Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

The aim of this study was to develop knowledge on the influence of preschool working conditions, i.e. social and political factors and factors within the individual preschool, on offers afforded to children. To illustrate this in­fluence, I chose to investigate the design and implementation of preschool theme work. The study examined preschool pedagogues’ motives, organi­sation, contents and methods that underlie their teaching in the theme work and the influence of working conditions in this process. Ethnographic methods have been applied, including observations and interviews with pre­school pedagogues in four preschool settings. The study had a theoretical starting point in curriculum theory, with Bernstein’s concept of classification and framing as well as frame factor theory used as tools in analysing the material. The results show that a combination of various working conditions affects offers afforded to preschool children in theme work. The pedagogues make decisions that underlie their teaching partly in relations to social and political changes and reforms, and partly in relation to processes formed historically. The children are offered an organisation, contents and methods in the theme work that arise from pedagogues’ understanding of their mission, curriculum and the childrens’ interests and needs. / <p>Licentiatuppsatsen har författats inom forskarskolan ”Utforskande lärprocesser och literacy: Förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap” som genomförts i samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Högskolan Dalarna. Tio doktorander har varit knutna till forskarskolan som finansierats av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Forskarskolan är en del av regeringens satsning på fortbildning av förskollärare.</p>

Genom att fokusera på lärarnas tolkning av gränsfall vid bedömningssituationer i förhållande till värdeorden och tolkningen av vad begreppet “till övervägande del” innebär vid betygsättning av betygen B och D uppnås studiens syfte. Syftet är att undersöka hur lärarna förhåller sig till gränsfall vid bedömningssituationer och vid betygsättning inom ämnet Idrott och hälsa. Sju lärare i Idrott och hälsa på högstadiet deltog i studien vilken utfördes med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet tolkas med hjälp av Linde (2012) och läroplansteori, och slutsatsen vid bedömning är att lärare använder sig av olika metoder för att hantera gränsfallssituationer. De arbetar förebyggande genom att delta i ämnesgrupper, filma eleverna och använda bedömningsstöd, och när gränsfall väl uppstår används framförallt metoden att ge eleven fler möjligheter att visa sina kunskaper eller förmågor. Andra metoder är att diskutera med kollegor, vikta kunskaper och att använda magkänslan i form av erfarenhet och profession. Vid betygsättning tolkar lärarna att arbetsområdet som fått mest utrymme i undervisningen, är det viktigaste när det kommer till att avgöra vilket betyg en elev får vid ett gränsfall. Vanligast är att delen av kunskapskraven som behandlar rörelse är det som får störst utrymme. Lärarna i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att vara pålästa om innehållet i styrdokumenten och är medvetna om vad som ska bedömas.

This study intends to develop knowledge about how the Swedish concept of values (“Värdegrund”)is used in the media, how the concept has shifted over time in the media from 1992 to 2020, and what this says about the school's function as part of society. Since the concept of values, with its set of values was incorporated, the difficulty over time has been in different emphases of what is considered to strengthen values. Perspectives that in value pedagogical research highlight normative as well as descriptive aspects. Aspects that describe perspectives on the school's civic education and the conditions for it. In the debate about the school's civic education, aspects emerge that refer to the school as a societal function and in some respects as an institution. Here, discourses emerge that are at the framework factor level or at the institutional level that can clarify, exploring and explaining the conditions that emerge in the study's empirical data. Aspects that express both to maintain, reproduce, an ideology and partly to create, produce, and prepare students based on society's demand.  Through the ways in which school and education are treated in the media, the image of the school's social function in a certain time and a certain society is framed. Based on this, I have chosen to use the media as a peephole to see how the school's basic values concept has been activated and used over time. Content analysis has been applied to analyse 91 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.  The study shows how the school's values, with its set of values, which are found in the first chapter of the national curricula, relate to society's different use and application of the same values, which creates a complexity. The study shows how the school is expected to handle the increased complexity of society. The results and analyses highlight generally normative approaches that express what the school ‘should’ do, even if there are some examples of descriptive “how” different approaches are considered to strengthen values. This is made visible in how schools considered as a corrective and normative practice, where efforts are to a greater extent about counteracting factors that violate the school's values, rather than strengthening what promotes the values.

Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning som kan medföra stora konsekvenser för barn/elever både socialt och i inlärningssituationer. För att motverka dessa konsekvenser är det av stort vikt att barn och elever får bäst möjliga stöd i förskolan och skolan. Studiens syfte var att genom intervjuer med rektorer, specialpedagoger, förskollärare och grundskollärare undersöka hur det särskilda stödet för barn/elever med språkstörning utformas i förskolan och grundskolan. Specifikt undersöktes organiserandet, genomförandet, kompetensen, förutsättningarna och samverkan kring det särskilda stödet. Läroplansteorin användes för att analysera hur yrkesgrupperna tolkar och realiserar styrdokumenten om det särskilda stödet. Studiens resultat visade att det saknas kompetens angående språkstörning i samtliga organisationsled både i förskolan och grundskolan och att det behövs ett samarbete mellan de olika yrkesgrupper samt andra spetskompetenser för att kunna realisera stödet. Resultaten visade också på gemensamma uppfattningar om att resurser i form av tid, kompetens och utbildad personal saknas. I studien framkom att specialpedagogisk kompetens är av vikt för att kunna organisera och i förlängningen genomföra det särskilda stödet. Resultaten visade även på skillnader mellan grundskolan och förskolan i hur de realiserar det särskilda stödet. Det framkom vilken syn förskolan och grundskolan har på specialpedagogens roll som en stödfunktion i arbetet med att utforma en tillgänglig lärmiljö eller individuella insatser. Studien visade också på att specialpedagogens kompeten behövs vid kartläggningarna av barn/elever med språkstörning både i förskolan och i grundskolan och att ansvariga rektorer ansåg att deras uppgift var att organisera detta.

Följande arbete presenterar en hermeneutisk studie mellan det svenska och det finska skolsystemet. Till studiens hjälp har vi använt oss av ramfaktorteorin av Urban Dahllöf. Vi har fokuserat på vilka yttre faktorer som påverkar lärarrollen i de båda länderna samt vad som gör att Finland rapporterar högre elevresultat än Sverige. De viktigaste resultaten vi kommit fram till är följande: resurser är en viktig del för att utbildningssystemet skall kunna organiseras, dock innebär inte mer resurser ett högre resultat utan nyckel finns i hur resurserna fördelas. Ideologisk styrning av utbildningssystemet kan påverka skolan negativt och en politisk samsyn som grundar sig på beprövad forskning är en viktig faktor till framgång. Lärare och pedagoger är skolans främsta resurser och professionen behöver få ett ökat förtroendekapital samt inflytande för att skolan skall nå önskade resultat.

Ett övergripande examensmål för naturvetenskapsprogrammet är att eleverna ska utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt enligt gällande läroplan. Detta innefattar ”förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser” (Lgy11). Öppna laborationer är en undervisningsform som syftar till utvecklandet av dessa förmågor och som därför rekommenderas av Skolverket. Men hur ser kemilärare på öppna laborationer och deras användbarhet i undervisningen? Vad använder de sig av för stöd och hjälp när de ska planera undervisning genom öppna laborationer utifrån läroplanen? Denna studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv utforska gymnasielärares tankar kring hur det är att använda öppna laborationer I kemiundervisningen på gymnasiet. Tre lärare som vid studiens genomförande använde sig av öppna laborationer i sin undervisning intervjuades. Dessutom undersöktes två webbaserade kemilärarresurser med avseende på vilken typ av stöd gällande öppna laborationer de erbjöd, i vilken utsträckning och på vilket sätt. Studien visar på att lärarnas övergripande syfte med öppna laborationer var att få eleverna att tänka, vilket speglar hur öppna laborationer syftar till att ge elever möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vid planerande av öppna laborationer i undervisningen litar lärarna i studien huvudsakligen på egen beprövad erfarenhet. Dessutom pekar studien på att inte bara konkreta ramfaktorer, såsom undervisningstid och grupper inverkar på lärarnas planering, utan också det ”undervisningsklimat” som råder på skolan i allmänhet. / A main objective according to the Swedish national curriculum of the science program in upper secondary school is for the students to develop the ability of scientific reasoning. This includes the abilities of chritical thinking, logical reasoning, problemsolving and systematic observations. The objective of open laboratory practices (inquiry-based laboratory) teaching pedagogics is for the students to develop their scientific reasoning skills. Thus, such pedagogical methods are recommended by Skolverket. But what do teachers think about inquiry-based laboratory practices and its application in class? What kind of support do they have when, according to the curriculum, including inquiry-based laboratory practices in their chemistry classes? This study aims to explore teachers view on using inquiry-based laboratory practices in chemistry class, from a curriculum theory perspective. Three teachers, who were using inquiry laboratory pedagogics at the time of the study, were interviewed. Two online resourses for chemistry teachers were also investigated regarding what type of information and support they contained regarding inquiry-based laboratory teaching material. What type of material and to what extent was it available? This study shows that the teachers’ main goal with inquiry-based laboratory practices was to make the students think, mirroring how the pedagogic of inquiry-based laboratory practices aims to develop students scientific reasoning. Teachers mainly rely on their own experience when planning inquiry-based laboratory practices. Additionally, this study also suggests that not only framing factors such as time and group size influence on how teachers plan their open laboratory classes, also the teaching and learning climate of the school in general influences how the teachers open up the laboratory practices towards inquiry.

This study is written in the light of the ongoing debate in Sweden about the school's purpose, and the political will to enhance the schools focus on factual and subject knowledge. This study aims to explain how this purpose can be read in today's syllabus for the civics subject for school years 4-6. It also intends to explain how this purpose has developed since 1980. This is done by using an ideal type analysis together with professor Gert Biestas theoretical framework, where he distinguishes three functions of education; qualification, socialisation, and subjectification. Qualification refers to the educational purpose to mediate knowledge in preparation for a future working life, socialisation to integrate the pupils into existing cultural-, social- or political orders and subjectification about promoting the pupils autonomy. The results show that today's syllabus for the civics subject is primarily focussed on the qualification function, while the socialisation- and subjectification functions are less apparent. Further, it shows that the syllabuses for the civics subject have developed since 1980. From a syllabus mediating qualification and socialisation equally, to today's focus on qualification. The analysis also shows that in some cases there are conflicts between the functions. These conflicts have however decreased in the syllabuses since 1980.

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.

I denna kvalitativa intervjustudie synliggörs förskollärarnas arbete kring läroplansmålen om modersmål i förskolan. Syftet med studien är att genom intervjuer med förskollärare utveckla kunskap om hur de transformerar och realiserar läroplanens mål kring barns modersmål och flerspråkighet i förskolan, hur förskollärarna upplever att det är att realisera de här läroplansmålen samt hur samverkan med hemmet kan vara ett stöd. Detta gäller barn som har annat modersmål än svenska. Vilka förutsättningar som blir väsentliga för arbetet i den dagliga verksamheten förtydligas. I vår studie har vi identifierat tre olika teman; förutsättningar för modersmålsstöd, realiseringens utmaningar och samverkan med hemmet. Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv får vi syn på hur olika ramfaktorer spelar roll för förskollärarnas arbete samt hur transformering och realisering av målen om modersmål upplevs. Några av förskollärarna i studien beskriver hur de har förutsättningen att ta in modersmålslärare en gång i veckan vilket bidrar till att deras barn får möta sitt modersmål i förskolan kontinuerligt medan en annan förskollärare bara har hört talas om att det finns modersmålslärare. Förutsättningarna är olika på förskolorna. De flesta förskollärarna uppfattar realiseringen av målen om modersmål som svåra. Slutsatsen som vi kommit fram till är att olika ramfaktorer och förutsättningar spelar roll för realiseringsarbetet kring modersmål i förskolan.