Studien ämnar undersöka vilka förutsättningarna är för de texturval som sker inom grundskolans svenskundervisning. Syftet undersöks genom frågeställningarna: ”Vilka didaktiska frågor och ämneskonceptioner uttrycks i kommentarmaterial till kursplanen i Svenska för grundskolan år 1969, 1988 och 2011 med fokus på texturval av skönlitteratur?” och ”Har dessa uttryck förändrats över tid och hur skulle denna förändring i så fall kunna påverka lärares förutsättningar för texturval av skönlitteratur?”. Undersökningen genomförs utifrån en kvalitativ textanalys. Slutsatsen är att det skett en förskjutning av ämneskonceptioner i Skolverkets kommentarmaterial för svenskämnet samt att förutsättningar för texturval med fokus på skönlitteratur blivit mer svårtolkat över tid.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några matematiklärare har påverkats av läroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession påverkats av detta byte samt deras attityder till läroplaner rent allmänt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklärare på två olika skolor har påverkats. Detta har sedan analyserats med hjälp av skillnader i läro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, främst Göran Lindes läroplansteori. Vårt resultat visar att läroplanen till viss del inverkar på lärarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lärarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehålla. Lärarna fortsätter även till stor del att bedriva deras undervisning i samma spår som tidigare. För att förändra detta bör varje lärare ges tid till att tolka och analysera läroplanen mer djupgående för att den ska ha en större inverkan på deras profession.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande.Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål. Med stöd av lärarhandledning finns det emellertid stora möjligheter för läraren att skapa ett klassrum med interaktion och kommunikation. För att stimulera till en undervisning med rätt terminologi förutsätter detta att lärarens språk fungerar som ett medierande verktyg. / Previous research shows that mathematics teaching is very dominated by quiet textbook work. Current curriculum emphasizes communication. The aim of this study is to investigate whether textbooks in mathematics can help pupils in grades 1-3 develop their mathematical language and communication skills. The study is based on three textbooks in mathematics for grades 1-3, one textbook per grade. The material was examined by using quantitative and qualitative content analysis. The theoretical perspectives used were frame factor theory and curriculum theory, with a sociocultural view of learning.The results show that the textbook as a single frame factor does not allow communicative mathematics according to the objectives of the curriculum. However, with the support of the teacher's guide, there are great opportunities for the teacher to create a classroom with interaction and communication. To stimulate teaching with the correct terminology, this requires that the teacher’s language acts as a mediating tool.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar läroplanen i arbetetmed de allra yngsta barnen i förskolan: ett till två-åringar samt hur detta uppdrag vävs sammanmed omsorg. Det vetenskapliga problemet är de konstaterande, minskande förutsättningarförskollärare har för sådant som inte faller inom ramen för kunskap och ämnesundervisning, iarbetet med läroplanen och de allra yngsta barnen (Johansson, 2018). Empirin är inhämtadgenom semistrukturerade intervjuer, kompletterande observationer samt analys av olika citat iläroplanen. Metoden för studien är kvalitativ med intervjuer som huvudsaklig datakälla.Intervjuerna har hållits enskilda med fem olika förskollärare inom en kommun i Skåne. Detteoretiska perspektiv studien huvudsakligen utgår från är läroplansteori med viss kompletteringav omsorgsetik. De läroplansteoretiska begrepp som återkommer är läroplanskoder,transformering och realisering. Omsorg behandlas under en egen rubrik utifrån Nel Noddingskomponenter. Resultatet visade på en generell positiv inställning till läroplanen somstyrdokument samt på ett stort tolkningsutrymme vad gäller hur läroplanen används i arbetetpå en yngrebarnsavdelning. Studiens resultat och empiri utgår utifrån fyra teman: Normer och värden, Språk ochkommunikation, Omsorg samt Förskollärarrollen. Motiveringen till valet av dessa teman är attvår insamlade empiri har visat sig ha särskilda mönster som studien fått styras efter. Läroplanför förskolan (Lpfö 18, 2018) har legat i bakgrunden för hela arbetet. Underrubriken Språk ochkommunikation syftar här på förskollärarnas språkarbete både i vuxenfokuserade delar avverksamheten och i mötet med barnen. Under Omsorg lyfts förskollärarnas upplevelser av hurmycket plats omsorgssituationer respektive lärandesituationer tar och ges i verksamheten.Normer och värden är ett av de största avsnitten i dagens läroplan. Det lär därför präglaverksamheten så pass mycket att det upplevdes av högsta vikt för oss, att höra förskollärarnasolika synvinklar kring just det. Slutligen fokuserar Förskollärarrollen på deltagarnasupplevelser av den egna rollen samt vilka skyldigheter och rättigheter de upplever sig hakopplat till läroplanens beskrivning av förskolläraren samt vad som utmärker arbetet påyngrebarnsavdelning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever undervisning i naturvetenskap. Vi har undersökt några förskollärares uppfattningar om hur deras arbetssätt är kopplat till deras utbildning, erfarenheter och intresse för ämnet, samt om det finns andra möjliga faktorer som de anser påverkar deras arbetssätt. För att undersöka detta har vi intervjuat fem förskollärare i olika delar av Sverige. För att analysera vår insamlade empiri har vi implementerat teorierna - läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Fem olika tidigare studier har även presenterats med syfte att kunna användas i diskussionen för att se olika samband mellan vårt resultat och tidigare forskning. Med hjälp av de teoretiska perspektiven visar studien att undervisning i naturvetenskap tenderar ett fokus kring biologi. Detta kan bero på olika faktorer som bland annat förskollärarnas kompetenser och intressen. Samtliga respondenter betonade betydelsen av arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det visade sig ta del av det vardagliga arbetet med barnen, och inte ligga i fokus vid exempelvis projektarbeten. Det har därför ifrågasatts varför ledning inte ser det som ett prioritetsområde likt förskollärarnas tankesätt. Vi ser även i resultatet att läroplanen ofta tolkas utifrån situationen som den enskilde förskolläraren befinner sig i. Värderingarna som blir synliga är att barn ska få möjlighet att förberedas för framtiden, att möta undervisning efter vad som händer i stunden samt efter det som barnen visar intresse för.

No description available.

I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

Transformering och realisering av Läroplan för förskolan 2018, syftar till att återge en trovärdig bild över hur förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen i förskolan för de yngsta barnen. I föreliggande studie lyfter vi omständigheter som begränsar och möjliggör förskollärarens undervisningsuppdrag. Studien bygger på teoretiska utgångspunkter som Läroplansteorin och Harts samt Shiers delaktighetsstege. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ studie genom att intervjua och observera förskollärare. Vidare identifierar resultatdelen faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, åldersspridning på barnen och språkliga hinder som de strukturella omständigheterna som undervisningen står i relation till. Förskollärares egna erfarenheter, kommunikativa kompetens och stoff är de aspekter som påverkar undervisningens innehåll och förmedlingsform. Vidare sammanför studien dessa moment som det primära när det kommer till hur läroplanen realiseras. Vilket lärande som möjliggörs för barnen bygger på kriterier som består därmed av stoffet som väljs ut tillsammans med de behov som förskollärare bedömer att det enskilda barnet har. Barnens aktuella kunskapsnivå, det vill säga de förmågor de besitter ligger till grund för hur undervisningen organiseras och på vilken svårighetsnivå den hamnar på. Studien intresserar sig särskilt för de tillämpningar förskolläraren gör i arbetet med de yngsta barnen och hur detta står i relation till de strävansmål som omfattas i Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18 2018). Läroplanen lämnar både ett tolknings- och handlingsutrymme som begränsar eller möjliggör förskollärares uppdrag och föreliggande studie koncentreras till hur detta utrymme hanteras.

Our purpose with this study is to contribute with research of how teachers in leisure homes view their work regarding language and communication in the curriculum. The questions we will try to answer is how teachers in leisure homes describe their work with language and communications and what the roles of these teachers implies in their practical work. To answer these questions we used a qualitative method where semi-structured interviews have been the base of our research. We have interviewed five different teachers in leisure homes in four different schools around Stockholm with different backgrounds. All of them have at least three years of experience in the field. These interviews we analyzed using two different perspectives, which are role theory and curriculum theory.  The result shows that teachers in leisure homes view language and communication as their arena in the school environment where they get to work with ethical questions and core values where pupils' language and communications with each other can be confronted and discussed. The result also shows that different expectations on the teachers contributes to making their roles diffused and in extent makes it harder to plan their work with language and communication. In conclusion we will describe how expectations and different roles affect the teachers work with language and communications based on their ideals and core values.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.