This thesis is an attempt to have a critical look at the very craft of teaching within the social sciences. The scope of my study is teachers own accounts of their teaching practices within the Swedish secondary education (gymnasieskolan). This is done through interviews which I have performed with two teachers, whose answers I have analyzed textually. My aim is to explore their motivations for their practices with the theory and method of Norman Fairclough’s critical discourse analysis to discover how different discourses emerge, compete and work together. Among my results is that the teachers motivations express a variety of discourses covering topics as: preparations for university studies, civic responsibility, critical thinking, objectivity and secularism, among other things. This is then compared and discussed in relation to some of the Swedish curriculum studies.

The aim of this dissertation is to analytically discern different conversational genres within the teaching of literature, organized within the framework of the two school subjects in which Swedish is taught in upper secondary school, and to place this teaching of literature in a historical context by relating it to different conceptions of the Swedish subject. To be able to achieve this aim, a curriculum studies approach is combined with an ethnographical one. The ethnographical part of the study was conducted as a classroom study, including five different classes and teachers talking about literature, which took place during the school year 2003/2004 at three different schools in the middle of demographical Sweden. This part of the study also involved qualitative interviews with teachers and students concerning different factors which might have an effect on these conversations. The conversations of the study can be described as a part of the every-day-life of the teaching of those subjects, as the teachers organised these conversations in a way that they usually organise conversations of literature in their classes. However, what the teachers meant by talking about literature appeared to differ among them so radically that these conversations could be analytically discerned as four different conversational genres: The Teaching Examination, Text Oriented Talk, Culturally Oriented Talk, and Informal Book Talk. These four conversational genres are possible to analytically discern using the didactical tool, the analysis of conversational genres, which is developed in the dissertation in relation to Michail Bakhtin’s theory of speech genres. The curriculum part of the study comprises an analysis in three steps to place the teaching of literature in a historical context. In the first step national syllabuses for the subjects Swedish and Swedish as a second language are analysed. In the second step local syllabuses for the subjects are analysed. Finally, in the third step, the teachers’ thoughts, deliberations and ideals forming their teaching of literature are analysed. The teaching where conversational genres have been analytically discerned could then be related to different conceptions of the subject Swedish: Swedish as a Higher Subject of Bildung, Swedish as a Proficiency Subject, and Swedish as an Experience-based Subject. The analyses and discussions in the dissertation contribute to the discussions in the field of Subject-Didactics on the role of literature and conversation within the subjects of Swedish and Swedish as a Second language. Another contribution of the dissertation is the didactical tool, the analysis of conversational genres, which might be used by researchers and teachers for analysis and reflection on conversations in teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt behöriga idrottslärare bedömer och betygsätter elever i idrott och hälsa gällande dans men även hur de arbetar med detta moment. För att undersöka detta avser studien besvara följande frågeställningar: ●      Hur arbetar idrottslärare med momentet dans i sin undervisning? ●     Hur bedömer idrottslärare eleverna formativt respektive summativt gällande dans? Totalt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med behöriga idrottslärare på både grund- och gymnasieskolor i Skåne. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i läroplansteori och Bourdieus begrepp habitus, fält, kapital och dispositioner. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna planerar sin dansundervisning på ett likartat sätt och genomför den i block av lektioner under ett par veckor där elever lär sig förutbestämda steg som anpassas efter den valda musikens rytm och takt. Den formativa bedömningen, i form av feedback kring vad eleven kan förbättra, sker inför den summativa bedömningen, som oftast genomförs i form av en danspresentation i grupp. Presentationen filmas av de flesta lärare för att underlätta bedömningsprocessen. Resultatet visar också att flera idrottslärare upplever en svårighet att kunna uttrycka i ord vad de olika kunskapskraven representerar i dans. Vi menar att detta kan äventyra idrottslärares möjligheter att kunna förtydliga vad de kräver av sina elever gällande olika betygssteg inom dans. Detta riskerar att minska transparensen av bedömningsprocessen. / The purpose of this study is to investigate the way in which qualified teachers of physical education assess and grade students in physical education regarding dance, but also how they work with this part. To investigate this, the study intends to answer the following questions: ●      How do physical education teachers work with the element of dance in their teaching? ●      How do teachers of physical education assess students in a formative and summative manner regarding dance? A total of six qualitative semi-structured interviews were conducted with qualified teachers of physical education at both primary and upper secondary schools in Skåne. The interviews were audio recorded, transcribed and analyzed by using curriculum theory and Bourdieu's concepts of habitus, field, capital and dispositions. The results show that a majority of the teachers plan their teaching of dance in a similar way. They execute it in blocks of lessons during a couple of weeks where students are taught predetermined steps that are adjusted to the rhythm and pace of a chosen song. The formative assessment, feedback regarding what the student can improve, takes place before the summative assessment which is often executed as a dance presentation in groups. The presentation is video recorded by the teacher to facilitate the assessment process. The results also show that multiple teachers experience difficulty in expressing in words what the knowledge requirements represent in dance. We believe that this can jeopardize the teachers opportunities to be able to clarify what they require of their students regarding different grade levels in dance. This risks reducing the transparency of the assessment process.

Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22.  Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur komplexa rörelser förstås, implementeras och framställs i högstadielärares planering och undervisning i ämnet idrott och hälsa. 1. Hur tolkar högstadielärare begreppet komplexa rörelser i idrott och hälsa? 2. Hur realiserar högstadielärare det centrala innehållet och kunskapskravet komplexa rörelser i sin undervisning? Teori och metod Studien har utförts av kvalitativ karaktär. Datainsamling har skett genom fem digitala intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Utifrån bekvämlighetsurval är samtliga handplockade respondenter utbildade till ämneslärare i idrott och hälsa samt verksamma på högstadiet med fyra månader till drygt två års yrkeserfarenhet. Analysarbetet grundar sig i den hermeneutiska spiralen i relation till vald läroplansteori innefattande transformerings- samt realiseringsarenan. Arenorna syftar till att förstå hur lärare tolkar och realiserar komplexa rörelser i sin undervisning. Resultat Respondenterna transformerar komplexa rörelser till ett brett begrepp och vägen dit ter sig olika. Komplexa rörelser ses som “ett paraply” för all praktisk idrottsundervisning, var på dess innehåll och kunskapskrav också behandlas annorlunda i ämnet. Kollegor och samplanering, med utgångspunkt i styrdokument, är stöttande i planeringsarbetet av komplexa rörelser. Kommunikation till elever av begreppet utförs på olika sätt. Lärarens idrottsliga bakgrund påverkar undervisningsinnehåll och bedömning. Slutsats Begreppet komplexa rörelser uppfattas, trots bearbetning, på transformeringsarenan som brett och ges störst utrymme i undervisningen. Samplanering med kollegor är av stor vikt vid transformeringsarbete av komplexa rörelser samtidigt som dialoger kollegor emellan riskerar begreppets giltighet. Detta i relation till att även lärares idrottsliga bakgrund påverkar undervisning och bedömning. Sammantagna faktorer som tas upp ovan kan spela en allt för stor roll när det kommer till en likvärdig undervisning av innehållet komplexa rörelser i ämnet idrott och hälsa. / Aim and questions The purpose of the study is to show how complex movements are understood, implemented and presented in high school teachers' planning and teaching in the subject of physical education (P.E.). 1. How do high school teachers interpret the concept of complex movements in P.E.?2. How do high school teachers realize the central content and knowledge requirement of complex movements in their teaching? Theory and method The study was conducted of a qualitative nature. Data collection has taken place through five digital interviews to answer the aim. Based on convenience selection, are all hand-picked respondents educated as subject teachers in P.E. and are active in high school with four months to just over two years of professional experience. The analysis work is based on the hermeneutic spiral in relation to the chosen curriculum theory, including the arenas of transformation and realization. The arenas aim to understand how teachers interpret and realize complex movements in their teaching. Results The respondents transform complex movements in various ways into a broad concept. Complex movements are treated differently and seen as “an umbrella concept” for all practical teaching in the subject. Colleagues and co-planning, based on curriculum, are supportive in the planning work of complex movements. Communication to students of the concept is performed in different strategies. The teacher's sports background affects the teaching content and assessment. Conclusions The concept of complex movements is perceived, despite processing, in the transformation arena as broad and given the greatest space in teaching. Co-planning with colleagues is of great importance in the transformation work of complex movements, at the same time as dialogues between colleagues risk the validity of the concept. This in relation to the fact that teachers' sports background affects teaching and assessment. Taken together, the factors above can play an important role when it comes to an equivalent teaching of complex movements in the subject of P.E.

This study aims to investigate and analyse the knowledge gap between the Swedish high school and geography syllabus, on one hand, and scientific research on the other. This study is emphasizing on the need for a future-oriented approach in the Swedish curriculum, which is needed to address future challenges. In this study the focus is directed towards climate and environmental education, where sustainable development is a key component of the current geography syllabus, in contrast of scientific research where climate emergency and the geological epoch Anthropocene makes the current knowledge. Utilizing discourse analysis to examine factors such as the underlying values, roles, and power of actors in the shaping process of educational documents, such as the policy and educational documents. The study is conducted in two sub-studies which will be conducted separately and later being compared to each other. The results of the two sub-studies revealed an existing knowledge gap and revealed the influence of politics and science on values, shaping attitudes by education. By applying Lindes (2021) curriculum codes, the analysis indicates a prevalence of the political code in the current curriculum, while Spratt´s (2022) scientific research aligns with the scientific-rational code.  The conclusion drawn from this study is that an updated curriculum is essential to transform attitudes towards climate and environmental issues. The discourse analysis of the current curriculum emphasizes the prioritization of values over current knowledge, which has contributed to the planetary crisis that science has identified as a climate emergency.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

Den här studien bidrar med kunskap om hur förskollärare tänker, tolkar och realiserar dagens läroplansinnehåll om digitalisering samt vilka förutsättningar i form av hinder och möjligheter de redogör för. Därtill bidrar studien med kunskap om hur förskollärare ställer sig till digitalisering och en eventuell revidering av de digitala målen i läroplanen. Studiens resultat bygger på empiriskt material förankrat i semistrukturerade intervjuer med en omfattning av fem förskollärare från fyra förskolor. Insamlade data har tematiserats utefter de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, realiseringsarena och ramfaktorer.  Studiens resultat visar på förskollärare som beskriver läroplanen som lättolkad men samtidigt problematiserar läroplanens tolkningsutrymme då det mynnar ut i att verksamheter ser olika ut. Våra respondenter sammanfattar dagens skrivning om adekvat digital kompetens som att barnen ska få förutsättningar att skapa sig en förståelse för det digitala samhället vi lever i, att få möta digitala verktyg på ett annat sätt än hemma, utifrån vad som är viktigt just nu, anpassat till barnens ålder. Resultaten visar på didaktiskt och digitalt medvetna förskollärare som använder digitala verktyg som ett komplement till de analoga. Förskollärarna kan inte relatera till dagens debatt om skärmtid då de inte anser att det handlar om skärmtid i förskolan. Däremot problematiseras skillnader i förskollärares synsätt samt kunskapsbrist om de digitala verktygen, vilka avspeglar sig i när och hur ofta de integreras i verksamheten. Kontinuerlig fortbildning är då av vikt eftersom arbetet med digitala verktyg kan ligga utanför många förskollärares komfortzon, det är dock något som saknas. Digitala verktyg kan stödja arbetet med att höja förskolans likvärdighet men då måste det också finnas likvärdig didaktisk och digital kunskap hos pedagoger, vilket innefattar att veta när var och hur de digitala verktygen ska integreras i verksamheten. Vidare visar studien resultat på förskollärare som inte vill ta bort digitalisering från läroplansinnehållet då de anser att digitala verktyg främjar barns utveckling och lärande så länge de används på rätt sätt, vid rätt tillfälle.

This study aims to determine the similarities and differences between the Finnish and Swedish course plans for the history subject, focusing particularly on the content contained in the course plans and the amount of national history included in them as well as the changes over time. The essay is based on the comparative research method with a theoretical basis in Ulf P. Lundgren's theories about the curriculum and how it is influenced by the society in which it is written. Three different course plans were used from each country, spanning the period between 1985-2020. The main conclusion of this study was that while there are many similarities between the two countries' course plans, they differ in the amount of guiding they yield for the teachers. The Finnish course plans also include more obligatory parts about Finnish history, in contrast to the Swedish which barely touches the subject. Finally, the most distinct change over time is the shift towards a more source-critical point of view when it comes to the importance of the history subject.

Samhällskunskapsämnet har sedan dess uppkomst präglats av stoffträngsel till följd av dess breda och tvärvetenskapliga karaktär. Transformeringen av ämnet från styrdokument till undervisning är komplex och påverkas av flera faktorer, inklusive styrdokumentens utformning. Lärarna arbetar inom ett friutrymme som möjliggörs av styrdokumentens generella formuleringar, vilket är nödvändigt för att anpassa undervisningen efter olika omständigheter och elevernas behov. För att säkerställa likvärdighet måste styrdokumenten vara tillräckligt detaljerade för att undvika alltför varierande tolkningar, men inte så detaljerade att de inskränker på lärarnas professionalitet. De senaste styrdokumenten, Gy 11, är mer detaljerade och innehållsrika än sina föregångare och har enligt tidigare forskning upplevts som mer krävande av lärare.  Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera lärares planering av innehåll i samhällskunskapsundervisningen i relation till ämnets styrdokument. Studien, som är en kvantitativ innehållsanalys av grovplaneringar för kursen Samhällskunskap 1b, syftar till att bidra till en diskussion om likvärdighet i samhällskunskapsämnets innehåll. Resultaten visar att lärarna huvudsakligen prioriterar undervisning om statsvetenskap och ekonomi. Även om en innehållslig kärna kan identifieras, förekommer också variationer i hur mycket undervisningstid som ägnas åt olika innehållsområden samt i vilka områden som inkluderas i grovplaneringarna. Dessa resultat pekar på en diskrepans mellan styrdokument och lärares praxis, vilket kan bero på de nuvarande styrdokumentens detaljerade karaktär. Detta kan i sin tur innebära en risk för likvärdigheten i samhällskunskapsämnets innehåll i de fall variationerna mellan olika lärares val och prioriteringar av innehåll blir alltför stora. / Since its inception, the school subject of civics has been characterized by content congestion due to its broad and interdisciplinary nature. The transformation of the subject from steering documents to classroom teaching is complex and is affected by several factors, including the steering documents’ design. Teachers have an autonomy enabled by the general formulations of the curriculum, which is necessary for them to adapt their teaching to various circumstances and the needs of the students, thereby ensuring equity. The steering documents must be sufficiently detailed to avoid overly varying interpretations but not so detailed that they infringe on the teachers' professionalism. The latest curriculum documents, Gy 11, are more detailed and content-rich than their predecessors and have been perceived by teachers as more demanding according to previous research.  The purpose of this study is to map and analyze teachers' planning of content in civics education in relation to the subject's steering documents. The study, which is a quantitative content analysis of teachers’ outlines for the course Samhällskunskap 1b, aims to contribute to a discussion about equity in the subject of civics. The results show that teachers mainly prioritize teaching about political science and economics. Although a core content can be identified, variations occur in how much teaching time is devoted to different content areas and in which areas are included in the course outlines. These results point to a discrepancy between steering documents and teachers' practice, which may be due to the detailed nature of the current curriculum documents. This, in turn, may pose a risk to equity regarding the content of the subject of civics when teachers choose and prioritize content in vastly different ways.