• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 56
  • Tagged with
  • 56
  • 55
  • 25
  • 25
  • 23
  • 21
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 15
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Känslor i arbete? : En kvalitativ intervjustudie om chefers känslomässiga stöd till personal som arbetar med lågaffektivt bemötande / Emotions in labour? : A qualitative interview study on managers’ emotional support for staff working with low-affective treatment

Duregård, Jonatan, Persson Pinon, Isis January 2023 (has links)
Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.
52

Kan du hjälpa mig att förstå? : Förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av arbete med metoden lågaffektivt bemötande - en intervjustudie. / Can you help me understand? : Preschool teachers’ attitudes and experiences of working with the method of low-affective treatment – an interview study.

Söder, Amanda, Lövgren, Josefine January 2022 (has links)
Den föreliggande undersökningen har gjorts i syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av arbete med metoden lågaffektivt bemötande gentemot barn med utagerande beteenden i förskolan. Med ett vidare syfte att undersöka vilka strategier och metoder förskollärare använder för att förebygga utagerande beteenden. Undersökningen har med stöd av beteendeteori tillämpats för att få en förståelse för vikten av förstärkning bland annat positiv förstärkning i barnets ageranden. Individperspektivet har även tillämpats för att skapa en förståelse för vikten av att se individen i en hel barngrupp och därmed ge ett individanpassat stöd för barnets utveckling. Ett utagerande beteende kan uppstå när barnet inte har verktyg till att reglera sina känslor. Förskollärare behöver vara lyhörda för att identifiera barnets behov. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fem olika förskolor i två län. Det insamlade materialet har analyserats där teman och underteman synliggjorts.   Resultatet i undersökningen visar att förskollärare anser att lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som används till vardags och inte en metod som används i vissa situationer. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som innebär att lugnt bekräfta och bemöta barns känslor, för att hjälpa barnet att få förståelsen för varför känslorna uppkommit. Vidare visar resultatet strategier och metoder som förskollärarna använder för att ge barnet en överblick över sin vardag i förskolan. Exempelvis genom bildstöd, tecken som stöd och böcker. Bildstöd används bland annat för att ge stöttning, förstärkning och tydlighet i förståelsen för vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Miljön är en viktig faktor i barnens vardag, den behöver vara strukturerad för att ge barnen möjligheten till en avvägd dag.
53

Lågaffektivt bemötande förklaras av personlighet : En kvantitativ studie om inställningen till myndighetutövares användning av lågaffektivt bemötande

Larsson, Izabelle January 2023 (has links)
Uppsatsens syfte avser att undersöka allmänhetens och yrkesverksammas inställning till myndighetsutövares användning av lågaffektivt bemötande. Den primära forskningsfrågan som ställts är; Vilka faktorer kan förklara en potentiell variation i inställning till användningen av lågaffektivt bemötande av myndighetsutövare? Studien grundar sig i en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval (n=303), där 46,7% angav att de ingår i deras arbetsroll att använda sig av lågaffektiva metoder. I undersökningen identifierades kön, ålder samt personlighet som potentiella faktorer som kan påverka inställningen. Genom en korrelationsanalys framkom resultatet att inställningen till lågaffektivt bemötande korrelerade med kön, ålder samt med personlighetsdraget välvillighet. Detta visar på att kön, ålder samt välvillighet förklarar en del av vad som potentiellt kan förutse variationen i inställningen till lågaffektivt bemötande av myndighetsutövande. Regressionsanalysen synliggjorde sedan att kön förlorade sin signifikans (p=>.05) vid kontrollerandet av ålder och välvillighet gällande inställningen. Resultatet indikerar att inställningen till lågaffektivt bemötande kan förklaras av personlighetsdraget välvillighet. / The purpose of the thesis is to investigate the attitude of the public and professionals to the use of low arousal approach by public authorities. The primary research question is; What factors can explain a potential variation in attitudes towards the authorities' use of the low arousal approach? The study is based on a quantitative approach with convenience sampling (n=303), where 46.7% stated that low arousal approach is a part of their work role. The survey identified gender, age and personality as potential factors influencing the attitude. Through a correlation analysis, the result showed that the attitude towards low arousal approach correlated with gender, age and the personality trait agreeableness. This means that gender, age and agreeableness explain some of what can potentially predict the variation in attitudes towards the usage of low arousal approach by public authority. The regression analysis revealed that gender lost its significance (p=>.05) when controlling age and agreeableness regarding the attitude towards the low arousal approach. The results indicate that the attitude towards low arousal approach is explained by the personality trait agreeableness.
54

Barn som utmanar i förskolans verksamhet. : En enkätstudie om pedagogers erfarenhet av barn med ADHD och barn som "utmanar" lite extra i förskolans verksamhet.

Yngvesson, Amanda, Karlsson, Maria January 2018 (has links)
Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.
55

Behandling och bemötande av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD : Med placering på HVB-hem / Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD : In residential care

Sandqvist, Sandra, Bengtsson, Emmelie January 2021 (has links)
Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.
56

Det outtalade. Uppmärksammas och bemöts tyst maktspel i skolan och på fritids? : En fältstudie av kroppsspråk på lågstadiet: Hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt deras Motstrategier och alternativ som Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande

Lande, Margot January 2019 (has links)
Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985).  2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén &amp; Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions. / Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman &amp; Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar. / <p>Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.</p>

Page generated in 0.0557 seconds