Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg. Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats. Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman.

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Eftersom vi står inför en revidering av förskolans läroplan som träder i kraft den 1 juli 2019 vilket bland annat innebär att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompentens. Därför har syftet med vår studie varit att ta reda på hur pedagogernas förhållningssätt är till IKT/lärplattan i förskolan och vilka olika faktorer som påverkar användandet i verksamheten. För att undersöka vårt syfte med studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat 10 verksamma förskollärare. Under analysen av vårt insamlade material har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin och begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. De resultat vi fick fram av vår intervjustudie under den första frågeställningen var vikten av närvarande pedagoger för att bland annat kunna stimulera barnens proximala utvecklingszon. Utifrån vår andra frågeställning visade sig resultatet vara att olika faktorer påverkar pedagogers användande av lärplattan i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens ålder och kompetens inom IKT. För att skapa tydlighet i vår studie har vi valt att använda lärplattan som gemensamt samlingsnamn för de olika plattformarna (Ipad, tablet, padda, surfplatta).Nyckelord:

Ett förnyande av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) där begreppen undervisning och digital kompetens skrevs in och förtydligades ledde oss till frågor om vad kan det innebära att arbeta med digitala verktyg i förskolan och hur den nya digitala tekniken tas emot av förskollärare. Denna studie undersöker förskollärares attityder till digitala verktyg som en del av förskolans undervisning och om förskollärares ålder påverkar inställningen till de digitala verktygen. Genom en kvantitativ enkätstudie där 89 verksamma förskollärare deltog sammanställdes deras svar. I denna studie vill vi beskriva och undersöka om det går att synliggöra olika samband vilket utfördes genom korstabeller.  Resultatet av denna studie visar att förskollärares ålder och synen på den egna digitala kompetensen inte påverkar användandet av digitala verktyg i någon större utsträckning. Förskollärares attityd till att arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning är positiv då många använder digitala verktyg i sin undervisning och ganska ofta. I studiens resultat framgår det att förskollärare överlag tycker att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan i barns språkutveckling. En möjlig generationsklyfta blir inte synlig i denna studie då resultatet påvisar att det inte finns någon större skillnad mellan förskollärares ålder och hur förskollärare skattar sin egen digitala kompetens.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den ökade digitaliseringen i förskolan samt hur lärplattan används i förskolans verksamhet. Vårt syfte grundas i den pågående digitala utvecklingen i samhället och de krav på digitalisering som den reviderade läroplanen har medfört. Empirin hämtades från intervjuer med sex förskollärare och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin. Teorin förklarar sambanden mellan undervisningens ramar och hur yttre och inre faktorer påverkar skolans verksamhet. I vår studie används teorin för att synliggöra de ramar som möjliggör eller begränsar förskollärarnas arbete med digitalisering. Studiens resultat visar på hur förskollärarnas förhållningssätt kan skilja sig åt utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen och deras tidigare erfarenheter av digitala verktyg. Vikten av att ha ett pedagogiskt syfte med användandet av lärplattan utmärker sig i förskollärarnas utsagor. Bristen på kompetens visar sig vara en bidragande faktor till hur förskollärare förhåller sig till digitaliseringen, då arbetet med digitala verktyg är något som för många förskollärare är ett nytt arbetssätt. Studien resultat visar att förskollärarnas förhållningssätt är avgörande för hur arbetet med digitalisering i förskolan utvecklas. Vi kan se att förskollärarnas förhållningssätt till viss del formas utifrån de förutsättningar som förskolans ledning skapar.

Det här är ett examensarbete som handlar om förskollärares användande av digitala verktyg samt vilka faktorer som bidrar till användandet av dem i verksamheten. Syftet med studien är att undersöka förskollärares resonemang kring användningen av digitala verktyg i förskolan. Examensarbetet är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats. Det insamlade datamaterialet består av ostrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare på fem olika förskolor i Mellansverige.    Studiens resultat visar att faktorer som bidrar till förskollärares användning av digitala verktyg är förskollärares digitala och didaktiska kompetens, digitala intresse, verksamhetens digitala infrastruktur samt ledningens förväntningar. Dessa faktorer bidrar på olika sätt till förskollärares användande av digitala verktyg och skapar möjligheter samtidigt som de även kan utgöra hinder i arbetet. Förskollärarna som deltagit i studien efterfrågar vidareutbildning kring digitala verktyg, detta för att kunna utveckla arbetet som inkluderar digitala verktyg samt utforma undervisningen på ett för barnen väl anpassat sätt. Studien bidrar till en ökad förståelse för de krav som finns för att förskolan ska fortsätta digitaliseras

Studiens syfte är att undersöka sju tillfrågade lärares förutsättningar, gällande tillgång och kompetens, för användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och vidare att undersöka dessa lärares användning av digitala verktyg och lärarnas inställning till digitala verktyg, utifrån hur lärarna ser på verktygens inverkan på språkinlärningen. Studien har en kvalitativ ansats med en metodkombination innehållande semistrukturerade intervjuer med sju informanter och två observationer. Resultatet visar lärares varierande förutsättningar, användning och inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen. Studiens slutsats är att oavsett hur stor tillgång skolor har till digitala verktyg framgår det ur informanternas svar att kompetensen hos läraren är betydelsefull i arbetet med digitala verktyg. Informanterna anser även att det är viktigt att lärare använder sig av digitala verktyg, men att det samtidigt bör finnas en variation med andra arbetssätt och även att digitala verktyg används meningsfullt och att det främjar elevernas kunskapsutveckling.

Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

This paper aims to investigate preschool teachers' attitudes and meaning making in rela-tion to the tablets that are used in the Swedish preschools. The study explores the ten-sion between preschool teachers and the tablets. The methodology used in the study is qualitative method, more precisely semi-structured interviews with six preschool teach-ers from four different preschools. The empirical data has been analyzed from a social constructionist perspective, focusing on the domestication process of the tablet. Based on the analysis, we have concluded that preschool teachers see both opportunities and risks with using the tablet in preschools. The risks associated with using the tablet is however, related to the children, and not themselves. Hence, preschool teachers have a complex and ambivalent relationship with the tablet as a learning tool in the preschool environment.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet, såsom artefakt, mediering och koordinationsprocessen. Studien har påvisat att pedagogerna anser att lärplattan är ett bra komplement och att den inte ersätter något annat i verksamheten. Pedagogerna uttrycker att lärplattan har många olika användningsområden, såsom ett hjälpmedel för att möta barns olika behov, den främjar barns sociala samspel och fungerar även som ett dokumentationsverktyg. De begränsningar som framkom var brist på tillgänglighet, tid och kompetens. Studien visade även att pedagogerna hade den tekniska kunskapen och efterfrågade mer inspiration kring hur lärplattan kan användas.