Problem: Hög produktivitet är ett måste för dagens organisationer i strävan mot ökad konkurrenskraft. Samtidigt visar motivationsforskningen att individer som upplever inre motivation är mer produktiva. Ett arbetssystem som gör anspråk på både ökad effektivitet och en motiverad arbetskraft är lean. En industri där lean fått fäste är lagerverksamheter med ständigt höga krav på ökad produktivitet och optimerade varuflöden. Forskningen kring lean och dess påverkan på medarbetare är dock motstridig. Detta beror på att lean inte är en enhetligt definierbar arbetsmetod då konceptet innefattar allt som handlar om att eliminera slöseri. På grund av detta saknar forskningen en samsyn gällande effekterna av lean på medarbetarna. Motivation i kombination med lean är även ett relativt nytt forskningsområde. Framförallt finns det få empiriska studier gällande medarbetares upplevelser av inre motivation i en lean-baserad lagerverksamhet. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap och förståelse om medarbetare på plocklagret i en lean-baserad lagerverksamhet upplever inre motivation. Vidare ämnar studien att kartlägga hur den studerade lagerverksamheten arbetar med lean för att belysa vilken påverkan lean har på den inre motivationen. Metod: Studien utgick från ett tolkande samhällsvetenskapligt perspektiv med en kvalitativ ansats. För att erhålla kunskap och förståelse gällande ett specifikt fall användes fallstudie som forskningsdesign med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var av ett iterativt slag där studien pendlade mellan teori och empiri fram till slutgiltigt resultat. Vidare användes en tematisk analys för bearbetning av data.   Slutsats: I studien framgick det att fallföretaget arbetar med lean utefter den teoretiska framställningen av konceptet. Resultatet visade att medarbetarna upplever meningsfullhet i arbetet men att arbetet upplevdes innebära en låg grad autonomi och feedback. Studien visade därför en tvetydig bild av medarbetarna upplevda inre motivation. Studien kunde fastslå att lean har både en positiv och negativ påverkan på medarbetarnas inre motivation. De positiva effekterna som kunde skönjas var en högre grad av delaktighet och autonomi, bättre sociala relationer, ökad självkänsla och ökad kompetens. De negativa effekterna som kunde urskiljas var högre stress i form av prestationskrav och ökad arbetsintensitet. Studien kunde därmed visa att lean hade en överhängande positiv påverkan på medarbetarnas inre motivation. / Problem: High productivity is crucial for today's organizations in the pursuit of increased competitiveness. At the same time, research on motivation shows that individuals who experience intrinsic motivation are more productive. A work system that claims to increase efficiency and lead to a motivated workforce is lean. An industry where lean has taken hold is warehousing which faces constant demands for increased productivity and optimized production flows. Research on lean and its impact on employees, however, is contradictory. This is because lean is not a unitary concept but one that includes all aspects related to eliminating waste. Because of this, research seems to lack consensus on the effects of lean on employees. Motivation in combination with lean is also a relatively new area of research. Above all, there are few empirical studies on employees' perception of intrinsic motivation in lean based warehouse operations. Purpose:The purpose of the study is to provide knowledge and understanding if warehouse stock pickers in a lean-based warehouse operation experience intrinsic motivation. Furthermore, the study aims to identify how the studied warehouse operation are working with lean to highlight the impact of lean on intrinsic motivation. Method: The study is based on an interpretive social science perspective with a qualitative approach. To obtain knowledge and understanding regarding a specific case, we applied a case study research design using semi-structured interviews. The research approach is iterative where the study has fluctuated between theory and empirics until the final results. Furthermore, a thematic analysis was used for data processing Conclusion: The study revealed that the case company is working with lean according to the theoretical description of the concept. The results showed that employees feel meaningfulness in their work but that the work was perceived to contain a low degree of autonomy and feedback. The study therefore showed an ambiguous picture of the employees perceived intrinsic motivation. We could conclude that lean has both positive and negative effects on employees' intrinsic motivation. The positive effects consisted of a greater degree of participation and autonomy, improved social relationships, self-esteem and skills. The negative effects that could be identified was higher stress due to performance requirements and increased work intensity. We could thus conclude that lean had an immediate positive impact on employees' intrinsic motivation.

Atlas Copco Craelius är en del av Atlas Copcos division Geotechnical Drilling and Exploration inom affärsområdet anläggnings- och gruvteknik. Atlas Copco Craelius som är beläget i Märsta utanför Stockholm utvecklar, tillverkar och marknadsför utrustning för undersöksborrning, grundläggning och markförstärkning. Detta examensarbete syftar till att identifiera möjliga förbättringsområden i materialhanteringen och effektivisering av materialflöden. Fokus för examensarbetet har riktats mot vilken strategi och principer som används för lagerhållningen och utformning av lagerlayouten. Examensarbetet är också en del av Atlas Copco Craelius kontinuerliga verksamhet om att ständigt utveckla och förbättra verksamheten och arbetsmetoder. I examensarbetet har en organisationsjämförelse gjorts mot både Scania och Öhlins för att nyansera infallsvinklarna och bidra med ett annat perspektiv på verksamheten. Slutligen har denna rapport författats innehållande förbättrings- och utvecklingsområden med förslag på hur materialhanteringen kan förbättras samt materialflöden effektiviseras, med reducerade ledtider och transporter samt förbättrad arbetsmiljö som positiva effekter.

I fysisk form består min essä PLANA BLADET HORISONTELLT SOM ETT LAKAN av 3 st affischer i en plastficka. För att ta till sig materialet behöver man veckla ut dessa, hantera den textens fysiska form. Affischerna är 60 x 90 cm. Texten behandlar samverkan mellan material och språk, vår omgivning och min konstnärliga process som är en uppluckring av dessa tillstånd. Det är en beskrivning av hur det mesta rör sig bort ifrån eller står vid sidan av sin egen definition. Vad som händer mellan skeenden, mellan ord. Förutom den här ontologiska undran berör texten också saker, tings och ords utbredning. Hur en sak hakar fast i nästa, skapar händelsekedjor och hur svårt det är att analysera historia och omgivning i ett linjärt skeende, även fast det linjära tänkandet hör ihop med vårt språk. Jag letar efter språket i materialen och materialens språk. Affischformatet hör på så sätt ihop med textens innehåll, det går att läsa texten som bild och bilderna som text, men det är ett val på vilket sätt man tar till sig massan. / <p>Min essä i digitalform är en text bestående av 29 sidor. I fysisk form består den av 3 st 60 x 90 affischer placerade i en plastficka. Plastfickan kommer finnas på Konstakademins bibliotek samt Kungl. biblioteket.</p>

En analys av produktionen hos Pexymek har utförts för att se över hela produktionen och identifiera eventuella brister. Dessa brister är inte alltid synliga och därför behövdes en analys göras.Syftet med detta arbete var att analysera produktionen och se ifall förbättringar kunde utföras för att effektivisera produktionen. Målet var att hitta lösningar som minskar antalet fel som utförs i produktionen.För att kartlägga produktionen utfördes intervjuer och observationen med så väl personal som chefer för att se på produktionen från olika perspektiv. Det fortsatta arbetet handlade om att analysera dessa intervjuer och observationer med syfte att identifiera var felen fanns.Efter analysen av produktionen visade det sig att det fanns tre större brister som gjorde arbetet ineffektivt. Dessa tre brister var oövervakad produktion, fel val av maskin/verktyg och problem vid utleverans av varor. Fel val av maskin/verktyg och oövervakad produktion hände endast 2–3 gånger per år, detta var anledning varför de blev förbisedda. Dock blev det stora kostnader vid dessa tillfällen. Problem vid utleverans hände 2–3 gånger per månad.Arbetet resulterade i tre olika lösningar som ska hjälpa företaget att minska sina brister. Gällande oövervakad produktion var det effektivast att använda en checklista. Lösningen till val av maskin/verktyg var att införa en informationsruta på CAD-ritningen som tillhörde arbetsordern där produktionschefen har gjort valet av maskin/verktyg.Lagerhanteringen löstes med bättre markeringar på varje kolli. Den sista lösningen introducerades innan arbetet var färdigt och minskade felen från 2–3 gånger i månaden till 0–1 gånger.

Den stora efterfrågan på större lagerytor har blivit mer påtaglig de senaste åren bland företag runt om i världen. Detta har skapat en trend där lagerbyggnader ständigt byggs större och högre. Då brandspridning i lager kan utvecklas väldigt snabbt och få förödande konsekvenser är det viktigt att dessa byggnader får ett adekvat brandskydd. Därav behövs en god förståelse av lagerinnehåll, lagermängder och lagerinnehållets brandegenskaper. En viktig parameter för brandutveckling är den förväntade energin från en fullt utvecklad brand, närmare bestämt byggnadens brandbelastning som är angiven i MJ/m2. För att analytiskt bestämma brandbelastningen för en byggnad tar man hänsyn till både den permanenta och variabla brandbelastningen. För lager är det vanligt att brandbelastningen har en stor variation över tid eftersom mängden som lagras ständigt varierar. Detta skapar en viss problematik vid bestämmelse av brandbelastning då ingen av de traditionella metoderna tar någon hänsyn till variation över tid för den enskilda byggnaden. Istället bestäms oftast den variabla brandbelastningen utifrån variation över en population med byggnader. Det huvudsakliga syftet med den här undersökningen har varit att bestämma brandbelastningen utifrån en variation över tid. Undersökningen har tillämpats på Clas Ohlsons distributionscentral, DC, som hanterar och lagrar ett brett sortiment av produkter indelat i åtta produktkategorier. För att beräkna den variabla brandbelastningen har en otraditionell metod använts och anpassats för den aktuella undersökningen. Ett flertal produkter inom olika produktkategorier har undersökts för att bestämma den karakteristiska förbränningsvärmen för de olika kategorierna. De beräknade värdena har sedan med hjälp av ett historiskt datamaterial över mängden lagrade produkter inom DC använts för att statistiskt bestämma fördelningen av brandbelastning. Där den 80e-percentilen av fördelningen för brandbelastningen har använts för att sedan bestämma brandbelastningen samt brandenergin. Utifrån den tillgängliga lagerhistoriken, förbränningsvärmen för de olika kategorierna och dimensioner av DC beräknades brandenergin till drygt 227 miljoner MJ, vilket motsvarar en brandbelastning på 2 952 MJ/m2. Resultatet visar även att den beräknade förbränningsvärmen för de olika kategorierna har en stor differens, där den lägsta samt högsta förbränningsvärmen beräknades till drygt 10 respektive 32 MJ/kg. Den beräknade brandbelastningen kan anses hög men bör anses vara rimlig eftersom vid förenklad dimensionering antas värdet vara lika med eller större än 1 600 MJ/m2 för lagerutrymmen. DC utgörs av flera olika byggnadsdelar som inte kan förväntas ha uniform brandbelastning. Byggnadsdelar som inte utgörs av lagerlokaler bör därför inte dimensioneras efter den beräknade brandbelastningen. Utifrån resultatet från den här undersökningen kan det anses vara godtagbart att bestämma brandbelastningen utifrån variationen över tid för det studerade objektet. Metoden tillämpas lämpligast på byggnadstyper som har en stor variation av brandbelastning under byggnadens livslängd och där en lägre brandbelastning än den förenklade dimensioneringen kan påvisa. För att metoden ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt är det nödvändigt med goda kunskaper omIIIinnehållets förbränningsvärme samt att historiska data över mängden lagrade produkter inom byggnaden finns tillgängligt. / The demand on larger storage areas has become more apparent in recent years among companies around the world. This has created a trend where warehouses are continuously being build larger and higher. Because fires in warehouses can develop very quickly with devastating consequences, it is important that these buildings get proper fire protection. Therefore, it is necessary to have good knowledge about storage content, amount of content and the contents fire properties. An important parameter for fire growth is the anticipated energy from a fully developed fire, or more precisely the buildings fire load density which is specified in MJ/m2. To analytically define the fire load density for a building it is necessary to consider both the permanent and the variable fire load density. For warehouses it is normal that the fire load density has a large variation over time because of the amount being stored is continually fluctuating. This creates problems when trying to define the fire load density because none of the traditional methods accounts for variation over time for the individual building. Instead the variable fire load density its often defined according to the variation over a population of buildings. The main purpose of this analysis has been to define the fire load density according to a variation over time. The analysis has been tested on Clas Ohlson's distribution central, DC, which handles and stores a wide selection of products organized in eight product categories. To calculate the variable fire load density, an untraditional method has been used and adjusted for the analysis. A great number of products in each category has been randomly selected to represent the characteristic heat of combustion in their category. These calculated values combined with a historic data of the amount of stored products in DC, has been used to statically define the distribution of the fire load density. Where the 80e-percentile of the statistical distribution of the fire load density has been used to define the fire load density as well as the fire load. With the accessible storage history data, the heat of combustion for the different categories and the design dimensions of DC the fire load density was calculated to 2 952 MJ/m2 with a total fire load of roughly 227 million MJ. The result also shows that the calculated heat of combustion for the different categories has a great difference, where the highest and the lowest heat of combustion was calculated to roughly 32 respectively 10 MJ/kg. The calculated fire load density can be considered high, but it should be considered reasonable because in simplified design the value is assumed to be higher or equal to 1 600 MJ/m2. However, it is not reasonable to assume that all areas in DC has a uniform fire load density. According to the results from this analysis it can be considered acceptable to define fire load density in accordance with the variation over time for the observed object. The method is suitable for building types that has a great variating fire load density under the building’s lifespan and where lower fire load density’s that the simplified designs values can be verified. For this method to be efficient to apply it is necessary to have great knowledge about theVcontents heat of combustion as well as availability to historical data over the amount stored content in the building.

Det problem som utgör grunden för studien är förankrat i bristen på forskning om hur teknisk utveckling och implementering av högteknologi i lagerverksamheter påverkar fördelningen av indirekta kostnader. I dagsläget råder det osäkerheter kring hur traditionella kostnadskalkyler kan hantera den ökade mängden indirekta kostnader som förorsakas av implementation och användning av högteknologi. Möjligen skulle ABC-kalkylering kunna användas för att fördela den ökade mängden indirekta kostnader på ett rättvist och logiskt sätt.

Under första kvartalet 2018 ökade industrins totala lager med 8,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en uppgång med 3,5 volymprocent. Statistik gällande pappersindustrin visar också en tydlig produktionsökning under 2018. Den ökade lagervolymen kan därför förklaras av en ökad efterfrågan. Den andra möjliga orsaken till en ökning av lager kan bero på att företaget vill ge slutkunden bättre service och tillgodose kundens behov när efterfrågan inträffar. I Europa går utvecklingen mot en ökad centraliseringsgrad gällande antal lager vilket kan ses som ett arbete i att effektivisera ett företags verksamhet. Genom att använda sig av få lager kan företag samla större volymer gods på ett och samma ställe, vilket medför att investeringar kan göras i syfte att effektivisera lagerhållningen. Piteå Hamn är ett bolag som äger, förvaltar och utvecklar infrastrukturen inom Piteå Port &amp; Hub. Infrastrukturen består av kajer för godslastning och ett flertal magasin för mellanlagring av gods. År 2005 investerade Piteå Hamn 34 800 000 kr föratt bygga ett nytt magasin. Det nybyggda magasinet har en area på 11 000 m2 och för närvarandeär cirka 61 procent av den totala ytan uthyrd till tre olika aktörer. Piteå Hamn upplever dock att ytan inte används effektivt och vill därför ta reda på vad den faktiska nyttjandegraden är i magasinet. Studien syftar därför till att besvara forskningsfrågan ”Vilka förbättringar kan genomföras i lagerlayouten för att öka kapacitetsutnyttjandet?”. Nyttjandegraden har beräknats på det gods som upptar den största andelen lagringsyta i magasinet, vilket utgörs av Kraftliner på rulle. Kraftliner är stora pappersrullar som slutligen ska användas för att göra wellpapp och olika kartonger. Rullarna produceras i tre olika diametrar och höjden på rullarna varierar beroende på kundorder. För att kunna beräkna nyttjandegraden behövde lokalen först mätas upp, vilket resulterade i en CAD-ritning. Vidare gjordes ett flertal intervjuer för att erhålla information om godset och vilka krav som finns ställda gällande hanteringen av godset. Resultatet visade att nuvarande layout medför en låg nyttjandegrad och orsaken till den låga nyttjandegraden visade sig bero på att lagringsfacken är feldimensionerade samt att lokalens höjd inte används effektivt. Nuvarande areautnyttjande ligger på under 79 procent och volymutnyttjande ligger under 55 procent. Rekommendationerna som presenterades för Piteå Hamn är bland annat att skapa djupare fack samt dimensionera om facken så att de är anpassade efter diametern på rullarna. Att skapa fack som är dimensionerade efter diametern på rullarna leder till att lagret blir mer zonindelat. Om facken dimensioneras om bidrar det till ett bättre areautnyttjande. För att förbättra volymutnyttjandet bör antalet rullar som staplas på varandra öka. Generaliserbarheten av studiens resultat kan ses som en begränsning. Studiens forskningskaraktär är fallstudie och baseras endast på ett företag, vilket medför lägre validitet. För att skapa mer generaliserbara resultat bör fler företag med liknande verksamhet studeras. Trots att generaliserbarheten anses låg på grund av enfallsdesign, kan resultatet av studien ändå användas och inspirera företag med liknande förutsättningar. Att använda sig av djupinlagring och en större del zonindelning visade trots allt att lagringsutnyttjandet ökade.

I takt med dagens samhällsutveckling och den rådande konkurrensen i marknaden blir det allt viktigare för företag att satsa på effektivitet. Förr i tiden sa man, ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”. Nu har det tankesättet förändrats, vilket innebär att i dagens läge kräver kunden kvalité. Medvetandet om vad man kan få har ökat hos både kunden och företaget. Man vill både ha kvalité till lågt pris och detta på så kort tid som möjligt. Dagens företag har detta som en utgångspunkt när de lägger upp sina mål och blir avgörande för hur deras styrsätt ser ut.Aldrig har det tidigare genom historien arbetats mer med att lyfta fram människans potential och dess värde, bland annat genom Human Resource Management. Samtidigt som man aldrig har arbetat mer med att ta fram de mest effektiva arbetssätten som ska leda till vinst.Den hårda konkurrensen har bara förstärkt maskinbyråkratins grund eftersom strukturer blir allt tydligare inom organisationer.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka Ellos arbetsmiljö, utifrån ett effektivitets- HRM- och kultur perspektiv och hur den påverkar de anställda. Genom att förhålla effektivitetskrav mot arbetsmiljö skapades ett underlag för en djupare förståelse för arbetet inom Ellos lager.För att uppnå vår syftet intervjuade vi en teamledare, klubbordförande och en anställd på Ellos lager. Vi har även gjort en enkätundersökning med de anställda för att kunna få olika synpunkter gällande arbetsmiljön. Det vi har lärt oss och den kunskap vi har fått under utvecklingens gång är genom de tre intervjuerna, 29 enkäterna parallellt med de valda teorierna till vår uppsats.Vid analysen valde vi att jämföra de svar vi hade fått från intervjuerna och enkäten för att sedan bedöma dessa utifrån teorierna.Genom denna studie har vi kommit fram till att de mänskliga resurserna inom Ellos lager utnyttjas inte på rätt sätt. För hög fokusering på effektiviteten har skapat hierarkier, samt begränsade möjligheter till inflytande och att beröm inte existerar på lagret. Genom att öka medinflytande och kontakt mellan lagerpersonal och ledning kan engagemang och arbetsmiljö förbättras, vilket på sikt troligen även förbättrar företagets ekonomi. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden. Det fanns även en del artiklar med låga saldon som har varit brist i lager.Syftet med examensarbetet var att få fram metoder till att reducera kapitalbindningen i lageroch frigöra lageryta för en lättare hantering. Syftet var även att skapa jämnare lagernivåer ochundvika toppar och dalar. Detta skall kunna genomföras med bibehållen eller ökadleveransservice.Resultatet av rapporten redovisas i användningsbara metoder och verktyg. Tanken är att dessaframarbetade metoder ska underlätta arbetet i framtiden.Eftersom Matkompaniet för närvarande inte har något system för beräkning av säkerhetslagerhar en mall skapats där varje enskild artikel fylls i och genererar ett säkerhetslager. Detta föratt få kontroll över lagret och att minska de tillfällen då brist har förekommit på vissa artiklar.Det har även arbetats fram en mall för beräkningar av beställningskvantiteter. Detta för attjämna ut lagernivåerna och beställa hem rätt varor i rätt antal. Mallen beräknar två viktigafaktorer för beställningskvantiteter, det är förväntad försäljning och nuvarande lagersaldo.Utöver dessa verktyg har det dessutom gjorts en analys över leverantörsstyrda lager somrekommenderas att fortsätta analyseras. Genom att tillämpa leverantörsstyrda lager påMatkompaniets största kunder finns en stor potentiell möjlighet till att sänkakapitalbindningen i varulager. Detta till stor del för att man får bättre kontroll på efterfråganhos dessa kunder. På så sätt kan man enklare överskåda och prognostisera sina inköp förframtiden. / Uppsatsnivå: C

Fallstudier visar att man kan erhålla betydliga fördelar om man designar och driver ett lager på ett lämpligt sätt. Man har även genom analytiskamodeller och simuleringar visat att transporttiden kan hållas nere om artiklarna lagerhålls på bestämda platser i lagret. Det är dock inte alltid självklart vilken strategi som är bäst i verkligheten. Företaget i fråga, som önskar vara anonymt, undrade om man kunde minska tiden för utsortering av artiklar till utlastningslagret samt orderplock genom att ändra utseendet på lagret. I detta arbete har vi använt oss av simuleringsprogrammet Arena för att ta fram en rekommendation för hur artikelplaceringen bör se ut för två utvalda produkter hos företaget. Dagens lagerlayout jämförs med en alternativ lagerlayout där valda artiklar placeras efter produkttyp istället för orderns destination, detta för att jämföra tidsåtgången under de olika placeringarna. Enligt resultaten kan företaget dra ner på kostnaderna genom att ändra utseendet på lagret. För den ena produkten var dessutom placering efter produkttyp statistiskt signifikant bättre än nuvarande placering baserad på artikelns destination. Men då den alternativa placeringen inte uppfyller önskad besparing på 20–25% så kan vi inte rekommendera företaget att byta till den för någon av produkterna. Det företaget skulle kunna jobba mer med är hur man kan minska avlastningstiden av artiklarna, då det visade sig vara den mest tidskrävande processen under utsorteringen. / Case studies demonstrate that substantial benefits can be achieved by appropriately designing and operating a warehouse. Studies using both analytical models and simulations have additionally confirmed that significant reductions in travel time can be obtained from dedicated storage. But applying academic research results to real problems does not always lead to the best solution. This thesis examines if dedicated storage can be more efficient than storage based on class for a company, that wants to be anonymous. The existing class-based storage is compared with dedicated storage in hopes of reducing the time for sorting and order-picking two selected articles. In this paper Arena simulation models have been created to compare the total working hours for the two different layouts. The working time using the current layout is compared with an alternative layout where the two products are stored based on their characteristics rather than the article’s final destination (the customer’s location). The results indicate that the alternative layout is more efficient than the current layout. In addition, the layout using dedicated storage is, based on the simulation models, statistically better for one of the products. However, using dedicated storage does not lead to the20-25% of savings the company was hoping for, compared to using the current layout. Therefore, the company is not recommended to change to the alternative layout. The most time-consuming process in the sorting of products turned out to be the time of unloading articles from their pallets. Therefore, the company rather should focus on how to reduce the time of unloading articles, than trying to find ways to reduce the travel time in the warehouse.