I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

Fritidshemsverksamheten har sedan år 2016 fått ett eget kapitel i den svenska läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a). Detta kapitel har medfört en större konkretisering av läraren i fritidshemmets yrkesuppdrag med beskrivning av syfte och ett centralt innehåll för verksamhetsplanering. Denna studie undersöker hur fyra lärare i fritidshem uppfattar sitt uppdrag utifrån fritidshemmets kapitel i läroplan, hur de konkretiserar läroplanens innehåll och vilka förutsättningar de har att arbeta utifrån denna i sin verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där insamling av empiri har varit via genomförande av semistrukturerade intervjuer. För att analysera vårt datamaterial har vi utgått ifrån Lundgrens (1989) läroplansteori med vidareutveckling av Lindes (2021) uppdelning av läroplanens process från formulering av styrdokument till konkreta läroplanshändelser i tre olika steg. Resultatet visar att det finns olika tolkningar och värderingar av fritidshemmets uppdrag utifrån kapitel fyra i Lgr 11 (Skolverket, 2019a). Vidare visar resultatet på skilda sätt att arbeta med läroplanen i verksamheten och flera yttre förutsättningar som har en påverkan på genomförandet av läroplanens innehåll.

The purpose of this study is to investigate and analyze what content the National Agency for Education focuses on, so that students in the teaching will gain knowledge about human rights and democracy and the methods that the National Agency for Education performs in relation to the school's democratic education mission. The survey also aims to examine how the levels of requirements regarding human rights differ between compulsory school and upper secondary school. A discourse analysis is used as a theory and methodological starting point. Furthermore, curriculum theory and a didactic theory are also used. The sourcematerial consists of the National Agency for Education's governing documents and has been analyzed on the basis of the didactic questions of what and how. The results of the analysis show that the National Agency for Education mainly focuses on human rights based on the UN definition and that teaching should be conducted in democratic working methods, such as discussions with others.

I denna studie intervjuas fritidspedagoger och församlingspedagoger för att undersöka deras syn på och arbete med frågor kopplade till kristendom, samt hur de ser på en samverkan mellan fritidshem och Svenska kyrkan. Resultatet visar på att både fritidspedagoger och församlingspedagoger arbetar med att komplettera skolan genom praktisk undervisning. Bägge yrkesgrupperna arbetar även med en liknande värdegrund och att förmedla denna och traditioner som ett kulturarv till barnen. Kring samverkan framgår det att Svenska kyrkans pedagoger har viss spetskompetens som kan vara en resurs för skolan, men att det också finns negativa konsekvenser i samverkan som att vissa föräldrar riskerar att bli upprörda. Slutsatsen till detta är att det utifrån det liknande arbetssättet möjligen borde vara fritidshemmet som samverkar med Svenska kyrkan och inte klasslärarna, men att samverkan kritiseras vilket kan leda till att många undviker samverkan framöver. Kristendomen lever dock kvar i kulturarvet som förmedlas i skolan, även om lärarna själva inte är medvetna om att det är ett kristet kulturarv som lärs ut.

Forskningsöversikten är till huvudsak ett litteraturstudium som spänner över perioden 1962-2011 och syftar till att frilägga den värdegrund på vilka läroplanerna vilar. Studiet innefattar en genomgång av de huvudsakliga källorna som berör ämnet läroplan och läroplanskod i form av artiklar och avhandlingar. Studiet bearbetar inte primärt inte de läroplanstexter den angivna litteraturen avhandlar men analyserar den värdegrund som återspeglas i läroplanerna i de artikeltexter och avhandlingar som används. Studiet visar att de svenska läroplanerna från Lgr 62 till Lgr 11 tydligt använder en demokratisk grundidé som värdegrundade fundament men att vad denna demokratiska grundidé innefattar varierar något över tid i relation till samhällsutveckling och förändringar i samhället. Tre viktiga bakomliggande påverkansfaktorer lyfts fram i studiet. 1) Varje läroplan är ett barn av sin tid varvid läroplanen är den arena där skolan för en pågående dialog med de övergripande stora förändringar som sker i samhället och hur dessa påverkar undervisningen. 2) Läroplanerna är också en arena där olika politiska ideologier söker påverka undervisningen i linje med sina egna övertygelser och ideal. 3) Läroplanerna påverkas också av underliggande trender inom den pedagogiska forskningen som i sin tur ger återverkan på hur läroplanen förstås och utformas.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse hur lärare i ämnet idrott och hälsa på grundskolan arbetar för att uppnå en likvärdig bedömning i området rörelse till musik. Målet var också att se vad lärarna anser är likvärdig bedömning och hur de tolkar värdeorden i området. För att uppnå detta användes semi-strukturerade intervjuer för att på bästa sätt få fram respondenternas tankar och åsikter kring likvärdig bedömning. Intervjuerna transkriberades samt analyserades utifrån Lindes (2012) läroplansteori och Lundgrens (1979) ramfaktorteori. Studiens resultat visar att lärare ser på likvärdig bedömning någorlunda lika och att det främst handlar om att elever ska bedömas lika i varje moment. För att uppnå en likvärdig bedömning väljer lärarna att anpassa sin undervisning på olika sätt. Lärarna har en positiv syn till elever olikheter. I studiens resultat framkommer det också att det finns flera didaktiska utmaningar med att uppnå en likvärdig undervisning i området rörelse till musik samt dans. Största problemet är att kunskapskraven och värdeorden är för ”luddiga” och tolkningsbara.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Syftet med vårt examensarbete är att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur studiens huvudområden, inflytande och delaktighet, social utveckling, språk och kommunikation beskrivs och formuleras i utvalda fritidshems verksamhetsplaner. Studien anknyter till barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020. Den framhåller elevers rätt till att utöva inflytande och vara delaktiga. Barnkonventionen slår även fast barns rätt till utveckling, vilket vi i studien har avgränsat till den sociala aspekten av utveckling. Barnkonventionen har implementerats i skollagen (SFS 2010:800) och i Lgr11 (Skolverket, 2019), vilka de analyserade verksamhetsplanerna grundar sig på. Genom ett urval utifrån flera kriterier har tio verksamhetsplaner valts ut som empiriskt underlag och därefter analyserats. I studien används läroplansteori med begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, läroplanskod och didaktiska avvägningar. Studiens tre huvudområden utgör analyskategorier som resultaten presenteras under. Inom varje huvudområde har underteman identifierats och kategoriserats. Dessa underteman är i sig själva ett resultat. Lekens betydelse för elevers utveckling återfanns inom alla tre huvudområdena i empirin. Inflytande och delaktighet återfanns som formellt inflytande och politiskt deltagande i åtta av tio verksamhetsplaner genom fritidsråd. Endast tre av tio verksamhetsplaner innehöll formuleringar där inflytande och delaktighet knöts till jämställdhet mellan könen. Inom social utveckling framhölls i empirin antingen pedagogens roll eller lekens betydelse för att stimulera elevers sociala utveckling. Språk och kommunikation formuleras i empirin antingen som ett möjliggörande verktyg, eller som ett eget område. Enbart tre verksamhetsplaner använder ordet läsning, då i form av högläsning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma idrott och hälsa lärare på högstadiet uppfattar lärandeuppdraget med kroppsideal. Det vill säga hur lärarna i studien tolkar styrdokumentet och arbetar med kroppsideal i deras undervisning. I nuvarande kursplan benämns det explicit att kroppsideal ska behandlas under det centrala innehållet men det finns inget uttryckt om hur dessa kunskaper om kroppsideal ska bedömas i kunskapskraven (Skolverket 2011). Hur verksamma lärare bemöter denna rådande lucka besvarades i studien. Studien utgick från en läroplansteori som Linde (2012) förklarar. Genom användandet av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma och legitimerade idrott och hälsa lärare samt en kvalitativ forskningsansats kunde studien komma nära lärarnas tankar. Intervjuerna transkriberades och kodades utefter olika teman. Kodningarna analyserades sedan utifrån formulerings- och transformeringsarenan från läroplansteorin som Linde (2012) förklarar. Studiens resultat är i linje med vad tidigare studier påvisat, att lärarna befinner sig i en komplex situation. Lärarna ges tydliga lärandeuppdrag kring de fysiska innehållen i ämnet där det även finns en transparens mellan det centrala innehåll och kunskapskrav. Avsaknaden av en likbördig transparens gällande kroppsideal ger lärare otydliga signaler och skapar olika tolkningar samt förklarar att innehållet gällande kroppsideal ges en mindre prioritering i ämnet generellt.

Lärare har i uppdrag att skapa en inkluderande och jämlik undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring lärares syn på och förhållningssätt till inkludering och jämlikhet i skolämnet idrott och hälsa. Vid datainsamlingen utnyttjades en webbenkät som 39 lärare i idrott och hälsa besvarade. Den insamlade datan analyserades med hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna har en gemensam syn på inkludering och jämlikhet i undervisningen samt dess styrdokument, vilket tyder på att lärarnas transformeringsarenor stämmer överens med formuleringsarenan. Däremot stämmer inte ett fåtal lärares tranformeringsarenor överens med formuleringsarenan, eftersom de beskriver att alla elever ska behandlas likadant. Vidare menar lärarna i studien även att de behöver erbjuda eleverna didaktiska val, nivåanpassningar, trygga relationer och tydliga strukturer och mål samt elevinflytande för att alla elever ska inkluderas i undervisningen och få lika möjligheter att nå målen. Avsaknad av tid, material och kunskaper är de ramfaktorer som försvårar arbetet för lärarna i studien, medan en positiv inställning och ett utökat kollegialt samarbete underlättar arbetsprocessen. Slutligen lyfter denna studie att många av lärarna har kunskaper kring begreppens innebörd men att det i praktiken kan bli svårt att implementera.