I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet förhåller sig till läroplanen med avseende på bollspel och bollekar. Vidare var studiens syfte att analysera och diskutera resultaten utifrån läroplansteori som teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet utformades följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna med bollspel och bollekar i undervisningen? Vilka motiv uppger lärarna till att de använder bollspel och bollekar i undervisningen? Metod En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och intervjuer genomfördes med sex gymnasielärare i idrott och hälsa som uppfyllde studiens kriterier. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Samtliga lärare berättade att de använde sig av bollspel och bollekar i undervisningen och de uppskattade att 12 till 25 procent av tiden ägnades åt dessa aktiviteter. De vanligaste bollaktiviteterna var fotboll, badminton, basket, softboll, volleyboll och lacrosse. Lärarna använde mindre vanliga spel och lekar för att jämna ut nivåskillnader mellan elever. De använde olika bollaktiviteter för att eleverna genom dessa skulle vara fysiskt aktiva senare i livet. Lärarna berättade att de valde bollspel och bollekar efter sina egna kunskaper och färdigheter samt efter lokaler och materiel. Alla lärare använde bollspel och bollekar som en metod för att utveckla eller lära ut någonting annat än själva spelet eller leken. Samtliga lärare kopplade bollspel och bollekar till ämnesplanens centrala innehåll och de ansåg att elever kunde uppnå flera kunskapskrav genom undervisningen. Slutsats Slutsatser i studien var att bollspel och bollekar förekom i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1 men i mindre utsträckning än vad tidigare forskning har visat. Formuleringen av den nya läroplanen har haft stor del i att bollspel och bollekar har minskat. Alla lärare hade ett tydligt syfte med att använda bollspel och bollekar och kopplade dessa till ämnesplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Det fanns likheter i lärarnas tolkningar av ämnesplanen vilket visade på att ämnets klassifikation stärkts. Lärarnas val av styrgrupp medförde att en del elever missgynnades. Lärarna måste väga för- och nackdelar mellan vanliga och mindre vanliga bollspel och bollekar mot varandra. Utifrån detta måste lärarna sedan besluta vilken aktivitet som uppfyller det tänkta syftet på bästa sätt. / Aim The purpose of the study was to examine how teachers in physical education and health on a high school level relate to the curriculum with a focus on ball games and ball exercises. Furthermore the study’s purpose was to analyze and discuss the results from curriculum theory as the theoretical framework. To fulfill this purpose the following research questions were established: How do teachers use ball games and ball exercises in their teaching? What motives do the teachers present while choosing to use ball games and ball exercises in their teaching? Method A qualitative method was used to answer the study’s purpose and research questions and interviews were conducted with six high school teachers in physical education and health that fulfilled the study’s criteria. The selection was founded on the comfort principle. Results All teachers confirmed to be using ball games or ball exercises in their teaching and they estimated that 12 to 25 percent of the curriculum were used for these specific exercises. The most common ball games were football, badminton, basketball, softball, volleyball and lacrosse. The teachers conducted less common games and exercises to even out the performance levels of different students. They varied their ball activities so that students through these exercises would be physically active later in life. The teachers told that they chose ball games and ball exercises based on their personal knowledge and access to facilities and material. All teachers used ball games and ball exercises as a method to develop or teach something other than the actual game itself. All teachers linked ball games and ball exercises to the curriculums core content and they believed that students could achieve several of the knowledge requirements through the education. Conclusion The conclusions of this study were that ball games and ball exercises were present in the education of the course physical education and health 1 but in less quantity than what earlier research has proven. The formulation of the new curriculum have had a major impact on the fact that ball games and ball exercises has decreased. All teachers had a clear purpose for using ball games and ball exercises and connected these to the curriculums core content and knowledge requirements. There were similarities between teachers interpretation of the curriculum which showed a strengthening of the subjects classification. The teacher’s selection of steering groups result in some students having a disadvantage. The teachers must weigh advantages and disadvantages between common and less common ball games and ball exercises against each other. Based on these observations the teachers must then choose which activities are best suited to successfully fulfill their purpose.

The purpose of this study is to examine the inclusion of biology in the early childhood education and how it has evolved over the last fifty years. What subjects and approaches have been included and what motives were given.   This study was divided into two sub-categories were text analysis was used to find out how biology has been included in the early childhood education throughout the years. On the basis of this field study was conducted, as well as qualitative semi-structured interviews to find out how the early childhood education works and has been working with regards to biology.   The results show that the curriculums as well as the teachers who have worked with this subject, has done it differently over the years. It’s also been found that the community has had a significant impact on the preschool content, as well as knowledge and personal interest.

Syftet med studien är att utforska hur barns enskilda lärande dokumenteras med hjälp av webbverktyget Unikum på en förskola. Hur dokumentationen i Unikum ser ur relaterat till barns lärande och utveckling i relation till förskolans dokumentationsuppdrag. Vår studie tar avstamp i ett läroplansteoretiskt perspektiv där formuleringsarena, transformeringsarena, realiseringsarena och ramfaktorer är betydelsefulla i relation till studiens resultat. Vi använder en kvalitativ innehållsanalys som metodansats, där lärloggarna används som underlag för analysarbetet, det vill säga dokumentation om det individuella barnet. I vår analys blev det tydligt att pedagogerna inte använder webbverktygets fulla kapacitet vad det gäller att länka samman läroplansmål och koppla lärloggarna till pedagogiska planeringar. Det framkommer även att en stor majoritet av lärloggarna fokuserar på barnens förmågor relaterat till barnens utvecklingsområden, intressen och kunnande. Det är ytterst få lärloggar som dokumenterar barnens förändrande lärande vilket här blir intressant i relation till dokumentationsuppdraget för förskolan. Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie, är att pedagogerna fokuserar på barns förmågor istället för på deras lärande och utveckling. På så vis visar vår studie att även om läroplanen reviderades år 2010 med nya riktlinjer för vad som ska dokumenteras, är detta fortfarande ett komplext uppdrag. I vår studie hamnade barns lärande och utveckling i lärloggarna i skymundan.

The purpose of this study is to answer whether the teaching material Magic! 1 – 3 can be used without complementary material to convey the subject content and the didactic elements presented as central in the curriculum. The questions the study aims to answer are how well Magic! 1 – 3 is in line with the curriculum's central content and whether it can be used in teaching without complementary teaching material. This study is carried out through a qualitative content analysis of the English teaching material Magic! intended for grades 1, 2 and 3. The teaching material Magic! includes a printed and a digital copy where the content is analyzed qualitatively. Each task is quantified as possible elements for the student to practice a skill and can be categorized several times.   The theoretical starting points of the thesis are based on curriculum theory with a focus on the formulation arena and the transformation arena. The curriculum is a result of the decisions that have been made within the formulation arena and, based on that, the textbook authors are a part of the transformation arena, i.e. those who transform the content of the curriculum. By using the theory of constructive alignment, the questions of the study can be answered.    The tasks in Magic! 1–3 conveys all the points that are written out as central content in the curriculum, but there are some instances where the teacher needs to actively decide whether it is enough for his/her classroom.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.

Tidigare forskning visade att fritidshemmet ur ett historiskt perspektiv har haft svårt att etablera sig på skolorna sedan verksamheten flyttade in i skolans lokaler. Det gällde också fritidslärares yrkesroll särskilt när det handlade om det komplexa uppdraget av att verka i två skolformer. I studier framkommer att fritidslärare efterfrågar planeringstid och andra forum för att utveckla fritidsverksamheten för att arbeta med läroplanen, dokumentation samt uppföljningar. Även från andra yrkeskategorier framhålls det att ledning mer tydligt behöver skapa förutsättningar för att fritidslärare deltar på planeringsmöten för att fördelningen mellan fritidslärare och grundskollärare skulle bli mer jämn med tanke på att stärka fritidslärarens yrkesroll. När det gällde tidigare forskning om styrkedjan så var den bristfällig vilket också visar sig i studiens bakgrundsforskning.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur utifrån insamlat datamaterial analysera och diskutera hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger i en kommun beskrev och tolkade sina roller när det gällde fritidshemmets kvalitetsutveckling och fritidslärarens yrkesroll. Frågor som ingick i syftet var; hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger fritidslärarens yrkesroll och det förtydligande uppdraget, Har läroplanssatsningar kring kapitel fyra som handlar om fritidshemmet gjorts i berörd kommun och hur beskrivs och tolkas det då av skolchef, rektor och verksamma pedagoger samt hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger styrkedjans betydelse för fritidshemmets kvalitetsutveckling?Jag valde att genomföra strukturerade intervjuer med möjlighet att lägga till egna synpunkter. Det genomfördes med olika yrkesgrupper i styrkedjan för att få svar på mina forskningsfrågor. Skolchef, rektor och fritidslärare intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan sorteras i underrubriker utifrån tidigare forskning och kategorier som framkommit genom datamaterialet. Läroplansteorin hjälpte mig att försöka förstå informanternas svar utifrån deras yrkesroll och blev en naturlig del i mitt analysarbete.Studiens resultat visade på att fritidslärarens yrkesroll fortfarande användes på olika sätt på enskilda skolor och känslan av att det var på skolans villkor som arbetsuppgifterna utformades framhölls av fritidslärare. Resultatet visade också att fritidslärare som yrkeskår behövde bli stoltare över sitt yrke för att statusen på yrket skulle öka. Resultatet visade att läroplanssatsningar i kommunen gjordes och det framhölls av alla informanter i studien och involverade då styrkedjan. När det däremot handlade om hur läroplanen omsatts i verksamheten visade resultatet att det blev svårare på grund av till exempel brist på utbildade pedagoger eller planering och reflektionstid. / <p>Godkännadne datum: 2018-06-010</p>