Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.

The overall aim of this dissertation is to explore the connections between rhetoric and civic and moral education. In the Latin schools (trivial schools, cathedral schools, and gymnasiums) in eighteenth-century Sweden, rhetoric still had a prominent position. In examining school rhetoric under the Swedish School Act of 1724, the study takes on rhetoric education in the broad sense, asking questions about teaching design and content, and about which texts were read and written. In addition to this, the dissertation discusses the moral content of the education as well as the function of the texts and exercises of rhetoric education in character and identity formation. The study also demonstrates the practices of rhetoric in schools and gymnasiums. Everyday classroom activities as well as ceremonies and festivities are treated as arenas for the display of erudition, asking questions about eloquence as a possible catalyst for the raising of schoolboys into men and citizens. Drawing from curriculum history, the investigation focuses on the content of the education. The analytical framework regards educational content as multilayered, ranging from conceptual content to content related to school subjects, syllabi and educational programmes, and further to socialisation content. Therefore a number of theoretical and methodological perspectives have to be employed in order to analyse a multitude of sources: from textbooks and records from schools to written curricula. The curriculum history foundation is therefore supplemented by theoretical inspiration from among other things the sociology of education and the sociology of literature, from the history of rhetoric and from gender history. The concept of virtue is given a special role in the construction of civic ideals and masculinities, two important aspects of an erudite identity cultivated in the early modern Latin schools. The dissertation shows that during the long period of time that the Swedish School Act of 1724 was effective – a total of 83 years, until 1807 – school rhetoric changed very little, and the changes that took place did so only slowly. A number of factors explain this rigidity. The same textbook, Elementa rhetorica by Gerardus Johannis Vossius, was used used in Swedish schools throughout the entire period studied. A shortage of textbooks led to older copies being used, and to a manual reproduction of textbooks and educational content.A canon or publica materies of classical, especially Latin, texts connected the branches of the trivium. It also worked as a common resource, read throughout the school: from fables and the short texts of compendia used in the first forms of the trivial schools to the philosophical and literary works used in the gymnasiums. The proximity between school rhetoric and the exemplary classical texts offers a further explanatory factor for the slow changes of 18th century rhetoric education. The rhetoric education in schools and gymnasiums appears as one of the most distinct illustrations of the early modern Swedish school's twofold objective to transmit knowledge and instill virtue. The rhetorical pedagogical programme was not just about the arts and crafts of linguistic ornaments. School rhetoric had an even larger aim, combining knowledge and virtue into the training of an orator. Through the reading of the exemplary texts and the moral lessons taught by them, and through pupils' own co-creation and rhetorical (re)production, a classical, medieval, Renaissance and Reformation legacy was passed on. In this legacy, the aim was virtuous eloquence. The learned world in and around schools and gymnasiums can be considered a premodern or early modern public sphere, filled with rhetorical ceremonials as a display of erudition and scholarly status. At the school level rhetoric was a representative resource that could justify the position of the scholarly community and the clergy, demonstrate the standing of the school and the church site in the city, and distinguish the learned from members of other social groups.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.

När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken. / The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.

This study has examined the relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health and level of physical activity. In this way some of the subject´s aims has been examined. Students should, through the subject, develop knowledge and skills that enable them to take an active responsibility for their health and physical activity throughout life. A quantitative method were used where students at the upper secondary school have taken part in a survey. The results from the study were analyzed using the cultural sociological perspective as well as curriculum theory. The results show a positive relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health as well as level of physical activity. Relationships could also be seen between student´s grades and if they state that they make active choices regarding their health and physical activity based on knowledge and skills learned in the subject. The relationships indicate that the teaching lives up to the researched aims. However, the results also show that the answers from many students indicate that the teaching in the subject does not live up to the researched aims. The results can thus be interpreted in two different ways.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

Dance genres in Swedish upper secondary school - a quantitative survey Dance as a subject in upper secondary school is a relatively young subject with a vague framing that provides the teachers with more room for interpretation. The aim of this paper is to shed light on a somewhat unexplored researched field and to contribute with knowledge about what dance genres that are featured in Swedish upper secondary schools. The study investigates what genres the students encounter in the everyday dance training and how much time in class. Further, it is investigated which genres the schools bring in as guest genres and who teaches them. The data is collected via a survey that was sent to all Swedish upper secondary schools with an arts program in dance. The results are analyzed and discussed via curriculum theory and Swedish dance history. Some of the main conclusions are that the modern and contemporary dance stands out in more than one way and is well established in dance programs in Swedish upper secondary schools. Another result shows that there is a wide diversity in the genres schools chose to include as a guest genre. The results also show that the most common is to bring in a guest teacher in different subgenres of street dance.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.