Studien ämnar granska hur lärare förhåller sig till deras läromedels problemlösning och hur deras synsätt präglas av att arbeta med problem. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med fyra matematiklärare i Skåne och deras tankar angående arbete med problemlösning, samt hur problemlösning stödjer elevernas matematiska utveckling. Studiens resultat visar att lärarna upplever brister i kvaliteten på deras läromedels problemlösningsuppgifter. Studien visar även att majoriteten av medverkande lärare använder sig av andra problem än de från läroböckerna. Slutsatsen för fram att lärare aktivt behöver arbeta med att utveckla sina lektioner i problemlösning och föreslår att arbeta mer med problemlösning. Genom att överge uppfattningen av att eleverna behöver arbeta med lärobokens rutinuppgifter, krävs det en gedigen planering för att stärka lärarna i hur och när stöd skall ges till elever under arbetsprocessen för en optimal matematikutveckling.

Undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom algebran och så har det varit i flera år. Inget ämne är så beroende av sitt läromedel som i ämnet matematik. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka prealgebran i matematikböcker för årskurs 1-3 där grunden ska läggas inför algebran. Vad visar forskningen och är läromedlen utifrån forskningens resultat? Har läromedlen det som behövs för att eleverna ska kunna bli algebraiska? Är frågor som jag kommer att besvara. De grundlärobokserier som analyseras är vanligt förkommande i Sverige och är: Favorit matematik, Mästerkatten, Prima matematik, Eldorado och Mattedetektiverna. Resultatet visar dock att inget av läromedlen har alla delar som styrker eleverna till att bli algebraiska. / Studies show that Swedish pupils' performance falls within the algebra and it have been that way for years. No subject is so dependent of their teaching materials as in mathematics. Therefore, the purpose of this essay is to examine prealgebran in math books for grades 1-3 where the basis must be laid before algebra. What does the research show? Are the teaching materials based on the research results? Do the teaching materials have what it takes for students to be algebraic? These questions are going to be answered in this essay. The books that are analyzed are common in Sweden and are: Favorite mathematics, Prima mathematics, Eldorado and the Math detectives. The result of this essay shows that none of the teaching materials have all the elements that the research show is important so the pupils can be algebraic.

Läromedel används flitigt i skolan, och många gånger fungerar de som den huvudsakliga källan för kunskap som lärare grundar sin undervisning på. Läromedel granskas inte längre av staten, och lärare hinner inte heller granska dem. Skolverket förtydligade 2018 skolans värdegrundskrav om jämställdhet, vilket förstärker behovet av jämställda läromedel. Tidigare forskning har visat att kvinnor underrepresenteras och porträtteras som underordnade män i skolans läromedel. I denna studie har bilder i de tre läromedlen i historia mot årskurs 4–6 studerats. Bilderna i läromedlens könsfördelning har kartlagts och två bilder har analyserats ur ett genusperspektiv. I studien besvaras två frågeställningar, ”Hur ofta representeras kvinnor och män på bild i de tre mest använda läromedlen för historieundervisning i mellanstadiet?” och ”Hur gestaltas kvinnor och män i illustrationer som skildrar vikingamänniskan ur ett genusperspektiv”. Studiens resultat visar att kvinnor utgör cirka 26% av alla avbildade personer i läromedlen. Männen motsvarar cirka 74%. Eftersom kvinnorna underrepresenteras är läromedlet inte kvantitativt jämställt. Däremot visar resultatet att ett av läromedlen framställer en mer kvalitativ genusmedveten skildring. Ett annat läromedel skildrar däremot kvinnan som underordnad mannen, vilket är typiskt enligt det mansnormativa genussystemet. Studien syftar till att inspirera lärare att ta sig tid att granska sina läromedel ur ett genusperspektiv. Förslagsvis kan lärare använda studien för att låta elever själva analysera sina läromedel ur ett genusperspektiv. Fortsatt forskning hade kunnat utgå från att analysera illustrationer i flera kapitel i historieläromedel. Detta hade gett mer kunskap om hur kvinnor och män skildras på bild ur ett genusperspektiv.

The purpose of the essay is to investigate how today’s multicultural society is reflected in teaching materials for the elementary school’s later years in the subject Swedish. The purpose is also to investigate how the school’s mandate to develop a capacity to live with and realize the values of cultural diversity is evident in the chosen teaching materials in Swedish as a subject. The material consists of 3 teaching materials, all issued for the national curriculum in 2011 and they are also basic books for the elementary school’s later years in the subject Swedish. In addition, the lesson is published by various publishers and these three aspects, published after the 2011 curriculum, the basics and published by various publishers have been the criteria that have led to the choice of material. The idea of the paper is to get an insight into how multicultural is represented in the teaching materials used in the Swedish subject, and therefore the analysis is based on two aspects that are common regardless of teaching materials, names and authors. In order to be able to complete the essay’s purpose, it is a qualitative content analysis with quantitative elements that form the basis of the study and the teaching materials have been manually examined. A literature review shows that there are clear indications that teaching should be based on the pupils’ life worlds to create an inclusive education, where students can relate to real people with both Western and non-Western authors and example names. By reflecting both Western and non-Western, the diversity found in the classroom can identify with the content of the teaching materials. Teaching based on students’ life worlds not only benefits learning but also their self- image, which means that intercultural learning is required to accommodate the multiculturalism of classrooms. However, it turns out that the non-Western is underrepresented in all teaching materials and therefore the teacher’s role is of great importance in the content of, for example, authors and texts from different parts of the world. In addition, teaching that touches authors and texts from different parts of the world, as well as focusing on the cultural diversity events, is something that is emphasized both by the Swedish subject and the school’s value base and mission. The essay’s results suggest that multiculturalism should be better reflected in the teaching materials developed after the 2011 curriculum. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur dagens mångkulturella samhälle speglas i läromedel för grundskolans senare år i ämnet svenska. Syftet är också undersöka hur skolans uppdrag för att utveckla en förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald synliggörs i de utvalda läromedlen i svenskämnet. Materialet består av tre läromedel, alla utfärdade för läroplanen 2011 och de är även grundböcker för grundskolans senare år i ämnet svenska. Läromedlen är dessutom utgivna av olika förlag och dessa tre aspekter, utgivna efter läroplanen 2011, grundbok och utgivna av olika förlag har varit de kriterier som har legat till grund för valet av material. Tanken med uppsatsen är att få en inblick i hur det mångkulturella representeras i de läromedel som används i svenskämnet och därför har analysen utgått från två aspekter som är vanligt förekommande oavsett läromedel, nämligen namn och författare. För kunna fullfölja uppsatsens syfte är det en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag som ligger till grund för undersökningen och läromedlen har granskats manuellt. Forskningsläget visar att det finns tydliga tecken på att undervisningen bör vara baserad på elevernas erfarenhetsvärldar. Detta för att skapa en inkluderad undervisning där eleverna kan relatera till realpersoner både med icke-västerländska och västerländska författare och namnexempel. Genom att spegla både det västerländska och det icke-västerländska kan den mångfald som finns i klassrummet identifiera sig med läromedlens innehåll. Undervisning som utgår från elevernas livsvärldar gynnar inte enbart lärandet utan även deras självbild, vilket innebär att det krävs ett interkulturellt lärande för att kunna bemöta klassrummens mångkulturalitet. Det visar sig emellertid att det icke-västerländska är underrepresenterat i samtliga läromedel och därför blir lärarens roll av stor vikt vid innehåll av exempelvis författare och texter från olika delar av världen i svenskundervisningen. Att undervisningen ska beröra författare och texter från skilda delar av världen, samt fokusera på de möten som sker i en kulturell mångfald är dessutom något som både understryks i svenskämnets syfte och skolans värdegrund och uppdrag. Avslutningsvis är valet av läromedel i svenskundervisningen avgörande för den interkulturella pedagogik som ska prägla undervisningen.

Swedish society is constantly evolving and growing into higher levels of digitalisation. The school system plays an important part in creating a nationwide competence regarding the proper use of digital tools, by growing alongside the society as a whole. In the spring of 2017 the Swedish government issued a public document called the national strategy of digitalization, which defines certain goals for the school system to achieve. The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL) is in the process of developing a plan of action, which is to be a document used for guiding people working within the school system towards reaching the goals within the national strategy of digitalization. A few initial changes have now been made to the general curriculum and it has raised several questions, regarding the good, bad or even unmanageable consequences that such changes will lead to. This study aims to look into the ongoing discussion and define specific areas of future research. A number of key actors with different roles within and in relation to the school system have been interviewed. Among the results is a model depicting several major actors within the digitalization process and how they relate to each other. The theoretical framework TPACK is used to analyze and discuss the complexity of a general level of competence that is required of teachers working within a digitalized school system. Two areas of future research have been defined: (1) Continuous study and evaluation of the action plan; (2) Proper use and integration of digital study material.

Spelfierade inslag i undervisningen blir allt vanligare, där bland annat poängsystem införs i digitala läroböcker för att motivera elever att studera. Inom ämnet matematik finns idag bland annat den digitala läroboken NOKflex, som används bland gymnasieskolor i Sverige. Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna upplever några motiverande effekter med den digitala lärobokens poängsystem, samt om deras användande av facit i den digitala läroboken skiljer sig gentemot deras användande av facit i en tryckt lärobok. Detta arbete har en kvalitativ ansats, där intervjumetoden fokusgrupper använts. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar att poängsystemet bidrar till både positiva och negativa effekter för elevernas motivation, där den avgörande faktorn är vilken legitimitet läraren gett poängsystemet i undervisningen. Studien visar även att poängsystemet har en positiv inverkan på elevernas användande av facit, men synliggör samtidigt svagheter i systemet som gör att eleverna kan erhålla en stor mängd poäng utan att behöva genomföra några beräkningar eller ha rätt svar på specifika uppgifter.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur genus framställs i tryckta och digitala musikhistoriska läromedel. De teoretiska utgångspunkterna är diskursanalys ur ett genusperspektiv Materialet är insamlat via ett onlineforum för musiklärare. I forumet ställdes frågan, Vilka läromedel använder du vid musikhistorieundervisning? De svar musiklärarna lämnade i forumet blev sedan utgångspunkt för studien, och de läromedel som nämndes har sedan granskats utifrån hur genus tar sig uttryck i materialet. Resultatet visar att manliga kompositörer, tonsättare och musiker uteslutande får mer utrymme i musikhistoriska läromedel. Utifrån detta yttrar sig ett antal diskurser. En maskulint hegemonisk diskurs som resulterar i en reproduktion av traditionella könsmönster, samt en pseudofeministisk diskurs och en problematiserande diskurs som båda vill lyfta kvinnliga kompositörer, tonsättare och musiker i musikhistorien. Dock vill den pseudofeministiska diskursen lyfta kvinnliga kompositörer, tonsättare och musiker oavsett deras prestationer, medan den problematiserande diskursen vill lyfta kvinnliga kompositörer genom att förklara varför de får så lite utrymme i historien. Genom diskurserna kan även linjer dras till musiklärarutbildningens inverkan på musikhistorieundervisningen. Föreliggande examensarbete bekräftar tidigare forskning om reproduktion av genussyn och könsmönster i musikklassrummet. Dessutom öppnar examensarbetet upp för fortsatt forskning inom digitala läromedel och källkritik bland lärare.

Enligt nuvarande Läroplan ska eleverna ges möjlighet att utveckla språkliga förmågor och kompetenser för att möta upp vad samhället efterfrågar. Forskning visar att det möjliggörs när eleverna deltar i olika literacypraktiker. I föreliggande studie analyseras ett vanligt förekommande läromedel i ämnet svenska för elever i årskurs tre. Studien syftar till att bidra med kunskap om a) vilka textaktiviteter som återfinns i läromedlet, och b) vilka praktiker dessa kan ge upphov till i undervisningen, i relation till de didaktiska frågorna vad och hur. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samt med ett literacyperspektiv på läs- och skrivundervisning analyserades läromedlet Prima svenska 3. Studiens resultat visar att läromedlet skapar literacypraktiker som stödjer kodknäckande. Resultatet visar även att eleverna ges möjlighet att träna sina språkliga förmågor såsom tala, skriva, läsa, lyssna och samtala i textaktiviteter kring läsande och skrivande. / According to the current curriculum, pupils should be given the opportunity to develop linguistic abilities and competencies to meet what society requires. Research shows that it is possible when students participate in various literacy practices. In this study, a commonly used teaching material in the subject Swedish for pupils in grade three is analyzed. The study aims to contribute with knowledge of a) what textactivities are found in the teaching material, and b) what practices these can give rise to in teaching, in relation to the didactic questions what and how. Based on a socio- cultural perspective on learning, and with a literacy perspective on reading- and writingteaching, Prima Swedish 3 was analyzed. The study's results show that the learning tool creates literacy practitioners that support codebreaking. The result also shows that students are given the opportunity to practice their linguistic skills such as speaking, writing, reading, listening and talking in reading- and writingtactivities.

Genom vårt examensarbete undersöker vi digitala läromedel i ämnet svenska i årskurs 3. Syftet bakom är att med hjälp av teorier och tidigare forskning besvara frågorna; Vilka aspekter av svenskämnet tas upp och fokuseras i läromedlet och hur förhåller de sig till kursplanen i svenskämnet för årskurs F-3? och Hur synliggörs svenskinnehållet genom det digitala läromedlets design? Metoden vi har använt oss av är tematisk analys. Innehåll och design är de teman vi utgått ifrån i vår analys.Analysen visar att digitala läromedel förhåller sig till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 genom varierande övningar på olika nivåer. Det går att se genom läromedlens uppbyggnad att läsning är centralt. De analyserade läromedlen presenterar sitt innehåll med stöd av beprövade vetenskapliga lärandeteorier som grund. Designen av de digitala läromedlen utgörs av interaktivitet gällande kommunikation inom läromedlet och hur läromedlet kommunicerar till eleven på varierande sätt. Läromedlens integration mellan bild och text är inte alltid logisk i de tre läromedlen, men det går att utläsa försök till samband någonstans i de analyserade digitala läromedlen. En slutsats att ha med vid val av läromedel är att det digitala läromedlet inte ensamt får hållas ansvarig till att eleverna når kunskapsmålen.

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback. / Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.