av den språkutvecklande undervisningen, samt synliggörandet av barns språkliga progression.

I detta examensarbete presenteras en jämförelse av läroplaner i England och Sverige för barn upp till fem års ålder. Denna jämförelse görs för att kunna se skillnader mellan de olika läroplanernas innehåll för att besvara frågorna; Hur skiljer sig innehållet mellan Englands och Sveriges läroplan för barn i förskoleålder? Leder skillnaderna i läroplanernas innehåll till att de har olika läroplanskoder? Examensarbetet inleds med en genomgång av läroplansteori och en presentation av hur Englands Early Years Foundation Stage framework och Sveriges Läroplan för förskolan 2018 växt fram. Läroplanerna har studerats sida vid sida och texten kategoriserats efter innehåll, de tre kategorierna som presenteras är; värdegrund, mål och utvärdering. Det kategoriserade materialet analyseras sedan med hjälp av teorin om läroplanskod. Resultatet visar på hur Sverige har en starkare anknytning till moralisk läroplanskod medan Englands läroplan passar mer in i en rationell läroplanskod. Arbetet avslutas med en diskussion om hur jämförelsen av dessa två läroplaner passar in i ett större perspektiv och om det finns anledning att tro att Sverige är på väg mot en läroplan som mer liknar den engelska.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

Denna studie belyser vilka olika aspekter som påverkar varför eller varför inte lärare väljer att använda sig av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Bakgrunden till arbetet kommer från att det enligt forskning stärker elevernas lärande att använda sig av utomhuspedagogik samt att det finns hälsofördelar med att vistas utomhus. Trots detta är det inte självklart att alla lärare väljer denna arbetsmetod i undervisningen. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på vad som påverkar lärare att göra valet att använda sig av utomhuspedagogik i biologi. Den huvudsakliga aspekten var att undersöka i vilken utsträckning olika ämnesinnehåll i biologi påverkar om utomhuspedagogik används eller inte. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning via internet som besvarats av lärare. Frågorna i enkäten har varit av både kvantitativa och kvalitativa slag för att öka trovärdigheten av insamlade data som gjorts. Det resultatet visar är att det främst är det egna intresset hos läraren som spelar roll för användandet av undervisning utomhus. Värt att nämna är dock att få personer har deltagit i eller fullföljt hela enkäten vilket påverkat möjligheten att generalisera resultaten.

Teknik har varit ett obligatoriskt ämne i drygt 40 år och i nästan 30 år har teknikämnet haft en egen kursplan. Ändå beskrivs teknik i skolan som ett otydligt ämne som har svårt att särskilja sig från naturvetenskaperna och vars syfte är oklart för eleverna (SOU, 2010:28; Skolinspektionen, 2014). Syftet med uppsatsen är att undersöka policytexter om teknikämnet och vilka problem i samhället som teknikämnet representerats vara en lösning på. Syftet är också att undersöka hur problemrepresentationerna förändrats över tid från 1978 till 2010. Uppsatsen utgår från läroplansteori (Englund, 1986; 2005) och Bacchis (2009) teori och metod om policy, WPR (What’s the problem represented to be?). Båda perspektiven har en kritiskt tolkande ansats där kunskap inte är neutral utan värdeladdad och ideologisk. Bacchi (2009) utgår från att en policy skrivs fram av regeringar för att lösa särskilda problem i samhället. Med analysverktyget WPR undersöks policytexter inför Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 och vilka ”problem” teknikämnet representerar. Resultatet visar att de problem som teknikämnet förväntats lösa har förändrats över tid. Slutsatserna är 1) att teknikämnet gått från att representera problemen att skolan är för teoretisk för elever i svårigheter och att för få tjejer väljer teknik till problemet att samhället saknar entreprenörer, 2) att teknikämnet fortfarande är könskodat, 3) att de elevgrupper som man riktade in sig på när teknikämnet blev obligatoriskt blir alltmer osynliga i argumentationen.

I det här arbetet jämför jag kunskapskrav, syfte och målsättningar för språkförmågorna läsförståelse och skrivförmåga i de två kursplanerna för svenska tillhörande de två senaste läroplanerna Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 och Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Jag undersöker dessutom om någon av dessa två språkförmågor prioriteras i någon av kursplanerna. Metoden för min undersökning är textanalyser och klusteranalyser i flera steg. Jag analyserar också begripligheten i kursplanernas formuleringar. Resultatet visar att min hypotes om att läsförståelse prioriteras framför skrivförmåga i den nu aktuella läroplanen Lgr11 stämmer. Min hypotes grundar sig på Sveriges resultat i PISA-undersökningarna för åren 2000–2018. Sverige visar sjunkande resultat 2003, 2006 och 2009 och mitt antagande utgår ifrån att dessa sjunkande resultat är ett bidragande motiv till förändringarna i kursplanerna i svenska och formuleringarna däri. Ett av de konkurrerande imperativen för läroplans-reformen Lpo 94>Lgr11 tycks för regeringen ha varit att svensk skola ska prestera bättre i de internationella PISA-undersökningarna.

På flera skolor har det påvisats att lärare inte anpassar sina lektioner efter varje elevs behov och förutsättningar, trots att detta är något som läroplanen för grundskolan (Lgr11) påpekar att lärarna ska göra. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa anpassar sina lektioner i momentet dans för att hjälpa eleverna som har svårt att nå upp till ett godkänt betyg. Den teoretiska utgångspunktenför studien är läroplansteori där formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan presenteras. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med lärare som jobbar på högstadiet. I intervjuerna framkom det flera olika anpassningar som lärarna använt sig av. Anpassningarna som framkom var främst under momentet dans men alla lärare nämnde även flera anpassningar som skedde utanför momentet dans men där takt och rytm fortfarande behandlas. Något som också framkom i intervjuerna är att lärarna har olika syn på vad som räknas som ett godkänt betyg och har därmed olika krav för att eleven ska nå ett godkänt betyg inom momentet dans. Trots olikheterna i bedömningen av eleverna påpekar alla lärare att det endast är ett litet antal av eleverna som blir underkända i momentet dans och att det främst beror på att de inte deltagit under momentet.

Historiskt sett har olika undervisningsformer använts parallellt för olika samhällsgrupper i ämnet svenska. Syftet med denna uppsats är att analysera yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker i svenska 1 på gymnasiet för att se hur ämnet svenska framställs i dessa utifrån olika svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner. Läroböckerna analyseras genom innehållsanalys. För att öka systematiken och objektiviteten i analysarbetet används ett så kallat observationsschema vilket innehåller ett antal frågor som ställs till samtliga läromedel. Resultatet visar att de flesta läroböckerna förmedlar ett ”erfarenhetsämne” och en ”normerande” tradition med inslag av ett ”färdighetsämne” och en ”faktabaserad” tradition. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker. Detta går emot tidigare forskning som menar att yrkesförberedande gymnasielinjer representerar ett ”färdighetsämne” medan högskoleförberedande gymnasielinjer utövar ett ”bildningsämne”.